Om

tisdag 29 maj 2012

Innan floden tar oss av Helena Thorfinn

Igenkänningsfaktorn är hög, mycket hög i Helena Thorfinns bok. För mig och för alla andra som rör sig eller har rört sig i biståndsvärlden. Och då har jag aldrig varit i Bangladesh. Subkulturen är global.

Sofia Paulin åker till Dhaka för en tjänst som biståndsråd på den svenska ambassaden. Med sig har hon sin man, den trevlige och charmige läraren Janne och sina två små barn. I boken får vi följa flera parallella spår. Framförallt Sofias brottande med sitt jobb och Jannes brottande med rollen som medföljande. Men även de tre systrarna Bhuia, där mellansysterna såsmåningom får jobbet som den svenska diplomatfamiljens aiya, dvs barnflicka. Men det är fler människor vi får följa, som har alla sin roller att fylla och fram växer framförallt en bild av Dhakas svenskkoloni.

Det jag saknar i Magnus Zaars och Gunnar Ardelius böcker finner jag i Helena Thorfinns. Och då framförallt trovärdigheten, fördjupningen av karaktärerna och försöken till förklaring av komplexiteten i biståndet. Det var också denna bok jag hade högst förväntningar på i vårens flod av "bist lit". Mina förväntningar uppfylls. Jag tycker Helena gör det bra som hela tiden håller samtalen om gender, bistånd och de moraliska aspekterna igång mellan romanens huvudpersoner och bipersoner. Det är svårt, det är komplicerat och det är framförallt inte svart eller vitt, som bilden av bistånd oftast förenklas till. Men Helena tar ändå ställning och i romanform kommer detta fram på ett naturligt och lättillgängligt sätt. Och det blir aldrig tråkigt. För mig. För det jag dock inte kan låta bli att fundera på är om det krävs att man är lite insatt för att kunna ta till sig romanen helt. Det är ju hur all - för mig igenkännande - fakta, vävs in i romanen tillsammans med de parallella dramer som utspelar sig, som jag faller för.

Måste tillägga att jag verkligen gillar hur alla de olika bipersonerna tecknats, lätt schabloniserade. Den kvinnliga världsbankschefen med sin James Bond utstrålning. Den av sitt jobb tämligen ointresserade mannen med makt - den svenske ambassadören. Bundsförvanten på den holländska ambassaden -singelkvinna på jakt efter en man i Dhakas expatvärld. Den gemytlige men känslokalle danske affärsmannen. Den ständigt gnällande medföljande Ericssonfrun som köper leksaker i Sverige till barnkalasen. (Just denna kvinna får dessutom genomgå en intressant utveckling i perifirin - som den arkitekt hon är, hjälper hon faktiskt i bokens slut till att fixa takvattenavrinningen i det slumkvarter hon ser från sitt fönster i lägenheten)

Helena Thorfinn skildrar Dhakas utlänningskoloni väl. Det är självupplevt och på riktigt. Det Helena också skildrar trovärdigt och gripande är de tre bengaliska systrarnas liv. Kanske imponerar detta mest på mig, för den världen är inte och kan aldrig bli självupplevd. Det krävs empati, inlevelseförmåga och kunskap. Jag hoppas Helena vågar skriva fler böcker med huvudpersoner som systrarna Bhuia. För hon har förmågan att lyfta fram dessa människor, de som finns bakom statistiken och rapporterna.

lördag 26 maj 2012

Barnboksfestival

Barnboksfestival på biblioteket idag, inne och ute i strålande solsken. BolibompaYankho var konferencier och CirkusRoman gjorde alla barn till cirkusartister, mm mm.
Författaren och skolbarnsfavoriten Ulf Sindt berättade roliga historier som ett rinnande vatten. Denna gång fick även föräldrar höra ett axplock av allt som finns att berätta. Ovan visar Ulf Sindt bilder på ekorren Boris som utlovades få vara huvudperson i en bok till nästa höst.

Sammanfattning: Romaner på tema Bistånd / UD / Sida

De sista åren har det utgivits rad romaner i en genre som SVTs Babel benämnde bist-lit.  Jag tycker namnet på genren känns så där, men det är väl bara att gilla läget och konstatera att det redan är ett faktum.

Rubriken på mitt inlägg blev däremot en annan. Jag breddar mig även något mot vad rubriken lovar. Diana Janses bok är t ex en biografi och Francesca Marcianos bok skildrar en expat community i Kenya.

Nedan följer en sammanfattning på de romaner jag känner till. I stora drag handlar det nedan om lättlästa böcker där expats från Västerlandet lever och verkar i fattigare länder i Syd. Några av dem har jag redan betat av, Helena Thorfinns bok håller jag på med och några böcker finns i min att-läsa lista. Jag tar tacksamt och gärna emot fler tips!

Gunnar Ardelius - Friheten förde oss hit. 2012.  Liberia. Stort svenskt bistånds/exportprojekt på 60-talet.Läs om boken i mitt inlägg här.

Magnus Zaar - Den nakne ambassadören. 2011. Östkongo (fiktivt land). Thriller i UD-miljö med ung kvinnlig diplomat i huvudrollen. Läs om boken i mitt inlägg här.

Diana Janse - En del av mitt hjärta lämnar jag kvar. 2010. Afghanistan. Biografi om Diana Janses tid som diplomat i landet. Läs om boken i mitt inlägg här.

Helena Thorfinn - Innan floden tar oss. 2012. Bangladesh. Följer en familj där modern arbetar som biståndsråd på ambassaden i Dhaka. Läsning pågår.

Jakob Ejersbo - Liberty. 2012. Tanzania. Skildrar en dansk biståndsfamilj i 80-talets Tanzania. En Mörkrets hjärta för vår tid. På att-läsa-listan.

Deborah Scroggings- Emmas krig. 2005. Sudan. Biografi om den unga hjälparbetaren Emma som  förälskar sig och gifter sig med en av de sudanesiska ledarna i inbördeskriget. Emma omkommer i en bilolycka i Nairobi gravid i 5:e månaden. På att-läsa-listan.

Helen Fielding - Cause celeb. 1994. Nambula (fiktivt land). En chic-lit i flyktingläger på Afrikas horn.

Francesca Marciano- Rules of the Wild; 1998. Kenya. Drama i Nairobis expat community. Safari och krigskorrespondenter. Bäst hittills av de jag hunnit läsa i denna lista .


fredag 18 maj 2012

Let my people go surfing av Yvon Chouinard


Frågan är vad det här är för bok?... en självbiografi?... en livsstilsbok?...en reklambok?... en lärobok?... kanske ändå främst en bok om ett liv, ett företag och ett mycket annorlunda entreprenörskap. "The education of a reluctant businessman"

Yvon Chouinard skapade klädföretaget Patagonia. Patagonias resa börjar med att Yvon Chouinard - när han inte klättrar big walls i Yosemite i Californien - tillverkar och säljer sina egenhändigt uppfunna bultar (klätterutrustning). Redan då, på 60-talet var det kvalitet framför allt som gällde. Och Yvon Chouinard märkte snart att han kunde leva av försäljningen. Chouinard Equipment växer successivt. Tillverkningen och försäljningen uttökas med funktionella kvalitetskläder. Såsmåninom, av flera skäl, delas företaget upp Yvon Chouinard fortsätter driva Patagonia. (Chouinard Equipment utvecklas vidare till Black Diamond - en av världens stora tillverkare och försäljare av bl a klätterutrustning.) Patagonia fortsätter sin resa och genomsyras av nytänkande, kvalitetstänkande och miljötänkande. På 70-talet startar Patagonia bl a ett av USAs första dagis för personalens barn. Idag går 1% av försäljningen till olika miljöprojekt runt om i världen.

Boken består av två delar. Del ett är en biografi om Yvon Choinard och Patagonia. Del två berättar Patagonias företagsfilosofier. (Product, distribution, image, financial, human resource, managament, environmental) Mycket intressant läsning!


torsdag 17 maj 2012

Three Cups of Tea av Greg Mortenson och David Oliver Relin

Jag är genuint imponerad av Greg Mortenson och den fantastiska insats han gjort och fortfarande gör för barnen och de avlägsna byarna i Baltistan, i Karakorum och Hindu Kush, i norra Pakistan. Tyvärr får jag och Greg Mortenson en dålig start genom David Oliver Relins dyrkande förord. Jag önskar de varit ett efterord istället, så hade jag fått närma mig Greg Mortenson resa och CAI (Central Asia Institute) på egen hand.

1993 bestiger Mortensen nästan K2. Han gör ett bra försök. Att bestiga K2 är svårt, men Mortensen känner sig misslyckad. På vägen tillbaks från baslägret ner till civilisationen lyckas han gå vilse och hamnar till slut uttröttad och medtagen i den lilla byn Korphe.

Mortensen är 35 år gammal, vilsen i livet, utan familj och han arbetar som akutsjuksköterska mellan klätterexpeditionerna. Mötet med byborna i Korphe förändrar Mortensens liv. Innan han lämnar byn har han lovat att han ska återkomma och att han då ska bygga en skola i byn. Och den fas i livet som nu tar vid, i Mortensens kamp för barnen i Baltistan är den som allra mest imponerar på mig. Han sliter verkligen för att få ihop pengarna som krävs. Men det blir inte möjligt förrän han får bidrag från den excentriske miljonären, entreprenören och bergsbestigaren Jean Hoerni. Jean Hoernis väljer att satsa på Mortensen med orden "Americans care about Buddhists, not Muslims. This guy's not going to get any help. I am going to make this happen".

Den första skolan i Korphe tar flera år att bygga. Mortensen är konstant pank och far fram och tillbaka mellan USA och Baltistan, medan han desperat försöker få skolan förverkligad. Men han lyckas allteftersom få rätsida på livet, gifta sig och skaffa familj. Med Jean Hoernis stöd skapar han CAI. En stark och självständig NGO, med som främsta mål att bygga skolor i Afghanistan, Tadjikistan och norra Pakistans otillgängliga bergsområden, skolor som framförallt undervisar flickor. Och detta sker före, under och efter 9/11 och kriget mot terrorismen i Centralasien: "Peace through education".

Mer om Three Cups of Tea  och CAI finns att läsa här. Boken  finns översatt "Tre koppar te" och rekommenderas varmt, men hoppa över förordet...

onsdag 16 maj 2012

Snårpan - jag fattar ingenting!

Vi har lånat en bok som heter Snårpan och den hemliga manicken av My Blomqvist och Lena Petterson.

Snårpan är en helt ny bekantskap. Hur har vi lyckats missa henne? Barnen fullkomligt älskar Snårpan. Och jag fattar ingenting. Varför tycker de just Snårpan är så bra? Till hälften människa och till hälften mus. Jag inser dock att vi missat något och att det måste finnas mer Snårpan där ute. Och se det gör det. Här, tex.

fredag 11 maj 2012

Klassikerutmaning - Laxness

Eftersom jag bestämt mig för att läsa Laxness i sommar, så konstaterar jag att jag lika gärna kan vara med i Lyrans klassikerutmaning.

Idag fick jag med mig Islands klocka från biblioteket. Islands klocka är del ett i Halldor Laxness klassiska trilogi. Mäktar jag med alla tre i sommar? Det återstår att se.

Trilogin skrevs 1943-1946. 1955 fick Halldor Laxness nobelpriset. Just detta exemplar är en nyutgåva från 2005 med den isländska originaltexten återgiven parallellt med den svenska översättningen. Mäktigt!

torsdag 10 maj 2012

Tyska bokintryck

Med svenska ögon i Bayern. 

I den lilla lilla bokhandeln i Mittenwald fann jag denna bok i skylten:

 I den stora stora bokhandeln i Munchen fick den här boken stort utrymme på bästa plats:


Liksom även den här boken:

 

Men på topplistans första plats regerade den här boken:


 Själv slog jag dock till på Bettina Hoerlins Steps of courage - My parents journey from Nazi Germany to America, införskaffad på Deutcher Alpenverein's Museum i Munchen. Bettina Hoerlins far var en framstående tysk alpinist under mellankrigstiden. Bettinas Hoerlins mor var till hälften judisk.


Just nu visas på DAV's museum en intressant och balanserad utställning vid namn "Berg Heil" om det politiska sammanhang som DAV befann sig i under mellankrigstiden och andra världskriget, liksom den nazificiering som DAV genomgick.  

Heinrich Harrer fick tex en mottagning av Hitler efter att tillsammans med tre kamrater bestigit Eigers nordvägg. Bestigningen har Harrer skrivit om i klassikern i genren: Den vita spindeln . Harrer är, utanför klätterkretsar, mest känd för sina 7 år i Tibet (filmatiserad med Brad Pitt i huvudrollen). Harrer blev, efter ett försök att bestiga Nanga Parbat i nuvarande Pakistan, kvar i Tibet, medan andra världskriget rasade och fram till den kinesiska ockupationen.

Böcker emellan 1 år

I söndags fyllde vår bokblogg Böcker emellan 1år.  Hur firade vi det, jo enklast möjligt genom några få reflektioner kring bokbloggandet.

Boel tycker det har varit roligare och mer givande än väntat. Bokbloggandet har också medfört att hon börjat läsa i andra bokbloggar, vilket under året givit henne en massa bra boktips!

Lotta har genomgått olika faser av bloggande, från periodisk bloggare till att nu etablera sig som sporadisk. Lästid och bloggtid konkurrerar för henne och det givna valet i det sammanhanget är naturligtvis lästid.

fredag 4 maj 2012

En fantastisk upptäckt av Hugo Cabret av Brian Selznick

Det här var en omläsning av en mycket annorlunda, fin och bra bok. Jag har aldrig läst något liknande. Denna gång läste jag den högt för barnen. Tids nog ska vi även se filmen tillsammans. Det är en kombinerad bilderbok och kapitelbok som vänder sig lika mycket till barn som till vuxna. Åtminstone tycker jag det.

I inledningen skriver professor H. Alcofribas. " Men innan du vänder blad vill jag att du föreställer dig att du sitter i mörkret, precis som när en film ska börja på bio." 
Vi laddade med popcorn och släkte ner. Det funkade alldeles utmärkt och det förstärkte den annorlunda läsupplevelsen.

Följ med till 30-talets Paris. Träffa Hugo, Isabelle, Pappa Georges mfl. En resa i filmkonstens tidiga historia. Där drömmar blir till.