I Hemligheternas rike, tredje delen i serien om de Utvalda, är det den unga drottning Bitterblue som är vår huvudperson. Hon är 18 år gammal när boken börjar och har varit drottning i åtta år.
Bitterblue gör sitt bästa för att styra sitt sargade rike. Sargat av hennes far, särligen Kung Leck, som genom sin tankestyrning fått människor att göra fruktansvärda saker. Människor som nu är trasiga. Till sin hjälp har hon sina rådgivare men framförallt sin vänner. Vänner vi känner från första boken Tankeläsaren; Katsa, kusin Po, Raffin, Bann, Giddon och morbror kung Ror av Lienid men hon får också hjälp av nya vänner som vi lär känna i den här boken.
Bitterblue känner att något saknas i hennes rike, något är skevt, något är hemligt. Pusselbitar saknas för att hon ska kunna förstå vad som händer och vad som har hänt i hennes rike. Hon försöker förstå vad det är. Dränkt i administrativt arbete känner hon sig isolerad på slottet. Bitterblue ger sig ut i staden om nätterna, utan att ge sig till känna. Där lär hon känna två unga män, den vänlige Teddy och den vilde särlingen Saf, vars båda familjer haft stor betydelse för motståndsrörelsen under kung Leck. Sakta börjar hon kunna lägga pusslet och förstå vad Monsea gått igenom under åren med Leck.
Hemligheternas rike är lite annorlunda än de två tidigare böckerna i serien Tankeläsaren och Monstrets dotter. Vi rör oss till största del inom slottets murar, ibland inom stadens murar. Bitterblue är en ung drottning som kämpar med hur hon ska organisera sitt slott, sitt rike och kanske framförallt sin förvaltning. Vem kan hon lita på? Utanför Bitterblue city och Monsea fortsätter Rådet, med Katsa och Po i spetsen, sin kamp för en bättre värld i de sju kungarikena. Och ja, Kristin Cashore länkar även ihop berättelsen med Flamma och landet Dell därborta i öster.
Hemligheternas rike uppfyller mina förväntningar. På samma vis som jag gillade att Monstrets dotter var en helt annan berättelse i ett helt annat land än Tankeläsaren, och inte en uppföljare som tar vid där den tidigare slutade med samma huvudpersoner, så gillar jag att Kristin Cashore skriver en tredje helt egen berättelse. Centralt i denna bok står inte en ung kvinna med superkrafter och hennes älskade, utan en ung drottning som måste hantera det förflutna för att kunna styra och förvalta sitt rike i framtiden. En rätt svår uppgift.
Om Tankeläsaren skrev jag lite här och om Monstrets dotter skrev jag lite här.
Boken är ett recensions ex från Semic.
Bitterblue gör sitt bästa för att styra sitt sargade rike. Sargat av hennes far, särligen Kung Leck, som genom sin tankestyrning fått människor att göra fruktansvärda saker. Människor som nu är trasiga. Till sin hjälp har hon sina rådgivare men framförallt sin vänner. Vänner vi känner från första boken Tankeläsaren; Katsa, kusin Po, Raffin, Bann, Giddon och morbror kung Ror av Lienid men hon får också hjälp av nya vänner som vi lär känna i den här boken.
Bitterblue känner att något saknas i hennes rike, något är skevt, något är hemligt. Pusselbitar saknas för att hon ska kunna förstå vad som händer och vad som har hänt i hennes rike. Hon försöker förstå vad det är. Dränkt i administrativt arbete känner hon sig isolerad på slottet. Bitterblue ger sig ut i staden om nätterna, utan att ge sig till känna. Där lär hon känna två unga män, den vänlige Teddy och den vilde särlingen Saf, vars båda familjer haft stor betydelse för motståndsrörelsen under kung Leck. Sakta börjar hon kunna lägga pusslet och förstå vad Monsea gått igenom under åren med Leck.
Hemligheternas rike är lite annorlunda än de två tidigare böckerna i serien Tankeläsaren och Monstrets dotter. Vi rör oss till största del inom slottets murar, ibland inom stadens murar. Bitterblue är en ung drottning som kämpar med hur hon ska organisera sitt slott, sitt rike och kanske framförallt sin förvaltning. Vem kan hon lita på? Utanför Bitterblue city och Monsea fortsätter Rådet, med Katsa och Po i spetsen, sin kamp för en bättre värld i de sju kungarikena. Och ja, Kristin Cashore länkar även ihop berättelsen med Flamma och landet Dell därborta i öster.
Hemligheternas rike uppfyller mina förväntningar. På samma vis som jag gillade att Monstrets dotter var en helt annan berättelse i ett helt annat land än Tankeläsaren, och inte en uppföljare som tar vid där den tidigare slutade med samma huvudpersoner, så gillar jag att Kristin Cashore skriver en tredje helt egen berättelse. Centralt i denna bok står inte en ung kvinna med superkrafter och hennes älskade, utan en ung drottning som måste hantera det förflutna för att kunna styra och förvalta sitt rike i framtiden. En rätt svår uppgift.
Om Tankeläsaren skrev jag lite här och om Monstrets dotter skrev jag lite här.
Boken är ett recensions ex från Semic.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar