Kärlekens arkitekt av Emilio Calderón

I Kärlekens arkitekt av Emilio Calderón lever några landsflyktiga spanjorer i på Spanska Akademin i Rom under spanska inbördeskrigets och andra världskrigets dagar. Vi följer främst José Maria och hans kära Montse som delvis motvilligt dras in i en spionhärva och i fascisternas maktspel.

Boken är uppdelad i två längre delar, en för varje krig. Och det är en bok som växer. När kriget kryper närmare Rom och våra huvudpersoner tvingats ta ställning och blivit alltmer insyltade så blir också boken bättre.

Men Kärlekens arkitekt var inte rakt igenom min sorts bok. Jag kan dock inse att många andra nog uppskattar den mer. Men boken får mig att inse något. Det där med att leta mystiska symboliska böcker och gamla föremål i arkiv och dammiga källarvalv kombinerat med konspirationsteorier och i förlängningen några poetiska rader som påverkar världshistoriens utveckling alternativt får dramatiska konsekvenser för en ödestiger kärlekshistoria, är inte min grej. Det är inte ovanstående som just Kärlekens arkitekt handlar om, utan ovanstående är snarare ett försök att rama in romanen i en genre. En genre där även Kärlekens arkitekt ingår, om än boken i andra delen utvecklas i en helt annan riktning. Andra böcker som ingår är naturligtvis Dan Brownböckerna men till viss del även böcker som Vindens skugga.

I sitt språk och sin stämning påminner boken mig om Vindens skugga, inte Dan Brownböckerna. Jag tror också att den som känner till Rom geografiskt har stort utbyte av boken. Det är också intressant att följa inbördeskriget från exil, liksom andra världskriget ur romarnas perspektiv. (En skildring av Rom under och efter andra världskriget som dock är oslagbar är Elza Morantes Historien. Kom ut i nyutgåva från Norstedts i fjol. Läs den!)

Kärlekens arkitekt var min första bok i en rad av samtida spansk litteratur i svensk översättning där jag har som avsikt att läsa så många som möjligt under vårvintern. Kärlekens arkitekt var väl inte riktigt den sorts bok jag ville läsa för att uppnå det egentliga syftet med min läsning: Romaner som utspelar sig i Spanien idag, skrivna av spanska författare... Men jag blev ändå nyfiken på Kärlekens arkitekt, trots att den utspelar sig i historisk tid och dessutom i Rom. Och som sagt gillar man att läsa om dammiga heliga symboliska ödesmättade skrifter och föremål, så är det en riktigt fin bok med ett dramatiskt och oväntat slut.