Islands klocka av Halldor Kiljan Laxness

Fascinerande läsning. Läsupplevelsen stärks naturligtvis av att jag befann mig på Island när jag läste denna första del i nobelpristagarens mästerverk Islands klocka. Och det är som en saga och en skröna om ett fattigt folk och om Jon Hreggvidson i en karg miljö.

Redan på några av de första sidorna skriver Laxness;

...En gammal man kommer med sin hund inifrån lavamarken och går fram mot männen...

Och så är det ju. Man kommer innifrån lavamarken på Island. Ty lavamarken är mer eller mindre överallt och särskilt kring Tingvalla där klockan hänger. Det här är en bok som främst utspelar sig på Island. Den handlar om islänningarna. De är fattiga och på 16-1700-talet lyder islänningarna under danske kungen. Det är de danska handelsmännen som styr över islänningarnas levnadsvillkor. Trilogin Islands klocka skrevs under perioden 1943-1948. Island blev självständigt från Danmark 1944. Island åt islänningarna. Det är helt enkelt en patriotisk bok. Eller som översättaren Peter Hallberg kallat boken;

En diktares gåva till sitt folk på tröskeln till en ny tid.

Boken går fort att läsa, delvis då i versionen jag läser finns den isländska originalverionen på vänster sida. Jag luras att tro att det går fort när jag bläddrar förbi varannan sida. Men det är även något med Laxness språk. Det flyter på och är mycket lättare att läsa än vad jag förväntade mig av denne klassiske nobelpristagare.

Självklart vill jag läsa alla tre delarna i trilogin Islands klocka.

Islands klocka är min klassiker i Lyrans klassikerutmaning i sommar.  Mina tidigare inlägg som relaterar till Klassikerutmaningen, Laxness & Islands klocka finns här och här och här.