Om

söndag 25 december 2016

Torsdagarna i parken av Hilary Boyd

Intressant lättläst läsning om relationer och utveckling i den äldre generationen. Livet är inte slut vid 60.

fredag 23 december 2016

Omläsning och högläsning av Den långa vägen hem

Vi har hållt på rätt länge nu. Vi börjar närma oss slutet på andra boken, Det nya hemmet, i Cynthia Voigts bokserie om barnen Tillerman. Jag läste dem alla en gång i tiden. Men jag har bara de två första min ägo. Böckerna är 30 år gamla men de känns ändå så aktuella. Som om vi befinner oss i nutid. Jag kommer sakna deras värld när vi är klara och jag känner just nu ett starkt behov av att hitta på de resterande böckerna i serien. Några, men inte alla, finns på mitt bibliotek.

Älska mig inte av Liz Kay

Älska mig inte är en lättläst trevlig feel-good om krocken mellan megakändisvärlden och den vanliga världen. Ensamstående tvåbarnsmamman och poeten Staceys roman blir film och Stacey dras in i Hollywoods värld tillika superkända skådisen Tommys värld.

tisdag 20 december 2016

Gryningen kommer aldrig åter av Daniel Woodrell

Feel-good, fantasy och country noir tycks vara de teman som är den röda tråden i min läsning just nu. Och så lite annat utanför bekvämlighetszonen med bokklubben då och då. Och med det konstaterar jag att min svaghet för amerikanska white trash skildringar tack och lov håller mig nere på jorden från sagornas och det ljusa fluffets världar. Daniel Woodrells Gryningen kommer aldrig åter är i mitt tycke inte på samma nivå som hans mästerverk En helvetes vinter. Men misären är där. Påtaglig och obehaglig. Och i denna bok tröstlösare. 

söndag 18 december 2016

Korpgudinnan av Elisabeth Östnäs

Korpgudinnan är tredje och avslutande delen i Elisabeth Östnäs vikingatrilogi; Sagan om Turid. Resan når sitt slut. Inte lika bra som de inledande två delarna.

torsdag 1 december 2016

Kungadottern och Krigstid av Elisabeth Östnäs

Kungadottern och Krigstid är Elisabeth Östnäs två första delar i trilogin om vikingaflickan Turid. Det är riktigt bra. Det känns bekant och nytt på samma gång, på ett positivt sätt. Som något jag läst förut, för länge sedan, men ändå inte. Det är kärva, onda och farliga tider. Men Turid är stark. Och med sig på färden har hon sin träl Unna. Jag ser fram emot att läsa den avslutande delen

Den glömda rosenträdgården av Marita Conlon McKennas

Ännu en feelgood. Det blir mycket av det för mig just nu. Och Den glömda rosenträdgården är av samma sort som Marita Conlon McKennas övriga. Jag gillar att det är flera generationer inblandade i boken.