Blodig januari av Alan Parks

Det är något med Glasgow och 70-talet. Kan en Tartan Noir överhuvudtaget utspela sig någon annanstans i någon annan tid. Urban Decay under 60- och 70-talen fram till att det vände för Glasgow under 80-talet. 

Blodig januari utspelar sig 1973. Staden är i botten. Blodiga mord på öppen gata. Knark, fylla, prostitution, korruption, arbetslöshet. Polisonger, trånga kavajer och utsvängda byxor i brunt kan man roa sig med att illustrera misären med. Det är riktigt mörkt, skitigt, ruffigt. 

Verkliga brott av Denise Mina

En nutida deckare av Denise Mina som är lite klurig. Det var ett tag sen jag läste någon av Denise Minas deckare. Glasgow och Skottland är i högsta grad närvarande men resan eller jakten fortsätter ut i Europa.

Entry Island av Peter May

Detta var en bok jag verkligen ville tycka om eftersom jag gillade Lewistrilogin så mycket. Större delen av boken är dock ganska seg och jag känner mig mest trött på kriminalare med personliga problem. Det tar sig litet mot slutet det måste jag ge boken trots allt men på det hela taget nja.

Lewispjäserna av Peter May

Sista delen i Peter Mays deckartrilogi håller måttet. Jag blir inte besviken, även om den går lite långsamt i början, så tar det sig när saker från dåtid och nutid faller på plats. Och till sällskap har man hela tiden de karga stormiga Yttre Hebridernas skönhet.

Lewismannen av Peter May

Lewismannen är Peter Mays fortsättning på Svarthuset i sin deckartrilogi från Yttre Hebriderna i Skottland. Om Svarthuset skrev jag här.

I Lewismannen finner man ett lik i en torvmosse på Lewis. Ganska snart står det klart att det är ett äldre lik, dock ej av arkeologisk tidsålder. En tatuering tyder på 50-talet.

Fin McLeod är tillbaka till Lewis och eftersom tecken tyder på att fadern till Fins gamla kärlek Marsaili är inblandad bestämmer sig Fin på eget bevåg att hjälpa den lokala polisen.

Jag tycker mycket bra om Lewismannen, kanske inte lika bra som jag tyckte om Svarthuset, men det beror förmodligen på att jag denna gång visste vad jag hade att vänta i mitt möte med Peter Mays Yttre Hebrider.

Jag ser fram emot den tredje avslutande delen när den kommer på svenska.

Svarthuset av Peter May

Svarthuset innebär en ny bekantskap med en deckarförfattare jag vet att jag kommer läsa mer av. Peter May sällar sig till det där sällskapet av deckarförfattare som skriver lättsmälta, drivna och spännande deckare i miljöer jag är nyfiken på och vill läsa mer om. Svarthuset utspelar sig ute på de Yttre Hebriderna, de karga öarna långt från Skottska fastlandet.

Fin McLeod lyckades lämna öarna som ung. Han kom iväg efter skolan och började på Glasgow University. Men efter ett tag lämnar han universitetet och blir polis, hamnar såsmåningom i Edinburgh. När ett mord många år senare sker på Fin McLeods hemö Lewis skickas han dit. Han skickas främst då det tycks finnas en koppling till ett tidigare mord som skett i Edinburgh men även då han känner öarna och folket, tillskillnad från de andra från fastlandet tillkallade polserna. Fin McLeods roll är dock oklar i utredningen men han stannar så länge han behövs. Och behövs gör han. För det tycks som mordet är nära knutet till hans eget förflutna.

Jag kan tycka att mördarens motiv i Svarthuset är lite väl långsökt och utstuderat, men det spelar mindre roll. Det brukar ju ofta vara det i deckare av den här sorten. Jag läser ju deckare av den här sorten för miljöerna och karaktärernas skull och jag får precis vad jag vill ha i den här boken.

Svarthuset är den tredje boken jag av en slump läser på ganska kort tid som utspelar sig i Skottland. Tidigare i sommar har jag läst Storm över Högländerna och Här är jag nu. Alla tre böckerna är verkligen helt olika till sin karaktär, det är helt olika sorters böcker, men det hindrar inte att de får mig att känna att det börjar bli dags att återupptäcka Skottland.

Den andra boken i Isle of Lewis trilogin: Lewismannen, är på ingång till Sverige, kommer ut i svensk översättning i höst.

Och för den blir sugen på en resa ända ut de yttersta öarna finns den här boken att ta till sig. Kanske en resa i soffan till Hebriderna tillsammans med Peter May och Fin McLeod skulle kunna vara något.

Boken läste jag under bloggsommarlovet.