fredag 23 augusti 2013

Båten av Nam Le (noveller)


Jag har läst två novellsamlingar i sommar, varav en av dem fanns med som ett mål på min lista i Novellutmaningen 2013: Båten av Nam Le. 

Båten är en samling med berättelser från hela världen skriven av Nam Lee, som lämnade Vietnam som båtflykting som 1-åring, sedemera uppväxt i Australien. Jag gillar Båten, jag gillar de globala berättelserna skrivna av en världsmedborgare. Sammantaget en riktigt stark novellsamling som berör mig starkt.

Den första novellen Kärlek och vördnad och medlidande och stolthet och barmhärtighet och offervilja innehåller väldigt mycket. Vad är temat egentligen? Skrivandet och skrivkrampen, etniska noveller/romaners vara och icke vara, att ta steget och göra det man vill i yrkeslivet, att vara andra generationens emigrant, den svåra relationen till fadern eller kanske egentligen faderns upplevelser under Vietnamkriget. Stark och imponerande! Och en novell som bildar en ram till resten av novellsamlingen.

Den andra novellen Cartagena läser jag med tillfredställelse då den utspelar sig i Colombia. Dock ej i Cartagena utan i Medellin. Otäck historia som gör en ledsen för de tillsynes förutbestämda ödet för så många som växer upp i våldsamma fattiga miljöer i tredje världen.

Den tredje novellen Möte med Elise är onekligen lite motbjudande att läsa med sin detaljerade beskrivning av någon form av tjocktarmscancer. Men jag slås av hur Nam Le åter lyckas förmedla flera livsöden / historier inom samma novell.

Halflead Bay är lång som en kort roman, ungdomsroman. Som i alla novellerna pågår flera saker samtidigt, där jag ser den sjuka modern som det centrala. 

Hiroshima är den kortaste novellen, vacker och skrämmande vid slutet av andra världskriget, uppe i bergen, från ett evakuerat barns horisont.

I Teheran har ordet är vi plötsligt i Iran och det är ett starkt möte med landet och några opppositionellas verklighet. Farligt. 

Båten är full av båtflyktingar från Vietnam som driver. Att dö av törst. Som i alla novellerna pågår flera parallella spår, olika tydliga. Båtflyktingar efter det kommunistiska maktövertagandet. Kanske griper mig novellen extra starkt då jag just innan läst ut Inget att avundas - Vardagsliv i Nordkorea.

- en novellvåg i bokbloggarhavet -

Bok läst under bloggsommarlovet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar