Estland, Lettland och Litauen berättar

Estland berättar: Hur man dödar minnet

Lettland berättar: Människomuseet

Litauen berättar: Att avregistrera ett spöke

Tre antologier med fjorton estniska noveller, fjorton lettiska noveller och tjugotvå litauiska noveller. 

De är nutida skrivna där en del berättelser skildrar den ryska tiden. Men de flesta, förutom de tidlösa, utspelar sig efter att de baltiska staterna återvunnit sin självständighet.

Det är novellsamlingar där en del av novellerna ger mig det jag är ute efter i min Östeuropautmaning, glimtar av livet i länderna jag inte vet så mycket om och försöker lära känna genom litteraturen.

Estland, Lettland och Litauen i Östeuropautmaningen

Att läsa noveller kräver disciplin. Jag är ingen flitig novelläsare. Min startsträcka för att komma in i en berättelse är ofta  längre än novellen. Med det sagt kan en riktigt bra novell vara fullkomligt fenomenal. 

Gränsen av Magnus Montelius

Bra tänkte jag när jag upptäckte att Magnus Montelius har skrivit en bok till. Gränsen är en spionroman i linje med Mannen från Albanien och Åtta månader. Två böcker jag verkligen uppskattat. Kriget är kallt och maktens korridorer korrupta.

Perfekt dessutom för min östeuropaläsning med Ungern. Ungern har inte fått tillräcklig uppmärksamhet i utmaningen. Nu fick jag studentlivet i Budapest 1980 och därtill en hel del spioneri och angiveri.

Ungern i Östeuropautmaningen 

Studie i mänskligt beteende av Lena Andersson

Jag har läst artiklar och krönikor av Lena Andersson men ingen av hennes romaner tidigare. Så det var väl på tiden. Jag överraskas av hur lättläst, bra och träffsäker hennes studie är. Det borde förstås inte förvåna mig.  Formatet när berättelser och perspektiv vävs ihop med karaktärer och som sen går igen i flera av novellerna tilltalar mig. 

Hiroshima min älskade av Marguerite Duras

Den är vacker den här boken. Känslan av de få skälvande timmarna. 

Nytt för mig att läsa en bok som egentligen är ett filmmanus. 

Allt under himlens fäste av Maria Hamberg

Maria Hamberg är en favorit trots att jag bara läst två av hennes böcker tidigare. Jag minns fortfarande känslan i Greklandssommaren. Jag vet ingen som kan beskriva vardagen i en verkstadsindustri så bra. Den vardagen finns i bakgrunden även i denna bok, även om berättelsen är en annan.

Ingvar är en mycket ensam äldre man och ensam är även flickan, tonåringen "Ivana". Någonstans där finner de två människospillrorna varandra. Jag vill så gärna veta vad som händer efter sista sidan.