Eleanor Oliphant mår alldeles utmärkt av Gail Honeyman

Avslutar min skottlandsläsning för denna gång med Eleanor Oliphant som jag hört talas om både här och där tidigare. Boken utspelar sig i Glasgow men det är av mindre vikt för handlingen. Eleanors inre liv är i centrum. Eleanor är annorlunda efter att ha genomlevt en tämligen utsatt barndom. Men hon klarar sig bra. Lite ensamt är det dock, vilket hon trots allt verkar ta in och hon är redo för den befriande utveckling som boken handlar om.

Blodig januari av Alan Parks

Det är något med Glasgow och 70-talet. Kan en Tartan Noir överhuvudtaget utspela sig någon annanstans i någon annan tid. Urban Decay under 60- och 70-talen fram till att det vände för Glasgow under 80-talet. 

Blodig januari utspelar sig 1973. Staden är i botten. Blodiga mord på öppen gata. Knark, fylla, prostitution, korruption, arbetslöshet. Polisonger, trånga kavajer och utsvängda byxor i brunt kan man roa sig med att illustrera misären med. Det är riktigt mörkt, skitigt, ruffigt. 

Verkliga brott av Denise Mina

En nutida deckare av Denise Mina som är lite klurig. Det var ett tag sen jag läste någon av Denise Minas deckare. Glasgow och Skottland är i högsta grad närvarande men resan eller jakten fortsätter ut i Europa.

Nytt liv i Applemore House av Rachel Lucas

En kort lättläst trevlig och förutsägbar romantisk feelgood som utspelar sig i skottska högländerna, rätt långt västerut. Om att landa på ett ställe och om att ta sig an sitt arv. 

Jag övergår nu till skottska deckare i min tartan läsning.

Jul vid världens ände av Kate Hewitt

Orkneyöar, bitter och ceilidh. 

Gullig, kort och lättläst.

Tartan läsning

En liten läsutmaning hösten/vintern 2023 tar mig till Skottland. Några nyare feelgood och deckare blir det, Det verkar vara sådana som främst når Sverige från Skottland. Från gröna högländska kullar till Glasgows slitna betong. Feelgood i skottsk inramning. Deckare av den sort som numer fått den coola benämningen Tartan Noir.

En hel del som utspelar sig i Skottland har jag läst sedan bloggens start. Utanför feelgood och deckargenrerna minns jag särskilt Shuggie Bain och Här är jag nu.

Genom ljus och mörker av Anna Larsson

Rebecka arbetar med fastighetsutveckling men ett nytt stort projekt gnager på hennes samvete och det får henne att ifrågasätta vad hon håller på med och vad hon vill i livet.

Genom ljus och mörker är en bra feelgood, vilket jag kommer fram till har något med trovärdigheten att göra. Och det gäller då beskrivningen av arbetet, projektledarrollen och hjältinnans glädje och vånda på jobbet. Romantiken vävs sen samman med en trasslig bakgrund, ett grått Glasgow och ett vackert Isle of Skye.

När vargarna kom av Charlotte McConaghy

Intressant läsning om Rewilding med vargar i Cairngorms, Skottland. Det, dess dramatik och målkonflikt hade nog räckt för mig. Men boken innehåller mer. Relationer, våld, familjedrama. Invecklat och intrasslat. Det blir nog lite för mycket för mig, tyvärr. 

En evighet från dig av Jenny Colgan

Jag tror jag föredrar denna över de andra i denna serie. Om två sjuksköterskor som byter plats. London vs lilla byn vid Loch Ness. Fördel Skottland. Förstås.

Shuggie Bain av Douglas Stuart

Misär.  Glasgow bortom Saucihall Street, Argyle Street, George Square. 

En stolt industristad har nedmonterats och det är där Shuggie Bain växer upp under 80- och 90-talen. Arbetslöshet. Alkohol. Hopplöshet. 

Sorgligt läsvärd. Noterar att det är en Bookerprisvinnare.

Den lilla bokhandeln i hamnen av Jenny Colgan

Den här boken var ungefär som väntat. Jag läste den, trots att den heter "Den lilla..." för att jag tycker det är trevligt att läsa om Skottland. Och det stod också lite trevligt om Skottland i den. Boken är en fortsättning på den förra bokhandelsboken.

Tre systrar och en jul att minnas av Sarah Morgan

En bra feelgood som utspelar sig i Skottland och New York. Kärlekstrassel för tre systrar och en klätterolycka för länge sedan som fortfarande påverkar dem alla.

Nyårsfesten av Lucy Foley

En deckare som utspelar sig på en exklusive vildmarksresort i Skottland. Nyårsfirande. Rika Londonbor, vänner sen Oxford, med mycket gammalt i bagaget. Och så lite annat. Helt ok. 

Den lilla bokhandeln runt hörnet av Jenny Colgan

Den lilla bokhandeln tycker jag bättre om än det lilla bageriet. Bageriet var lite väl gullig. Det är bokhandeln också men kanske gör den skotska miljön att jag har överseende med det.

Och som så ofta i svenska översättningar av feelgoodböcker så störs jag av den fåniga översättning av titeln. Ska det inte klämmas in "hjärta" i titeln så måste det till ett "lilla". Vad är det för fel på författarnas eget val av titel. I detta fall ligger bokhandeln dessutom inte runt ett hörn. Snarare så långt ifrån ett hörn man kan komma. Men så är ej heller mitt yrke att sälja böcker. Jag vet.

Entry Island av Peter May

Detta var en bok jag verkligen ville tycka om eftersom jag gillade Lewistrilogin så mycket. Större delen av boken är dock ganska seg och jag känner mig mest trött på kriminalare med personliga problem. Det tar sig litet mot slutet det måste jag ge boken trots allt men på det hela taget nja.

Händig man sökes av Jöns Hellsing

Jag gillade hela skottlandsgrejen. Men den skämtsamma skojiga tonen faller mig inte i smaken. Dessutom lite för långt, lite för mycket och jag hittar ingen person jag egentligen tilltalas av.

Desto bättre är den fascinerande kopplingen mellan verklighetens skottska ö och Jöns Hellsings familj.

Och så det där med Skottland i mitten av 90-talet.

Lewispjäserna av Peter May

Sista delen i Peter Mays deckartrilogi håller måttet. Jag blir inte besviken, även om den går lite långsamt i början, så tar det sig när saker från dåtid och nutid faller på plats. Och till sällskap har man hela tiden de karga stormiga Yttre Hebridernas skönhet.

Lewismannen av Peter May

Lewismannen är Peter Mays fortsättning på Svarthuset i sin deckartrilogi från Yttre Hebriderna i Skottland. Om Svarthuset skrev jag här.

I Lewismannen finner man ett lik i en torvmosse på Lewis. Ganska snart står det klart att det är ett äldre lik, dock ej av arkeologisk tidsålder. En tatuering tyder på 50-talet.

Fin McLeod är tillbaka till Lewis och eftersom tecken tyder på att fadern till Fins gamla kärlek Marsaili är inblandad bestämmer sig Fin på eget bevåg att hjälpa den lokala polisen.

Jag tycker mycket bra om Lewismannen, kanske inte lika bra som jag tyckte om Svarthuset, men det beror förmodligen på att jag denna gång visste vad jag hade att vänta i mitt möte med Peter Mays Yttre Hebrider.

Jag ser fram emot den tredje avslutande delen när den kommer på svenska.

Svarthuset av Peter May

Svarthuset innebär en ny bekantskap med en deckarförfattare jag vet att jag kommer läsa mer av. Peter May sällar sig till det där sällskapet av deckarförfattare som skriver lättsmälta, drivna och spännande deckare i miljöer jag är nyfiken på och vill läsa mer om. Svarthuset utspelar sig ute på de Yttre Hebriderna, de karga öarna långt från Skottska fastlandet.

Fin McLeod lyckades lämna öarna som ung. Han kom iväg efter skolan och började på Glasgow University. Men efter ett tag lämnar han universitetet och blir polis, hamnar såsmåningom i Edinburgh. När ett mord många år senare sker på Fin McLeods hemö Lewis skickas han dit. Han skickas främst då det tycks finnas en koppling till ett tidigare mord som skett i Edinburgh men även då han känner öarna och folket, tillskillnad från de andra från fastlandet tillkallade polserna. Fin McLeods roll är dock oklar i utredningen men han stannar så länge han behövs. Och behövs gör han. För det tycks som mordet är nära knutet till hans eget förflutna.

Jag kan tycka att mördarens motiv i Svarthuset är lite väl långsökt och utstuderat, men det spelar mindre roll. Det brukar ju ofta vara det i deckare av den här sorten. Jag läser ju deckare av den här sorten för miljöerna och karaktärernas skull och jag får precis vad jag vill ha i den här boken.

Svarthuset är den tredje boken jag av en slump läser på ganska kort tid som utspelar sig i Skottland. Tidigare i sommar har jag läst Storm över Högländerna och Här är jag nu. Alla tre böckerna är verkligen helt olika till sin karaktär, det är helt olika sorters böcker, men det hindrar inte att de får mig att känna att det börjar bli dags att återupptäcka Skottland.

Den andra boken i Isle of Lewis trilogin: Lewismannen, är på ingång till Sverige, kommer ut i svensk översättning i höst.

Och för den blir sugen på en resa ända ut de yttersta öarna finns den här boken att ta till sig. Kanske en resa i soffan till Hebriderna tillsammans med Peter May och Fin McLeod skulle kunna vara något.

Boken läste jag under bloggsommarlovet.

Här är jag nu av Karen Campbell

Här är jag nu av Karen Campbell utspelar sig i Glasgow, Skottland samt i Somalia och norra Kenya. Men framförallt i Glasgow. Huvudpersoner är den somaliske flyktingen Abdi och hans fyraåriga dotter Rebecca samt Abdis mentor Deborah.

Deborah är nybliven änka och hennes beslut att bli mentor är ett steg för henne att komma ut ur sorgen och gå vidare. Abdi och Rebecca har flytt från våldets Somalia och därefter från fruktansvärda händelser i flyktinglägret i Kenya. Rebecca är traumatiserad och talar inte.

Det här är en bok om vänskap och tillit och mötet mellan vitt skillda kulturer. Det är också en väldigt bra beskrivning av en flyktings vardag och första möte med sin nya värld. Just det där allra första skälvande dagarna på egen hand i Glasgow för Abdi och Rebecca är mycket starka och skildrade med sådan inlevelse att jag känner att jag går där bredvid Abdi och försöker köpa mat i den främmande butiken. Inte bara språket är främmande, att överhuvudtaget köpa mat i ett snabbköp är främmande. Så fruktansvärt jobbigt. Men Abdi kämpar på och det kommer något mycket gott ur mentorskapet, både för Deborah och Abdi.

Här är jag nu är också en fin skildring av Glasgow, denna spännande stad i Edinburghs skugga. åtminstone i skuggan för turister. Deborah tar med Abdi på de månatliga träffarna till Glasgows sevärdheter och på utflykter till den närliggande landsbygden.  

Kelvingrove Art Gallery, Loch Lomond, Tenement House, Scotland Street School Museum, The Scotia Bar, Glasgow Tower, Barras, Skotska Parlamentet,  Glasgow Cathedral.  

Boken läste jag under mitt bloggsommarlov.