17 timmar härifrån av Cilla Naumann

Tom får följa med sin kompis Kalle, Kalles mamma och Kalles mammas man Juan till Colombia under tre veckor en jul. Juan ska leta efter och försöka träffa sina försvunna släktingar.

Jag tycker mycket om den här skildringen av en tonårings möte med en annan värld, landet Colombia och de förutsättningar som råder där. Tom växer verkligen under resan. Han inser att allt inte är som man först tror. Och han konfontreras med farligheten. Den farlighet som Tom möter är inte det Bogotá som en av världens farligaste städer, våldet, kokainet, kidnappningarna. Nej farligheten för Tom blir något helt annat, små fattiga barn, att tappa bort sig, att dö av konstiga insekter.

Att dessutom vara långt hemifrån, att sakna familjen men att sen komma hem och inse att de inte förstår vad han varit med om. Allt det här är mycket fint och trovärdigt skildrat i all sin enkelhet genom Toms ständigt reflekterande tankar. De finns stor dramatik i de tankarna och Toms första möte med omvärlden.

När Tom kommer tillbaka till Bogotá, efter att de tillbringat en tid vid den karibiska kusten och Colombias djungel, inser han att nu är han mitt i farligheten. men det känns inte farligt. Och i det ligger det även något med resandets natur. Att vänja sig vid något annorlunda, att det okända känns bekant och blivit vardag.

Jag har inte läst tidigare böcker med Tom (Värsta brorsan, 62 dagar och Kulor i hjärtat). 17 timmar härifrån lockade mig framförallt för att det var till Colombia resan var ägnad. 17 timmar härifrån är en fristående berättelse och den fungerar bra ändå. Toms möte med det okända och hans tankar och intryck om fattiga och rika står för sig själva. Förmodligen hade jag känt Tom bättre och kunnat sätta hans tankar i relaton till resten av hans liv och hans person om jag läst de föregående böckerna. Men i Colombia är Tom och kompisen Kalle framförallt svenska gringoungdomar som möter något helt annat än den vanliga svenska verkligheten.

Cilla Naumann är en författare jag skulle vilja läsa mer av. Jag har  inte läst så mycket av henne, men det jag har läst har jag gillat och det har varit böcker som fått mig att tänka. Dem oss skyldiga äro har jag t.ex  länge sneglat på.