Jag hade så mycket av Trude Marstein

Monikas liv, män och relationer genom glimtar med några års mellanrum. Från 13 år 1973 till 58 år 2018. Just det där med glimtar känner jag igen från de tidigare böckerna jag läst av Trude Marstein. Men till skillnad från de tidigare böckerna så sträcker sig Jag hade så mycket nästan över ett helt liv inte dygn, så det blir en helt annan typ av berättelse, inte lika intensiv och febrigt fängslande. Både samhället och karaktärerna hinner utvecklas. Monica åldras även hon men det rastlösa och tron på att något annat hela tiden finns och är bättre, som tycks prägla henne, slipas inte av. Ingen av Trude Marsteins böcker lämnar mig oberörd. De stannar kvar.