Om

fredag 30 november 2012

Revolvern av Marcus Sedgwick

"Komprimerad. Perfekt balanserad. Och inte så lite skrämmande."

Till säljcitatet av John Ajvide Lindqvist på omslaget till Revolvern kan jag tillägga: Iskall.

Och det inte bara för att det här är en thriller med vilda västern-känsla, skjutvapen och hårda män. I större delen av den här boken är det minst tjugo grader kallt. Vi befinner oss i Kirunatrakten i början av 1900-talet. I en avsides stuga lever den unge Sigge med sin far, storasyster och styvmor. Vi kastas direkt in i handlingen:

"Också de döda berättar. 
Sigge såg på sin far, som låg i andra änden av stugan, och väntade på att han skulle säga något. Men hans far sa ingenting, för han var död. Einar Andersson låg på bordet med armarna höjda en bit över huvudet och lätt böjda knän - stelfrusen i samma ställning som de hade hittat honom ute på sjön."

Själva miljöbeskrivningen från Kiruna ger jag inte så mycket för, det kunde lika gärna vara någon annanstans på nordliga breddgrader och det känns att författaren (som är engelsman) framför allt har velat placera handlingen i en "häftig", extrem miljö. Jag antar att samma sak gäller för de återblickar man får från familjens tid i guldrushens Alaska elva år tidigare. Men spelar roll! Boken är otroligt spännande och pepprad med cliffhangers i slutet av de ganska korta avsnitten. Den går faktiskt inte att släppa.

Att man blir engagerad som läsare beror inte bara på författarens hantverksskicklighet. "Det finns högst femtio olika berättelser i världen", hörde jag nyligen en litteraturforskare säga på ett seminarium. Med det menade hon att det är samma grundmönster som går igen i de stora berättelserna. Och i Revolvern hittar vi just ett sådant klassiskt mönster. Det handlar ju om pojken som växer upp och måste axla sin fars mantel. Han ställs inför en strid eller svår situation och måste finna det rätta sättet att handla: att lyda överlevnadsinstinkten och försvara sig och de sina, och samtidigt agera moraliskt riktigt. Det är ett mönster som gestaltar vad det innebär att bli vuxen.

Som bibliotekarie letar man med ljus och lykta efter "böcker som killar gillar" (det finns till och med en populär handbok från Bibliotekstjänst som heter så!), och Revolvern är en bok som jag misstänker kvalar in i den kategorin.

Sjunde våningen av Åsa Grennvall och serieutmaningen

Åsa Grennvalls Sjunde våningen är ett starkt relationsdrama med psykisk och fysisk kvinnomisshandel. Det är otäckt och förutsägbart det som händer. En sidvändare. Och en lättnad när Åsa tar sig ur relationen och gå vidare.

Sjunde våningen är min fjärde serie/grafiska roman som jag läser den här hösten tack vare Elis serieutmaning.

I veckans nummer av Vi Läser får jag ytterst lägligt en artikel av Matilda Gustavsson om svenska seriers framväxt de senaste åren. En artikel jag inte kunnat ta till mig om jag inte gått med i Elis seriutmaning denna höst. Serierna jag läst och tänker läsa kan jag nu sätta in i ett sammanhang. Läsning av Liv Strömqvists Ja till Liv pågår och så har jag den väldigt tjocka From Hell av Alan Moore & Eddie Campbell kvar. Riktigt tjocka snygga serier som platsar i bokhyllan är också de en trend enligt artikeln. Matilda Gustavsson avlutar artikeln med 10 svenska favoriter.  Ingen av dem har jag läst, men nu kommer jag känna igen dem när jag botaniserar på mitt biblioteks seriehylla (Som visade sig ha ett fantastiskt urval av serier, väl överenssstämmande med de serier som poppade upp bland deltagarnas val i serieutmaningen!)

När jag nu ändå refererar till Vi läsers senaste nummer så kan jag inte låta bli att glädjande notera att Magnus Montelius får vara med som årets deckare i tidningens listning från A till Ö. Framträdande plats hos Pocketshop såg jag pocketversionen få härom veckan dessutom. Jag säger bara Heja Magnus! Om Mannen från Albanien skrev jag här.

torsdag 29 november 2012

Sockerbullen på Kruskakullen av Carin Wirsén och Stina Wirsén

Av barnböckerna i bokhyllan hemma i Sverige var detta mitt val av bok att ta med för högläsning. Jag älskar denna ljuvliga historia om Lilla Tanten som plötsligt får två små barn, Näpen och Häpen, som hjälper henne i bageriet från de överhuvudtaget kan röra sig. Näpen och Häpen hjälper även till med att lösa problemet med svinn från bageriet. Det visar sig att Vimsa har tagit bröd hem till de sex småttingar hon fått på halsen. Hon får gottgöra sina skulder genom att arbeta på bageriet, men snart får Vimsa en ännu bättre idé - varför inte starta ett pensionat också!?! Så rullar historien på, det ordnas med ett pensionat på den gamla vinden och gästerna börjar trilla in. De bär alla på sin historia....

Det är Carin som står för texten och dottern Stina för bilderna. Jag tycker väldigt mycket om både Stinas illustrationer och Carins språk.
Stinas illustrationer är så enkla, men samtidigt träffsäkra och snitsiga. Carins språk är vindlande, kittlande och tungvrickande. Hon väjer inte för långa och ibland gammeldags ord. Tagelmadrass, pudervippa, förehavanden, kruskakusar och mannekänguppvisning sätter i gång huvudet på läsaren och åhöraren. Språket och illustrationerna skapar tillsammans en mycket bra historia som kan njutas av både gammal och ung, jag tycker att detta är en underbar högläsningsbok.

Så glad jag blir när jag ser att det kommit ut en fortsättning under 2012: Full cirkus på Kruskakullen. Den ska vi läsa när vi kommer hem!

onsdag 28 november 2012

Pojkarna av Jessica Schiefauer

Pojkarna är en mycket annorlunda berättelse om tre fjortonåriga flickor, Kim, Bella och Momo i gränslandet att bli vuxna. Jag tycker om språket och det magiska skimmer Jessica Schiefauer lyckas förmedla genom hela berättelsen. Däremot har jag lite svårt att förstå bokens Kim i de val hon gör. Det går lite för långt. Märkligt nog har jag svårare att ta till mig det, än de magiska inslagen. Magin är vacker i sin enkelhet och komplexitet på samma gång. Helt klart är iallafall att jag har aldrig läst något liknande. Vilken idé!

Gillar formgivningen av omslaget skarpt. Det får mig att känna att jag sitter inne i Bellas växthus.

Boken Augustprisbelönades 2011. Jag ligger helt klart ett år efter.

Ungdomsböcker om vänskap

Barn- och ungdomsböcker på temat vänskap - om hur skör en vänskap kan vara - finns det gott om. En bok som tangerar detta ämne skrev jag om för ett tag sedan, Något måste hända nu. Här är tre böcker till som jag gärna vill rekommendera. Alla råkar ha en tjej som huvudperson!

I Förlåt Elina av Sofia Nordin möter vi Evelina, 11 år. När hon leker med Elina är det bara de två och de har sin egen fantasivärld, som ingen annan ryms i. Men det är en ojämlik vänskap. Evelina har ingen annan vän, men Elina har flera stycken och ibland duger inte Evelina. Ändå litar hon alltid på att Elina kommer tillbaka till henne.

När Evelina blir utsatt för mobbning händer det otänkbara: Elina sviker henne. Evelina får så småningom en ny bekantskap i en flicka som befinner sig ännu lägre i rang, men behandlar henne då ungefär som hon själv blivit behandlad. Det här är en fin och träffsäker och samtidigt lite sorglig skildring av hierarkier och vänskapsrelationer när man befinner sig mellan barndom och tonår. Boken passar läsare i åldern 9-12 år.

Inte vatten värd, en nyutkommen bok av Ulrika Lidbo, innehåller liknande motiv som Förlåt Elina, men den är skriven för en något äldre läsekrets (ca 12-15 år). Här är det Edith som förtvivlat gärna vill få vara med Lucinda. Det är hon som är coolast och vackrast, har högst status och bor i det tjusiga villaområdet, men hon är manipulativ och Edith kommer alltid i sista hand.

Det Edith är mest rädd för är att bli förknippad med den nya, "konstiga" tjejen Sigga; hon deltar aktivt i utfrysningen av henne bara för att få vara kvar i innegänget. Problemet är bara att hon känner Sigga och till och med umgicks med henne hela sommaren innan åttan, eftersom hon då var jourhemsplacerad i Ediths familj. När Edith avslöjar Siggas hemligheter för klassen i samband med en skolresa (och alltså bryter mot sekretessen) försvinner Sigga. Vad har hänt henne? Vilken skuld har Edith? Här finns mycket att diskutera. Boken är lättläst och har en spännande thrillerintrig som gör att den kan passa även för mindre vana läsare.

En annan ny bok är Mellan dig och dig av Katarina Kieri, som ju fick Astrid Lindgren-priset i år. Katarina Kieri är en unik röst; med stor omsorg om orden skriver hon fram alldeles levande karaktärer och hon är en mästare bland annat på att skildra vad som händer mellan människor när "ingenting" händer. I den här boken handlar det om 17-åriga Tora och hennes värld. Hennes sociala liv utgörs av en trevande vänskap med den fåordige Ivar, och sparsamma kontakter med några andra jämnåriga i skolan, plus skolbibliotekarien Sven, som driver kulturgruppen hon är med i. En höst passerar, och när den gått är inget sig likt. Samtidigt som allt är - precis som vanligt.

Mellan dig och dig kräver viss mognad, man bör kanske vara 15 eller äldre (gärna vuxen) för att riktigt uppskatta den, även om den inte alls är svårläst eller formellt avancerad. Den handlar långt ifrån bara om vänskap och utanförskap, till exempel får man ta del av Toras relation till föräldrarna. En förälskelse tar också stor plats i boken. Hur når man närhet till en annan människa? är en fråga som infinner sig. Vad händer om man vågar närma sig? Det kan gå fel, men man kan också få syn på oväntade skatter! En djupt hoppingivande berättelse. Och rolig! Jag tror jag log mig igenom hela boken.

tisdag 27 november 2012

Välkommen Tango!

Välkommen Tango av Justin Richardson och Peter Parnell var veckans positiva överraskning på biblioteket. En barnbok att bli glad av om en annorlunda pingvinfamilj i Central Park i New York. Stora fina bilder. Och det bästa. Berättelsen om Tango är faktiskt sann.

Boken kom ut 2005 i USA så om det fortfarande går att hälsa på Tango och hennes föräldrar fick vi fundera på. Wikipedia har naturligtvis svaret. Dessutom går det där - föga förvånande - att läsa att boken både blev bannlyst och en bästsäljare i USA...

söndag 25 november 2012

Underverk av Brian Selznick (2)

Det är inte så ofta som jag och min medbloggare Lotta läser samma böcker. När vi väl gör det tycker vi förvånansvärt ofta rätt lika. Det som skiljer oss är främst vilka böcker vi har lust att läsa och kanske lika mycket vilka böcker vi prioriterar att läsa.

En genre som vi möts i är grafiska romaner och böcker, till vilka Lotta introducerat mig, med författare som Brian Selznick och Shaun Tan. Emellan dessa böcker sammanstrålar vår gemensamma läslust. Det kanske därför är naturligt att det första inlägg där vi skriver om samma bok blir Brian Selznicks Underverk. Läs Lottas inlägg här. 

I Underverk får vi följa två parallella historier. En i skrift och en i bild. När historien knyts ihop till en efter två tredjedelar övergår bilderna att illustrera texten.

I den ena berättelsen följer vi den föräldralösa pojken Ben som bor i ett litet hus hos sin moster och morbror i Minnesota. Hans mamma har nyligen dött i en trafikolycka. Ben ger sig av till New York i jakt på sin pappa. I den andra berättelsen följer vi en döv liten flicka i början av seklet som också hon ger sig av till New York för att leta efter sin mamma i New York.

När historierna väl möter varandra och helheten träder fram, fylls man av glädje och värme, trots att boken är vemodig och sorglig.

Av Brian Selznick har jag tidigare läst En fantastisk upptäckt av Hugo Cabret. En bok jag tyckte väldigt mycket om. Underverk är en liknande bok framförallt till stämning. Men Underverk ger mig ändå inte riktigt samma starka läsupplevelse som Hugo Cabret.

torsdag 22 november 2012

Författarbesök av Johan Theorin

Ikväll gjorde Johan Theorin ett författarbesök på mitt bibliotek. Jag läste hans första deckare Skumtimmen för någon vecka sedan och blev klart positivt överraskad. Efter att ha lyssnat ikväll känner jag definitivt att jag vill läsa hela Ölandskvartetten.

Johan var en riktigt bra och rolig berättare. Vi fick höra några av de skrönor och historier han samlat på sig både här och därifrån, men kanske främst från  barndomens skumtimmar på Öland. Skrönor som återfinns i Johans romaner och noveller. Skrönor som hela romaner byggs upp ikring eller skrönor som Gerlof Davidsson berättar.

Kvartetten, som skildrar Öland under fyra olika årstider, är inte fullbordad ännu. Den fjärde boken, sommarboken Rörgast, syns på bilden nedan. På den får vi vänta en stund till...

onsdag 21 november 2012

Stadsbesök: Tokyo

Enligt Os stadsbesök denna gång tar oss till Tokyo. Jag har faktiskt lyckats läsa tre böcker i år som utspelar sig i Tokyo. Allra senast Elin Lindqvists Tre röda näckrosor. Före det två Tokyoböcker i min bokklubb; Haruki Murakamis Fågeln som vrider upp världen och Linnea Willens Barfotaänglar. Av dessa tre gjorde endast Fågeln ett djupare intryck på mig.

I de bästa japanska filmerna, Miyazakis,  tycks huvudpersonerna flytta från Tokyo. I Min granne Totoro pendlar dock pappan in till Universitet i Tokyo... Ghibli studios har ett museum i Tokyo...



Tre röda näckrosor av Elin Lindqvist

I Tre röda näckrosor följer vi Yuki i Tokyo och Jack i Vietnam i två parallella berättelser som knyts ihop i de sista kapitlet. Båda är resenärer. Globala rastlösa unga människor. Jack har rest runt i fyra år, hankat sig fram på småjobb och nu landat på ett dykcenter i Vietnam. Även Yuki har rest mycket men har nu en blomsteraffär tillsammans med sin morfar. Båda drabbas av personliga tragedier som driver dem vidare på nya resor. I Mexico korsas deras vägar.

Elin Lindqvist har själv levt ett kringflackande liv och i Tre röda näckrosor skriver hon av sig egna upplevelser. Inte just det som händer Yuki och Jack, men i skildringen av platserna märks det att de är självupplevda av författaren. Turistmiljöerna i Vietnam är detaljerat beskrivna och Tokyoskildringen kryddad med många japanska uttryck.

Boken är en lättläst skildring av två unga människors rotlöshet. En rotlöshet som känns både sorglig och tröstlös.

tisdag 20 november 2012

Feelgoodbonus

Idag fick jag ett bokpaket från Feelgoodbibliotikarien.  Jag fick ju en feelgoodvinst förra veckan... Porträttet av dig av Isabel Wolff.  Som bonus fick jag dessutom till min stora överraskning en bok till. Kanske ingen feelgood men en bok som jag genast fick höga förväntningar på: Vi kom över havet av Julie Otsuka.

Tack!

Något måste hända nu av Anna Lindberg

Kim är en femtonårig tjej som bor i ett litet samhälle nånstans i glesbygds-Sverige. Ända sedan vårterminen i sexan har hon hängt ihop med jämnåriga Ulrik. Ulrik med det vildvuxna håret och den gängliga kroppen, lika full av energi som en terrier. Ulrik lär henne saker hon inte redan kan, sådant som inte ryms i hennes trötta mammas värld, som att röka och skolka och klättra på hustak.

Så kommer en ny tjej till klassen. Isabelle. Bara namnet får oss att tappa balansen. Inflyttad från Stockholm med en svart, världsvan aura omkring sig; både Ulrik och Kim dras till henne och de tre bildar snart ett udda litet gäng. Men som i all tresamhet finns inbyggda spänningar och svek lurar runt hörnet. Saker händer, eller saker händer inte - men längtan finns där och spränger, och så lätt det kan gå fel.

Det här är en riktigt fin ungdomsskildring av debutanten Anna Lindberg. Jag sugs in i språkets gungande rytm och friska bilder, det sjuder av tonårsförväntan och både platsen och människorna blir väldigt levande. Ett plus för den träffsäkra skildringen av det geografiska klassperspektivet, stad-land (där läkardottern Isabelle kontrasteras mot arbetarsonen Ulrik). Något måste hända nu är utgiven på det nya Bonnieravknoppade förlaget Mix med profilen unga vuxna, noveller och fantastik. Håll ögonen öppna för Mix förlag i fortsättningen!

måndag 19 november 2012

Freedom av Jonathan Franzen

Freedom är en samtidsskildring av dagens USA med en sönderfallande medelklassfamilj som utgångspunkt. Det är den frustrerade hemmafrun Patty, en gång lovande basketstjärna, och den fågelälskande Walter som historien kretsar kring. De har varit tillsammans sedan collegetiden i slutet av 1970-talet och har renoverat hus och uppfostrat två barn. Men glidit isär och lever med varsin uppfattning om världen och det "gemensamma" livet.

Delar av boken är skriven som en självbiografi av Patty, men större delen av boken är skriven som en skildring av tredje man. Boken gör neddykningar i historien ur flera personers perspektiv; Patty, Walter, Walters vän Richard, sonen Joey, hans flickvän Connie m fl. Tidsskedena skiftar liksom perspektiven, men det är inte några problem att följa den röda tråden, frihet, och man kan pussla ihop historien.  

Vi får följa personernas kamp med trohet och otrohet. Genom depressioner och lyckliga perioder. Livslögner mot sig själva och sin omgivning. Vi får se hur uppväxten påverkar, trots att de försöker främja sig och bryta kontakten. Alla vill skapa sig ett eget liv, leva i frihet. Men släktbanden slits ändå inte av, de håller fast och binder samman. Man blir aldrig fri, får aldrig frihet.

Minst lika intressant är skildringen av dagens USA. Franzen får till några riktiga slagskott mot samhället. Kristallklara skildringar av nationen, som här nedan.

"It's all circling around the same problems of personal liberties," Walter said. "People came to this country for either money or freedom. If you don't have the money, you cling to your freedoms all the more angrily. Even if smoking kills you, even if you can't afford to feed your kids, even if your kids are getting shot down by maniacs with assault  rifles. You may be poor, but the one thing nobody can take away from you is the freedom to fuck up your life whatever way you want to. That's what Bill Clinton figured out - that we can't win elections by running agains personal liberties. Especially not against guns, actually."

Boken finns även utgiven på svenska under titeln Frihet.

söndag 18 november 2012

Okända väsen av Tracy Chevalier

Okända väsen av Tracy Chevalier utspelar sig i början av 1800-talet i den lilla kuststaden Lyme Regis på Englands sydkust. Mary Anning och Elizabeth Philpot letar fossiler på stränderna och i rasbranterna. Den fattiga Mary Anning för sitt levebröd, Elizabeth Philpot för sitt nöjes skull. Intresset för och skickligheten att hitta fossiler knyter samman Mary & Elizabeth, ålders- och klasskillnader till trots.

Boken ger lite Jane Austen vibbar. Det är samma tidsanda. Yngre kvinnors jakt på en lämplig make och subtila klasskillnader baserade på hur många pund om året de övre medeklassfamiljerna har att leva av. Jane Austen får till och med vara med i boken, som en person Elizabeths yngre syster förmodligen träffat på en tillställning.

Okända väsen är verklighetsförankrad. Både Mary Anning och Elizabeth Philpot är verkliga personer som levt. Mary Annings fynd av dinousauriefossil hade avgörande betydelse för naturvetenskapens utveckling. Naturligtvis fick vetenskapsmännen som köpte och kategoriserade fossilen de stora erkännandena. Men som enastående fossiljägare (till skillnad från samlare) fick även Mary Anning berömmelse.

Boken är lättläst och intressant. Jag stör mig lite på den svenska titeln; Okända väsen. Borde inte Remarkable creatures översatts till Märkliga varelser istället? Titeln får ju en att tro att boken handlar om något övernaturligt. En fossil kan väl knappast anses vara ett väsen?

fredag 16 november 2012

Torsdagsänkorna av Claudia Pineiro

Torsdagsänkorna av Claudia Pineiro imponerar. Tre män, vänner, grannar, familjefäder, affärsbekanta ligger döda på botten i en pool i det strängt övervakade och trygga överklassområdet Altos de la Cascada utanför Buenos Aires i Argentina. Trots att vi redan inledningsvis får veta vad som kommer att hända byggs en avvaktande spänning upp kring  händelsen, med korta kapitel i all sin enkelhet. Det läsaren undrar är hur har det hänt, av vem och varför. 

Altos de la Cascada är ett s.k gated community, eller ett Country som det kallas i boken. En typ av exklusiva bostadsområden som växt fram långt utanför storstäderna i Argentina under 90-talet. Vi får följa flera familjer, men kanske främst Virginias. Virginas man har blivit arbetslös och hennes egen verksamhet som fastighetsmäklare går allt sämre i takt med att Argentinas ekonomiska kris eskalerar. 

För den här boken utspelar sig under Argentinas ekonomiska sammanbrott  i slutet av 90-talet. En kris som kallats den värsta ekonomiska kraschen i modern tid för en nation. De rika inflytesrika männen i Altos de la Cascada förlorar en efter en sina jobb som höga företagsledare. De börjar räkna dagarna de har kvar att upprätthålla sin höga levnadsstandard. Hela den argentinska verkligheten rämnar och den drabbar fattig som rik.
Jag gillar den här boken. Jag gillar lättillgängliga böcker som för den delen inte är lättsamma. Och jag gillar böcker som ger mig något nytt.
Denna gång får jag den ytliga konstgjorda övre medelklassmiljön i Altos de la Cascada. Världen innanför blir som en egen avtrubbad låtsasvärld. Fenomenet med exklusiva isolerade bostadsområden, för de som kan betala för sig, är globalt. Åtminstone i de delar av världen där klyftorna mellan fattiga och rika är stora och där de allra flesta befinner sig på den fattiga sidan av den djupa klyftan. 

De mest hoppingivande karaktärerna är Virginas son Juani och hans kamrat, den adopterade Romina. Även om de inom Altos de la Cascada anses vara problemungdomar. Även Virigna kommer fixa det här. Hon yrkesarbetar och är medveten om de rådande förutsättningarna. 
På något vis blir boken en fortsättning på klassikern En världför Julius av Alfredo Bryce Echenique som jag läste tidigare i höst. Även om En värld för Julius dock utspelar sig i Perus extremt rika överklass på 60-talet och har ett helt annat budskap. Men verkligheten har krupit närmare den latinamerikanska överklassen. Och ju närmre den kryper desto högre murar byggs.

Claudia Pineiro är en bästsäljande författare från Argentina. Torsdagsänkorna har filmatiserats och det är hennes första roman som översatts till svenska. Kan man hoppas på fler översatta böcker av Pineiro från Leopard förlag kanske?

Bokslukning

Helt plötsligt, tack vare Amerikanska skolans obligatoriska "120 minuter per vecka" läsning, har vi en riktig bokslukare i familjen. 9-åringen har läst första delen i Narnia-serien på en vecka. Började förra torsdagen och läser sista sidorna just nu. På engelska. Ja, lite längre tid än 120 minuter har det förstås tagit, men det blir ju lätt så när det är en bra bok framför näsan. Och utöver denna har han dessutom plöjt igenom halva The Hobbit (Bilbo) som seriealbum. Men det var en lång bilresa av nonstop-läsning som ledde till det...

Just nu är det alltså fantasy som gäller. Del 2 i Narnia-serien ligger redan och väntar och han har redan span på ett par andra fantasyserier. Vi får se om det dyker upp en recension av något intressant här så småningom.

onsdag 14 november 2012

Jag såg henne idag i receptionen av Anders Fager


Det är inte ofta som jag upplever att en bok börjar ta fart först i andra halvlek. Oftast missar jag sådana böcker för att jag slutar läsa efter omkring hundra sidor, i övertygelsen om att hoppet är ute. Men nu var detta ett recensionsex och då ger man inte tappt så lätt.

Den inledande delen av Jag såg henne idag i receptionen, om om huvudpersonen Cornelia Karlssons liv från elva års ålder fram till tjugo nånting, var minst sagt motig att ta sig igenom. Jag stör mig på det staccatoartade språket med ständigt avhuggna korta meningar (James Ellroy lär vara en av författarens husgudar). Och på all denna plats-, namn- och företeelsedroppning från 90-talet, som väl är tänkt att ge igenkänning, men jag tycker mest det står i vägen för berättelsen. Efter ett tag börjar jag också undra varför det här kallas för en skräckroman, för det känns inte det minsta läskigt eller spännande, utan bara trasigt, tråkigt och sorgligt.

Men så småningom knyts nya trådar till nutidsberättelsen om Cornelia Karlsson, detta oälskade kändisbarn som börjar missbruka allt möjligt i tidig ålder. Det är spretigt men blir ändå alltmer intressant, och jag vänjer mig långsamt vid stilen. Nu blottas också en del skräck- och äventyrsingredienser. Cornelia visar sig vara en tuff hjältinna vars mission här i världen är att bekämpa Den Viskande Mannen, en ondskefull gestalt som vill göra henne till sin mörka drottning. Kampen för hon med hjälp av list, våld, svartkonst och mystiska skrifter som färdats genom århundradena från 1600-talets svenska krigsbyte från Prag. 

En del av boken utspelar sig i historisk tid, här möter vi bland annat en hädisk drottning Kristina och känner krigets dofter ligga tunga över Skåne. Den historiska fiktionen känns helt okej. Den här delen och dess koppling till nutiden - förkroppsligad i gestalten Fredman, bibliotekarien som lyckats lura döden! - är nog det som räddar min läsupplevelse. För rättvisans skull ska sägas att jag inte är någon inbiten skräckläsare. Har till exempel inte läst Lovecraft, vilket gör att alla referenser till hans böcker som lär finnas med förstås går mig förbi.

Anders Fager har skrivit två andra böcker, Svenska kulter och Samlade svenska kulter. Också de i skräckgenren, som ju fått ett rejält uppsving i Sverige på senare år, med författare som John Ajvide Lindqvist och Amanda Hellberg.

tisdag 13 november 2012

Skumtimmen av Johan Theorin

Skumtimmen av Johan Theorin har jag läst av ett alldeles särskilt skäl. Mitt bibliotek har författarbesök nästa vecka av just Johan Theorin. Om jag får möjlighet att gå och lyssna, så vill jag ha läst åtminstone någon av hans böcker innan.

Jag kände mig lite avvaktande inför den här boken. Jag är nämligen avvaktande inför svenska polisdeckare. Men det här visade sig vara en annan sorts deckare. Poliser närvarande, men inte som huvudpersoner. Det är inte alls en svensk polisdeckare. Bra! Det gillar jag.

För 20 år sedan försvann en liten pojke spårlöst på Alvaret på Öland. 20 år senare dyker ett spår i form av en liten vit sandal upp. Pojkens mor, morfar och morfaderns vänner nystar. Historien går tillbaks till andra världskriget och över Atlanten, till Centralamerika. 

Skumtimmen utspelar sig på hösten på ett folktomt Öland. Johan Theorins deckare bildar en kvartett; Ölandsvartetten. Skumtimmen, Nattfåk, Blodläge och den kommande avslutande sommarboken med arbetsnamnet Rörgast.

Johan Theorins kärlek till de öländska miljöerna genomsyrar boken. Miljöbeskrivningen - jag är svag för off-season skildringar - är nog den största behållningen för mig. Alvaret, stränderna, dimman.

Läs mer på www.johantheorin.com.

måndag 12 november 2012

Husfrid: en tragikomisk familjeberättelse av Alison Bechdel

Om det tog lite tid att komma in i Neil Gaimans Sandman, som var den förra serien jag läste i Elis serieutmaning, så var förhållandet helt det motsatta med Husfrid: en tragikomisk familjeberättelse av Alison Bechdel.

Husfrid tar jag till mig direkt. Jag gillade Marjane Satrapi, särskilt Persepolis. Jag tycker Alison Bechdels stil påminner mig lite om Marjane Satrapi. Självbiografi, verklighet, distans och utlämnande på samma gång. Det här är nog mer den typ av serier jag helst vill läsa om jag nu ska jämföra med The Sandman...

Husfrid handlar om Alisons uppväxt och framförallt hennes förhållande till sin far. När Alison kommer ut som homosexuell som tonåring, får hon veta att hennes far inte kommit ut som homosexuell under alla år. Några månader senare dör fadern och mycket förblir outsagd och okänt.

Riktigt bra! Rekommenderas verkligen!

söndag 11 november 2012

Feelgoodvinst

För en tid sen kände jag ett starkt behov att läsa en riktigt bra feelgoodbok. Det kan ha varit att novembermörkret närmade sig men jag tror snarare det var mitt feelgoodboks behov som växt till sig. Det brukar göra det emellanåt. Jag surfade runt efter lite nya feelgoodtips och hittade Feelgodbibliotikariens bokblogg. Och just precis då pågick en tävling, utlottning av  Isabel Wolffs Porträttet av dig. Och hoppsan nu har jag vunnit en feelgoodbok, lagom till mörkaste november. Det blev några feelgoodböcker från biblan för några veckor sedan också, som jag dock inte prioriterat i läshögen - än.


lördag 10 november 2012

Findus flyttar ut av Sven Nordqvist

Här i USA har vi besök av farmor som hade med sig den senaste Pettson & Findus boken. Vilken lycka! För fastän sonen är 9 år så är det ju ändå alltid härligt med en Pettson & Findus som läses högt. 

Findus vill hoppa i sängen, men det är för tidigt för Pettson på mornarna. De gör i ordning ett eget litet hus till Findus och han stortrivs verkligen och hoppar i sin säng hela dagen. Och på kvällen så vill katten äta sin kvällsmat ute i sitt hus. Men det blir ju förstås lite ensamt åt Pettson i stugan... Åsså kan ju räven komma...

Nordqvist håller stilen på både text- och bildberättandet, det är sig likt från de tidigare böckerna. De härligt detaljerade bilderna och det enkla, men ändå finurliga språket. Lika bra som alltid tycker sonen som är uppväxt med alla kära böcker. Ja, och alla vi vuxna har en efter en läst boken själva också. Det går liksom inte att motstå en ny historia av Nordqvist.

Rekommenderas varmt till både unga och gamla!

fredag 9 november 2012

Tunu av Kim Leine

 
Tunu är Östgrönland.  Boken Tunu utspelar sig i ett litet samhälle på östra Grönland. På en plats som jag föreställer mig ser ut ungefär som bilden ovan. Förutom att Inlandsisen ska vila ovanför byn likaså. Bilden ovan är snodd från Grönlands officielle turismesite.  En hemsida som förresten verkligen inspirerar till en resa till Grönland!

Tunu är ännu en kollektivroman som jag tar mig an detta år. I våras läste jag bl.a den isländska Sommarljus av Jon Kalman Stefansson som jag tyckte mycket om.

Tunu fungerar som novellsamling, men jag ser den mer som en roman. Vi följer flera personer, en del lite närmare, en del lite mindre under ett år i den lilla östgrönländska byn. Genom de många berättelserna, ofta sormodiga och underliga sammanfogas bilden av byn.

Det är kallt och vackert med fjorden nedanför och glaciären ovanför. Ständigt tycks vi befinner oss före, under eller efter en storm.

Boken jämförs med Populärmusik från Vittula, men det tycker jag stämmer dåligt. Det är liksom inte tillräckligt varmt och humoristiskt skildrat, ibland dråpligt men oftast mest ren misär. Jag saknar faktiskt en balans och en motvikt till misären. Det blir lite väl mycket olyckor, sjukdomar, alkoholism, graviditeter och dödsfall som skildras. Så är också centrum i boken den lilla vårdcentralen med sina två sjuksköterskor, en grönländsk och en dansk. Fast jag skulle vilja läsa om byn ur andra perspektiv också...

Både grönländarna och danskarna skildras ganska negativt... Danskarna på flykt från något med en äventyrs-eller göra gott inställning... Grönländarna passiva, enfaldiga och alkohol- och pencillinberoende... Intressant aspekt är det där att danskarna åker till Grönland på kontrakt, precis som till biståndsmottagande utvecklingsländer. Och väl på Grönland beter sig de danska männen precis som västerländska biståndsarbetare i Sydostasien...

Men gillar ändå boken. Jag lär mig om Grönland och jag vill gärna åka dit. Jag blir nyfiken på att läsa mer om Grönland, framförallt böcker som utspelar sig på Grönland. För länge sedan läste jag Jörn Riels Sången till livet: en tusenårig släktkrönika, som jag tyckte väldigt mycket om. Värd en omläsning.

Författaren Kim Leine har själv arbetat som sjuksköterska på Östgrönland. Så det finns förstås en anledning att boken handlar så mycket om sjukdomar och olycksfall...

onsdag 7 november 2012

Utflykten till Tindari av Andrea Camilleri

En ung man avrättas utanför sin dörr och ett äldre par försvinner på en utflykt till Tindari. Finns något samband? De bor i samma hus i det lilla sicilianska samhället Vigata. Montalbano och hans gäng på polisstationen börjar nysta och utreda. Däremellan äts det god mat, på restauranger men framförallt hemma hos Montalbano. Hans hushållerska har varje dag lyckats åstadkomma lika lockande och aptitliga rätter som står och väntar i kylskåpet. Färdig att inmundigas, efter en lång dags polisarbete, på verandan som vetter mot havet .

Montalbano börjar närma sig 50 i  Utflykten till Tindari. Det är befriande att han åldras på något vis. Till skillnad från Brunetti i Venedig är Montalbanos tillvaro inte statisk. Montalbano är fortfarande på hugget men han sörjer att hans omvärld förändras, t ex att hans kollegor utvecklas och vill gå vidare...

Andrea Camilleris deckare är mina absoluta italienska favvodeckare. Redan i den första boken jag läste föll jag för det Sicilianska landskapet, den goda maten, humorn och enkelheten. Deckarna är filmnade  och är förmodligen mer kända genom TV.

ALKB's bokblogg lärde jag mig att det finns en hel rad Montalbanodeckare på italienska som ännu ej är översatta till svenska. Det är glädjande. Samtidigt så undrar jag varför inget översatts på länge. Det är snart 10 år sedan jag läste min förra Montalbano. Det tycks dock som om deckarna kommit ut i nyutgåva på Modernista. Kanske kommer även fler att översättas nu?

Det här är min sista italienska deckare i Pocketlovers utmaning TRE PÅ TRE. Jag hade tänkt läsa Guittari - En florentinsk fälla. Men för det krävdes det att mitt inköpsförslag till biblioteket skulle gå igenom. Det tycks det inte gjort, hittills iallafall. Guittari får vänta. Istället får Montalbano får bli min sista, ack så värdiga representant för de italienska deckarna istället.

tisdag 6 november 2012

Stadsbesök: New York


Veckans bokgeografi hos Enligt O tar oss till New York. Jag reser dessutom tillbaks i tiden till Immigranternas  och det historiska New York. Bilden ovan (wikipedia) är från år 1900 men böckerna nedan utspelar sig inte just precis det året...

Alice McDermott - Charming Billy,  Frank McCourt - Ängeln på sjunde trappsteget och Lyckans land. Därtill utspelar sig delar av Rubinernas bok som jag läste ut häromdagen i New York kring sekelskiftet. Och Lyndsey Fayes New Yorks gudar är jag väldigt nyfiken på...

måndag 5 november 2012

Trolldomens tre skrifter: Rubinernas bok av John Stephens

Om man gillade Smaragdernas bok så blir man inte besviken på Rubinernas bok. Det är samma tempo, samma svindlande  och oväntade äventyr runt varje hörn. Och det är förflyttningar i tid och rum när man minst anar det.Om Smaragdernas bok skrev jag här.

Om första boken mest handlar om Kate, den första skriften var ju ödesbestämd till henne, så handlar Rubinernas bok mest om mellanbrodern Michael. Men alla tre syskonen, precis som i första boken har viktiga och betydelsefulla roller i kampen att rädda världen från den ohygglige.

I Rubinernas bok kommer vi också närmare en lösning på mysteriet med syskonens försvunna föräldrar. Tillsammans med barnen får vi allt fler ledtrådar kring vilka de var och varför de försvann.

I större delen av den här boken skingras syskonen.

Michael och Emma jagar den andre av trolldomens tre skrifter tillsammans med Doktor Pym och Gabriel, i Italien, i Sydamerika, på Antarktis... De möter drakar och alver och...

Kate hamnar av misstag (?) i New York för 100 år sedan. Där möter hon en stad med den vanliga världen sida vid sida med den magiska världen, innan den senare drog sig undan. I New York möter hon även Rafe, pojken med de gröna ögonen vars öde är länkat till hennes eget. Jag tycker om den här delen av berättelsen. Här går det lite långsammare. Jag tillåts lära känna karaktärerna som Kate möter litegrann iallafall.

Jag hade lite svårt  att komma in i och acceptera fantasyvärlden i Smaragdernas bok. I Rubinernas bok är det lättare. Nu vet jag på ett ungefär hur det är tänkt, vilka varelser som finns och vilka regler som gäller. Jag behöver inte bekymra mig om det som spretar åt olika håll. Världen förklaras allteftersom dramatiken utvecklas. Rubinernas bok kan jag läsa rakt igenom som ett äventyr. Förmodligen är det därför jag tycker bättre om Rubinernas bok än Smaragdernas bok.

Rubinernas bok slutar verkligen mitt i en äkta cliffhanger. Det är väldigt uppenbart att Emma kommer att få den viktiga rollen i tredje delen... Jag tror de här tre böckerna behöver läsas i ordning, annars blir det svårt att hänga med i de snabba svängarna och i de många flytten i tid och rum. 

Boken är ett recensions ex från bokförlaget Semic.

söndag 4 november 2012

The Sandman: Preludes & Nocturnes av Neil Gaiman

Det tar ett tag för mig att komma in i den här berättelsen. Bilderna är oerhört delajerade och innehållsrika. Jag är verkligen inne på okänd, men spännande, mark i min läsning. Fascinationen växer i takt med att jag kommer in i handlingen och börjar förstå vad som händer.

Preludes and Nocturnes är del ett i en serie av åtta. Jag kommer att läsa fler. Förmodligen alla såsmåningom. Främst då jag verkligen tror det här kommer att bli bättre allteftersom. Berättelsen är dynamisk och helt enkelt riktigt bra, även om mediet är ovant för mig. Men man vänjer sig...!

På Neil Gaimans officiella hemsida hittar jag en summering av hela serien. Eller som Neil Gaiman uttrycker det:"What do you need to know to enjoy the series? Only that there are seven brothers and sisters who have been since the beginning of time, the Endless. They are Destiny, Death, Dream, Desire, Despair, Delirium who was once Delight, and Destruction who turned his back on his duties. Their names describe their function and the realms that they are in charge of. Several years ago, a coven of wizards attempted to end death by taking Death captive, but captured Dream instead. When he finally escapes he must face the changes that have gone on in his realm, and the changes in himself" För mig underlättades min förståelse för handlingen efter att ha läst detta. Jag önskar jag läst summeringen innan jag tog mig an Preludes & Nocturnes. Men jag har ju sju delar kvar. Hela summeringen återfinns här.

Dream blir tillfångatagen under nära ett sekel. När han väl åter blir fri måste han återta sina verktyg.  Jakten går bland annat till Helvetet och systern Döden möter vi alldeles i slutet av serien. Dream är ingen söt John Blund utan en mörk blå skrämmande gotisk man i lång rock.

Som bäst tycker jag om The sandman när vanliga människor och miljöer är inblandade. Dessa avsnitt är  mindre absurda och de tilltalar mig på ett annat sätt. Särskilt gränssnittet mellan den vanliga  och den magiska världen fascinerar.

Det här var min andra grafiska roman/serie i Eli läser och skrivers serieutmaning. Vad jag åtagit mig går att finna här.


lördag 3 november 2012

Rikitikitavi av Rikard Wolff

Rikard Wolffs biografi Rikitikitavi: en folkhemsberättelse fick min bokbloggskompis som tips. Det var en överväldigande och svåremotståndligt tipsning. Själv tyckte jag ja när boken dök upp som förslag som nästa bok i min bokklubb. Jag hade på känn att det här antagligen bra. Och det var det. Att få läsa böcker jag annars förmodligen inte skulle läst är just den anledning som gör att jag verkligen vill vara med i en bokklubb.

Rikitikitavi är en intressant och givande biografi ur flera aspekter; folkhemsberättelsen, bögkulturen, skådespeleriets värld och förstås allt annat i Rikards liv.

Rikard Wolff är för mig som för de allra flesta främst Änglagård. Men han är även sångerna, Pojken på månen mfl. Jag tror Rikards utstrålning som person och rollen i Änglagård som han spelar så helgjutet, gör att jag fövånas och förundras över hans ordinära folkhemsuppväxt i 60-talets Sverige; Gubbängen och Karlstad. Fadern, ingenjör - förvisso lite annorlunda genom att vara en judisk sådan - på Televerket. Modern, hemma de flesta åren under uppväxten. (Jag önskar verkligen Rikards mamma kunde fått chansen att uppfostra sina barn i en annan tid - nu tex, med dagens barnomsorg - så hon kunnat få förvärsarbeta samtidigt.)  Men det finns också en mörkare sida under uppväxten. Rikard lider tidigt av dödsångest och det verkar onekligen varit riktigt tufft, för både den lille pojken och resten av familjen.

Rickard har sin barndom i Stockholm och sin ungdom i Karlstad. Han tågluffar till Paris, dyrkar Edith Piaf, inser tidigt att det är teater han är ämnad för, men går Natur på gymnasiet. Resten av livet börjar när Rickard antas till folkhögskolan Skara skolscen.

Jag har inte läst Torka aldrig tårar utan handskar men tillsammans med Rikard Wolff möter även jag 80-talets homosexuella Stockholm denna höst. Det är inte fokus i boken, men det är naturligtvis en viktig tid i Rikards liv och den är bra skildrad. Jonas Gardell passerar liksom många andra namn i Kultursverige under denna tid. I Rikitikitavi får jag veta att Pojken på månen är tillägnad Rikards ex, en av de många som dog under 80-talets aidsår.

Med den inbundna versionen av boken följer en CD med ett urval av sånger. Det är fint. Tilltalande.

Det här är en biografi jag rekommenderar. Intressant om en  mångsidig svensk artist.

fredag 2 november 2012

Höstlov i obygden

Åter från höstlov i ödebygden. Kallt. Mörkt. Ruggigt. Men en hel del lästid blev det. Rickard Wolffs biografi Rikitikitavi: en folkhemsberättelse, Neil Gaimans The Sandman:Preludes and Nocturnes, Andrea Camilleris Utflykten till Tindari, Kim Leines Tunu och Alison Bechdels Husfrid. Irriterande på läsfronten var dock att jag glömde John Stephens Rubinernas bok hemma. Den hade jag verkligen planerat att läsa klart den gångna vecka.

Klassiker - ur amerikanskt perspektiv



Vilka böcker ansess vara klassiker här i USA?

Jag har kollat vad som saluförs i Barnes and Nobles lyxigaste klassiker serie, den läderinbundna. Många titlar har man väntat sig, t ex Hemmingway, Austen och Wilde. Även odödlig litteratur som Shakespeare, Dostoevsky (amerikansk stavning) och Homeros återfinns. Men också modernare klassiker som Stephen King får vara med på finhyllan. Och jag hittade så pass mycket science fiction att det fick bli en egen lista. Nu har jag sorterat ut listan på eget bevåg, så alla kanske inte håller med om kategoriseringen. ;-)

Det finns även en del faktaböcker och Bibeln med i klassikerserien, se längst ned i listan. Även den Amerikanska konstitutionen finns med här. Ett intressant fenomen tycker jag att de tas upp i klassikerformat. Vilka böcker skulle tas upp som svenska faktaklassiker? Knappast grundlagen. Men kanske Linné?

Barn- och ungdomsklassiker har jag helt uteslutit, tänkte skriva ett eget inlägg om detta så småningom.

I huvudsak är det amerikansk och brittisk litteratur på listan. Bara en sydamerikan. Ingen asiatisk eller afrikansk. Några titlar från Europa utanför Storbritannien. Lite snävt kulturperspektiv med tanke på den blandade befolkningen tycker jag.

Några har jag läst för länge sedan, några har jag sett som filmatiseringar, men många återstår att läsa. Jag hoppas att jag kan hinna med någon amerikansk klassiker innan jul, annars finns de ju alltid kvar. Det är ju det som är bra med klassiker.

Klassiska romaner

  • Oscar Wilde - The Picture of Dorian Gray, The Importance of Being Earnest, An Ideal Husband, Salome, La Sainte Courtisane 
  • Bram Stoker - Dracula
  • Emily Brontë - Wuthering Heights
  • Charlotte Brontë - Jane Eyre
  • Anne Brontë - Agnes Gray 
  • Jane Austen - Sense and Sensibility, Pride and Prejudice, Mansfield Park, Emma, Northanger Abbey, Persuasion, Lady Susan
  • Harper Lee - To kill a mocking bird
  • Mary Shalley - Frankenstein
  • Sir Arthur Conan Doyle - Sherlock Holmes: A Study in Scarlet, A Scandal in Bohemia,The Adventure of the Speckled Band, The Hound of the Baskervilles
  • William Shakespeare - Hamlet. Romeo and Juliet. Henry V. Macbeth. A Midsummer Night's Dream. King Lear
  • Ernest Hemingway - The Sun Also Rises, A Farewell to Arms, For Whom the Bell Tolls, The Old Man and the Sea
  • Bram Stoaker - Dracula
  • Alexandre Dumas - The Count of Monte Cristo
  • Homer - The Iliad and The Odyssey
  • Leo Tolstoy - Anna Karenina
  • Charles Dickens - Oliver Twist, A Christmas Carol, David Copperfield, Great Expectations, A Tale of Two Cities
  • Nathaniel Hawthorn - The Scarlet Letter
  • Edgar Alan Poe - The Fall of the House of Usher, The Tell-Tale Heart, The Pit and the Pendulum, The Raven, Annabel Lee
  • Dante Alighieri - The Divine Comedy
  • Stephen King  - Carrie, Salem's Lot, The Shining 
  • Anne Rice - Interview with a Vampire, The Vampire Lestat, The Queen of the Damned
  • Fyodor Dostoevsky - Crime and Punishment
  • Louisa May Alcott - Little Women
  • Gabriel Garcia Márquez - One Hundred Years of Solitude

Science fiction klassiker

  • George Lucas m fl - The Star Wars Trilogy: Star Wars: A New Hope (George Lucas), The Empire Strikes Back (Donald F. Glut), Return of the Jedi (James Kahn)
  • Ray Bradbury -  The Martian Chronicles, The Illustrated Man, The Golden Apples of the Sun
  • Douglas Adams - The Ultimate Hitchhiker's Guide to the Galaxy
  • H. G. Wells - The Time Machine, The Invisible Man, The War of the Worlds  
  • Jules Verne - Five Weeks in a Balloon, Around the World in Eighty Days, A Journey to the Center of the Earth, From the Earth to the Moon, Round the Moon, Twenty-Thousand Leagues Under the Sea, The Mysterious Island
  • Isaac Asimov - Foundation, Foundation and Empire, Second Foundation
  • Neil Gaiman - American Gods, Anansi Boys
  • H.P. Lovecraft - The Call of Cthulhu, The Dreams in the Witch House, The Haunter of the Dark, At the Mountains of Madness, The Shadow out of Time, The Shadow over Innsmouth, The Case of Charles Dexter Ward, The Dream Quest of Unknown Kadath
  • Michael Crichton - Jurrasic park, The lost world

Faktaklassiker

  • Various authors - The Constitution of the United States of America and Selected Writings of the Founding Fathers: On Civil War (Benjamin Franklin), The Boston Massacre (John Hancock), The Declaration of Independence, Common Sense (Thomas Paine)
  • Audubon James John - Birds of America
  • King James version of the Holy Bible
  • Henry Gray - Grays Anatomy