Hynek Pallas beskriver det tragiska som skett och sker i Slovakien sedan 1989. Medan Tjeckien nu vänt sig västerut så har Slovakien inte gjort det. Min förståelse för det som sker i de demokratisk valen i Slovakien och även andra länder i Östeuropa ökar.
Efter två böcker av Maria Lang så fastnar jag för hur utstuderade karaktärerna är. Och att av det är en annan tid i slutet av 40-talet. Könsrollerna var givetvis andra än idag. Livet som klicken konstnärliga och litterära människor i den här boken lever - på sommarnöje i en sportstuga på en ö i en sjö i Bergslagen - är på något vis både modernt och tradionellt. Överlag är det väldigt tilltalande läsning, trots att människor blir mördade.
Jag har läst Maria Langs Tragedi på en lantkyrkogård och konstaterar att Maria Lang är nära perfekt litteratur att somna till. Läsningen är trevlig och inte särskilt känslomässigt engagerande, men ändå smart som kräver fokus, så tankarna fladdrar inte iväg på oväsentligheter. Agatha Christie fungerar lite på samma vis.
I den här deckaren firar Puck och Einar jul hos Pucks farbror som är präst. På julafton hittas ägaren till byns lanthandel ihjälslagen.
Flickan Nirmala är bokens jag. Jag tycker om miljöbeskrivningarna och hur Inka Gurung skildrar livet på landsbygden ur Nirmalas perspektiv.
Boken som inspirerats av verkliga händelser är skriven av Inka Gurung som paddlar i Nepal och Dala-Floda och som guidar turiser i Nepal.
Dags för ännu en ny utmaning. Att läsa några (tunna) klassiker under 2025. Jag inspirerades när jag noterade två korta klassiker som gymnasieungdomar läser idag och som jag själv inte läst:
Apropå den här utmaningen så är det spännande med Skolverkets läslista där några av de klassiker jag utmanar mig själv att läsa finns med.
Jag noterar att jag läst nedanstående romaner från gymnasie- och högstadielistorna (utöver dem en handfull noveller):
I denna bok ska den oerfarna journalisten Cecily klättra upp på 8000-meters berget Manaslu. Når hon toppen ska hon få en intervju med stjärnklättraren Charles som också är med i gruppen.
Men det här är en thriller. Något är fel och skrämmande där uppe bland bergen. Människor dör, inte bara av hög höjd och dåligt väder.
Det börjar med en nybliven änkeman som äger en bokhandel på en liten fiktiv amerikansk ö någonstans. Sen tuffar det vidare och säcken knyts ihop väl.
Bokklubbsval som dock visar sig att inte riktigt vara min bok. Jag lyckas inte engagera mig i karaktärerna.
En satir och thriller.
Plagiat, kulturell appropiering, cancelkultur och en massa annat. Allt i en enda röra eller kanske perfekt storm. Irriterande och befriande läsning på samma gång. Läsvärd bladvändare.
Estland i Östeuropautmaningen
Sandra Kaliente har varit Lettlands utrikesminister, EU-parlamentariker och EU-komissionär.
Ännu en mycket läsvärd bok som inte skulle nått mig utan min östeuropeiska utmaning.
Lettland och Ryssland i Östeuropautmaningen.
Detta är ett perspektiv ur vilket jag aldrig läst om detta krig. Genom Harriets ögon får jag uppleva Tyskland under kriget. Bokens andra stora behållning är den förändring och omprövning Harriet genomgår. Harriet iakttar, ser och drar slutsatser. Harriet är en gåta. Kanske är hon det mer för mig då nära alla andra andravärldskrigsböcker skildrar andra perspektiv, offrens och segrarnas perspektiv.
Kirsten Thorup skildring är verkligt bra. Jag tappar aldrig intresset under Harriets långa ältande nästan febriga monologer. Harriet är en gåta, men en trovärdig sådan.
Onekligen spännande att en ny novell av Bram Stoker upptäckts i ett arkiv i Dublin. Eftersom jag kämpat mig igenom och slutförde Dracula i somras känns det märkligt nog som att det angår mig.
Men jag vill verkligen ge den här boken en chans eftersom jag tyckte Daisy Jones var så fulländad och så smart berättad.
Så jag läser och med mig tar den där oroliga känslan följe. Men boken växer för varje kapitel trots den oroliga känslan.
Karaktärerna, syskonen Riva - de är berömda, de har varandra och de har kvar barndomens sand mellan tårna. Det är svårt att inte känna med dem.
Fyra vackra syskon och en händelsemättad fest i en strandvilla i Malibu i Kalifornien. Det kunde varit ett glassigt magasin med snygga drömmiga bilder men istället är det en solid roman.
Temat är inte helt olikt det som finns i Alla nattens älskare, en bok jag läste ganska nyligen. Vänskap, ensamhet, kärlek och alkohol. Men relationen i Senseis portfölj känns stabilare, inte lika olycksbådande som i Alla nattens älskare.
Återigen är det givande att vistas i vardagen på Tokyos gator och barer.
Precis som i tidigare böcker så är det ett intressant scenario som fylls ut med sida upp och sida ner med dialog. Jag förväntade mig inget annat, mer än lättsam läsning, vilket jag också fick.
Jag inser också att jag hamnat i en andra världskrigssekvens i läsningen denna månad, en bok till som utspelar sig under denna tid, väntar i högen. Det kan bli så ibland.
Ett stillsamt populärvetenskapligt resonerande försök att få oss vanliga människor att förstå kvantfysikens betydelse för biologin och livet.
Boken öppnar med hur kvantfysiken förklarar geckoödlornas förmåga att klättra upp och ner på ett slätt innertak. Det är min höjdpunkt.
Boken är lättläst men jag tror den som kan mer om fysik har större glädje av läsningen. Med mer kunskap finns det mer att hänga upp det nya på.
Den andra korta faktaboken denna vända med bokklubben.
Boken kom ut 2008 och blev en av de största boksuccėerna någonsin i Slovenien.
Slovenien och Bosnien i Östeuropautmaningen
Lars Lerins akvareller är fantastiska och har sedan jag upptäckte dem för många år sedan alltid talat till mig. Jag är inte ensam om det. Och det är gott. Att naturen och landsbygden talar till så många. Må det ständigt och alltid vara så. Det är en bra grund för att vi kommer ta hand om vår lilla del av världen.
Nu läggs Naturlära tillbaka i högen.
Ryssland och Ukraina i Östeuropautmaningen
Sofi Oksanen, har rötter i både Finland och Estland. Det är skakande läsning, bilden klarnar och blir oförlåtande tydlig.
Ryssland, Ukraina och Estland i Östeuropautmaningen
Det är ingen Thelma & Louise men det finns förstås paralleller som inspirerat boken. Mrs Wilt och Tanner tvingas fly plötsligt och det för dem tvärs över Amerika, pga något som hände för länge sedan.
Bokomslaget är snyggt och lockande men utan många rätt, måste man inte ha läst en bok för att göra ett bokomslag eller är det inte lämpligt att ha åtminstone lite koll på USAs geografi? Finn fem fel!
Den unge Artiom vandrar genom den världen, längs tunnlarna, till stationerna, bland människospillrorna som skapat en ny civilisation och överlevnadsvärld. Den värld i Moskvas tunnelbana som återstår efter det slutgiltiga kärnvapenkriget, som hänt ovanjord.
2033 är den första i en trilogi. Orkar jag läsa fortsättningen. Vi får se. Oerhört dyster men så fascinerande läsning av Dmitrij Gluchovskij.
Dmitrij Gluchovskij lever idag i exil utanför Ryssland, dömd i sin frånvaro, efter att ha kritiserat Rysslands storskaliga invasion av Ukraina.
Ryssland i Östeuropautmaningen
Tema Mjölk IV
Om Pappan och havet tyckte jag mycket. Likaså om Sent i november. Inte märkligt alls. Jag älskar ju alla muminböckerna.
Nu är iallafall hela serien omläst ännu en gång. Det tog flera år, då det denna gång började som ett ganska utdraget högläsningsprojekt.
Nu kan jag börja om igen.
Sent i november. Det är väldigt mycket mumin i den underbara titen.
Jag har läst alltför många eländesskildringar om Fattigsverige. Med klassperspektiv på historiska svenska romanerna så följer eländesskildringar som denna. Orättvisor, förtyck, utsatthet. Den här är varken bättre eller sämre.
Unnis och Armods kärlek är fin och lyser starkt. Det är nytt för mig i denna sorts skildring. Men kärleken är tyvärr ganska snabbt överstökad i berättelsen.
Jag blev aldrig överraskad, ej heller av slutklämmen. Årets bok. Jag tänker att alla andra inte läst alla de där böckerna om orättvisor, förtryck och utsatthet som jag gjort och därmed blir boken folkbildande.
Inbrottet stör mig hela tiden under läsningen men det bidrar förstås till dynamiken och det unika i berättelsen.
Livet och uppväxten på bondgården är det som ger mest. Detaljerna, mjölken och så hur Ellen släntrar runt. Grannpojken Max intresserar mig också. Han som blev kvar, nedvärderat presenterad.
Tema mjölk III
Rumänien i Östeuropautmaningen
Jag är lite förundrad faktiskt att det går att skriva så mycket om detta och att författarinnan har tänkt så mycket på mat.
Men så är mat inte enkelt. Inte om det finns en ätstörningsproblematik bakom, vilket det ju gör för Karolina Ramqvist. Att tänka på mat förstår jag är en del av det. I slutet av boken kommer lite om Karolinas vuxna förhållande till mat och om och när hon tar och ger sig själv hjälp.
Det är en berättelse där känslor, upplevelser, smaker och svåremotståndeligt sug blandas med barndomsminnen och kärleksfulla beskrivningar av morföräldrarna.
Bonus är att få förflyttas till en världen där telefonkatalogerna existerade.
Tema mjölk II
En barnbok om hunden som väntar på sin husse på Shibuya station i Tokyo. Professor Ueno gick hastigt bort på sitt arbete. Hachiko väntade klockan tre i tio år mellan 1925 och 1935. Idag finns en staty av hunden utanför stationen.
 |
| Shibuya station under mellankrigstiden (wiki) |
Jag förstår Mia Kankimäki's fascination av 1800-talskvinnorna och deras resor. Jag har läst några av deras reseskildringar själv. Jag blir extra inspirerad av dessa delar i boken. Men jag tycker ändå om att berättelsen vindlar vidare till andra sorters nattkvinnor
Mia Kanimäki har valt sina nattkvinnor med omsorg, följer deras spår och resultatet blir denna härliga bok.
Åsa Ekström har tecknat manga i flera delar om sitt liv som mangatecknare i Japan. Nu översätts de till svenska. De är verkligen jättefina och roliga att läsa. Jag lär mig mycket om Japan och om manga. Det är både personligt och humoristiskt skrivet.
Serien om barns vardag runtom i världen är jättefin. Inga pekpinnar. Jag har läst många av dem genom åren. Men det var ett tag sedan nu.
