Kum av Henrik Tord

Jag tycker inte om den här sortens böcker. 

Barn som far illa och blir utnyttjade. En liten svensk flicka som blir kidnappad på ett köpcentrum. Våld. Allt detta framgår av baksidan och jag är så nära att aldrig låna boken. Titeln på boken är talande i sig: Kum - khmer för oproportionelig hämnd.

När jag väl plockar fram boken hemma är det väldigt nära att jag lägger den direkt i högen som ska tillbaks till biblioteket. Jag vill inte! Men ändå. Jag kan bara inte låta bli. En ny svensk bok som utspelar sig i Singapore, Kambodja & Shanghai. Skriven av en nyligen hemkommen utlandssvensk. Utgiven av Ordfront, vilket brukar vara en kvalitetsstämpel. Ger dessutom ett intryck av att vara välskriven. Jag måste. Sydostasien.

Så jag börjar läsa.

Och det är riktigt bra. Det är otäckt spännande. Men framförallt fruktansvärt berörande. Jag har hjärtat i halsgropen hela tiden. Den lilla 5-åriga svenska flickan förstås. Men lika mycket den vackra 13-åriga flickan från norra Kambodja och hennes av en landmina trasiga 11-åriga bror. Vi följer den svenska familjen, de kambodjanska syskonparet och en ytterst rik och osympatisk kinesisk affärsman i tre parallella historier som knyts samman till en, i bordellernas Phnom Penh. Guns, girls and ganja.

Jag läser i en intervju med Henrik Tord att han skrivit boken i frustration. Frustration över att  människor värderas olika. Det är en stark och skickligt skriven thriller om det som pågår som vi inte ser eller vill förstå. Det som pågår hela tiden, om än ej lika dramatiskt som i boken, så lika tragiskt. Barnprostitution, fattigdom, orättvisor. Genom att en svensk expatfamilj drabbas, så kryper Henrik Tords historia naturligtvis under skinnet. Det är ofrånkomligt svårare att värja sig när det är en liten ljushårig flicka med rosa änglavingar som förs bort.

Jag tycker inte om den här sortens böcker. De berör mig alltför starkt.