New Delhi - Borås är den osannolika berättelsen om Indiern som cyklade till kärleken i Sverige.
Det här är verkligen en osannolik feelgoodbiografi som det är svårt att inte fängslas av och glädjas med. Dessutom är det en innifrån skildring av hur det är att växa upp som oberörbar på den indiska landsbygden. Pikejs resa, inklusive hans klassresa slår det mesta.
Pikej växer upp på Orissas landsbygd. Fadern är oberörbar, kastlös. Moderns släkt är stamfolk, ursprungsbefolkning. När Pikej föds ställer den lokala astrologen en smått fantastisk proefetia om Pikejs öde. En profetia som är avgörande för att Pikej senare i livet gör de val han gör och att dessa val för honom ända till Borås.
"Han ska gifta sig med en flicka som inte kommer från stammen, inte från byn, inte från distriktet, inte från provinsen, inte från delstaten och heller inte från vårt land."
Pikej har en talang att teckna. Han tar sig vidare på delstatstipendier till en konstskola i New Delhi. Det är Indira Gandhis Indien, där de kastlösa plötsligt fått vissa möjligheter, vissa kvoter att fylla. Livet i New Delhi är tidvis mycket tungt. Pikej lever periodvis på gatan. Först när han inser att han kan livnära sig på att teckna porträtt för bl.a turister ljusnar det. Han får också möjlighet att träffa Indira Gandhi, vars PR rådgivare ser möjligheten i att beblanda sig med oberörbara som Pikej. Pikej etablerar sig på Connaught Place i centrala New Delhi och blir lite av en lokal kändis.
Det är här han möter Lotta. Det är början av 70-talet och Lotta har med vänner rest landvägen längs "the hippie trail" genom Afghanistan till Indien.
När Lotta återvänt till Sverige inser Pikej att han måste ta sig till Sverige. På egen hand. Allt annat än att cykla är för dyrt. På Connaught Place har han i flera års tid umgåtts med de västerländska turisterna som rest landvägen till Indien och han har relativt bra koll på vägen, åtminstone till Europa. Han inlemmas i hippiegemenskapen, lite som en udda maskot, målar sina porträtt och tar sig hela vägen till Borås. Pikejs förmåga att bli vän främlingar är hans nyckel till framgång.
Det är en lika fantastisk historia som det låter och man kan inte bli annat än rörd och glad.
Pikejs funderingar relaterade till sina upplevelser från barn- och ungdomsåren som oberörbar är väldigt intressanta. Genom den numer även svenske Pikejs berättelse får vi alla del av denna tid. Pikejs mor och far imponerar verkligen på mig. Hans allra första år är skyddade. Hans skolår fruktansvärda. Men han tar sig vidare.
Boken är skriven av Per J Andersson, Indienkännare och journalist som skrivit flera böcker och guideböcker om Indien. Hans insiktsfulla blogg Indien Online är en av mina favoriter. Här hittar man alltid lika läsvärda reflektioner kring politska och kulturella skeenden i Indien.
En liten reflektion kring omslaget måste jag ändå göra. Varför måste det vara så klyschigt? Varför måste det klämmas in en helig ko? Och en elefant? Zac O'Yeahs indiska deckare ligger i läshögen och det omslaget ser ju nästan likadant ut... Det är som om man inte riktigt litar på att läsaren ska förstå att de här böckerna utspelar sig i Indien. Och i Indien är det minsann färglatt och tokigt mest hela tiden. Själv föredrar jag baksidebilden på Pikej & Lotta, cyklande på en svensk sommargrönskande grusväg. Den bilden utstrålar verkligen värme, glädje och lycka. Feelgood.
Jag avslutar dock med en annan landsbygdsbild, lånad från Indien Online. Läs mer på Indien Online om Pikej och Lotta, om New Delhi-Borås, om lanseringen av boken, om det moderna och det tradionella Indien.
Det här är verkligen en osannolik feelgoodbiografi som det är svårt att inte fängslas av och glädjas med. Dessutom är det en innifrån skildring av hur det är att växa upp som oberörbar på den indiska landsbygden. Pikejs resa, inklusive hans klassresa slår det mesta.
Pikej växer upp på Orissas landsbygd. Fadern är oberörbar, kastlös. Moderns släkt är stamfolk, ursprungsbefolkning. När Pikej föds ställer den lokala astrologen en smått fantastisk proefetia om Pikejs öde. En profetia som är avgörande för att Pikej senare i livet gör de val han gör och att dessa val för honom ända till Borås.
"Han ska gifta sig med en flicka som inte kommer från stammen, inte från byn, inte från distriktet, inte från provinsen, inte från delstaten och heller inte från vårt land."
Pikej har en talang att teckna. Han tar sig vidare på delstatstipendier till en konstskola i New Delhi. Det är Indira Gandhis Indien, där de kastlösa plötsligt fått vissa möjligheter, vissa kvoter att fylla. Livet i New Delhi är tidvis mycket tungt. Pikej lever periodvis på gatan. Först när han inser att han kan livnära sig på att teckna porträtt för bl.a turister ljusnar det. Han får också möjlighet att träffa Indira Gandhi, vars PR rådgivare ser möjligheten i att beblanda sig med oberörbara som Pikej. Pikej etablerar sig på Connaught Place i centrala New Delhi och blir lite av en lokal kändis.
Det är här han möter Lotta. Det är början av 70-talet och Lotta har med vänner rest landvägen längs "the hippie trail" genom Afghanistan till Indien.
När Lotta återvänt till Sverige inser Pikej att han måste ta sig till Sverige. På egen hand. Allt annat än att cykla är för dyrt. På Connaught Place har han i flera års tid umgåtts med de västerländska turisterna som rest landvägen till Indien och han har relativt bra koll på vägen, åtminstone till Europa. Han inlemmas i hippiegemenskapen, lite som en udda maskot, målar sina porträtt och tar sig hela vägen till Borås. Pikejs förmåga att bli vän främlingar är hans nyckel till framgång.
Det är en lika fantastisk historia som det låter och man kan inte bli annat än rörd och glad.
Pikejs funderingar relaterade till sina upplevelser från barn- och ungdomsåren som oberörbar är väldigt intressanta. Genom den numer även svenske Pikejs berättelse får vi alla del av denna tid. Pikejs mor och far imponerar verkligen på mig. Hans allra första år är skyddade. Hans skolår fruktansvärda. Men han tar sig vidare.
Boken är skriven av Per J Andersson, Indienkännare och journalist som skrivit flera böcker och guideböcker om Indien. Hans insiktsfulla blogg Indien Online är en av mina favoriter. Här hittar man alltid lika läsvärda reflektioner kring politska och kulturella skeenden i Indien.
En liten reflektion kring omslaget måste jag ändå göra. Varför måste det vara så klyschigt? Varför måste det klämmas in en helig ko? Och en elefant? Zac O'Yeahs indiska deckare ligger i läshögen och det omslaget ser ju nästan likadant ut... Det är som om man inte riktigt litar på att läsaren ska förstå att de här böckerna utspelar sig i Indien. Och i Indien är det minsann färglatt och tokigt mest hela tiden. Själv föredrar jag baksidebilden på Pikej & Lotta, cyklande på en svensk sommargrönskande grusväg. Den bilden utstrålar verkligen värme, glädje och lycka. Feelgood.
Jag avslutar dock med en annan landsbygdsbild, lånad från Indien Online. Läs mer på Indien Online om Pikej och Lotta, om New Delhi-Borås, om lanseringen av boken, om det moderna och det tradionella Indien.
Boken är ett recensions ex från Forum.
Lite nyfiken på denna!
SvaraRaderaMed rätta!
SvaraRaderaI samband med alla hjärtans dag så hörde jag ett radioprogram om Lotta och PK: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3130&artikel=4367863
SvaraRaderaVärt att lyssna på om man vill höra deras egna ord direkt. En historia som berör i hjärtat.