Ditflyttarna av Tina Thunander

Gällivare. Malmberget. Var ska man börja för att redogöra för dessa gruvorters enorma och förfärande utmaningar. Gruvan måste fram. Bostadsbrist,  kompetensbrist, arbetskraftsbrist är en början. Journalisten Tina Thunander flyttade till Gällivare, tog jobb på lågstadieskolan och skrev den här boken. 

Mina drömmars mack av Tommy Sundvall

 

Tommy flyttar till Kramfors, lessnar på att långpendla till kontorsjobbet i Stockholm och börjar jobba på macken i Lunde. Där inser han att upplevelserna på jobbet utgör hans nästa seriealbum. Stammisarna, situationerna, arbetet, att lära känna en bygd och få ett sammanhang.

Jag inser två saker när jag läser den här boken. Att jag är svag för den här typen av modern arbetarlitteratur och att jag läser för få grafiska romaner. En av de senaste jag läst är faktiskt seriealbumet Mjölk och människor som är en liknande berättelse som Tommy inspirerats av.

Din vilja sitter i skogen av Mattias Timander

En stillsam bok om en ung man som söker sin egen väg. Han trivs i fjällbyn. Men när han hittar litteraturen på en hylla under skoteroverallerna i uthuset öppnar sig en annan värld. Han hittar till storstaden. Men människorna, fjällen, veden kallar honom åter. Inte en norrländsk klyschig eländesskildring. Istället fint och äkta.

Pizzeria Roma av Elin Persson

Pizzeria Roma är en finstämd och lite vemodig berättelse om att börja bli gammal och sliten. Magnus får lämna sin svets på verkstaden och blir sjukskriven när kroppen säger ifrån. Centralt i boken är vänskapen männen emellan, de som träffas och hänger då och på Pizzeria Roma. De har känt varann länge. Som det är i en by. Jag tycker om att läsa om vardagen och jag tycker väldigt mycket om att vänskapen männen emellan är självklar och okomplicerad. Inte så ansträngd och konfliktfylld som det alltid ska vara i romaner. Befriande långt ifrån det överdrivna eländet i janakippoböckerna. En hyllning till en by och alla de snart lite äldre människorna i vårt land som har vanliga liv, svårmod men goda vänner och ont i kroppen av ett slitsamt arbetsliv. 

I stort sett mänsklig av Helena Lindegren

Den här boken utspelar sig lite i samma miljöer som Karin Smirnoffs Jana Kippo trilogi, dvs västerbottnisk landsbygd. Men det är en mer verklighetsnära och vardaglig miljö. Inte det hopplösaste svartaste eländet. I stort sett mänsklig är en gripande berättelse om medelålders Hannas alkoholism och svårigheter att ta tag i sitt liv.

Fjällsjön av Anna-Karin och Björn Olofsson

Vi bestämde oss för en deckare i bokklubben när Fjällsjön verkade intressant för miljöns skull. Det är trevligt att läsa böcker som utspelar sig på Nordkalotten. Jag blev inte överförtjust i karaktärerna, dvs de nordiska poliserna i Kiruna som reder ut kalla fall. Men om jag rannsakar mig själv så är det nog det gamla vanliga som spökar dvs att jag föredrar när polisernas privatliv har en underordnande roll. Karaktärerna här utgör väl egentligen en bra blandning. I detta kalla fall är det en sedan 20 år tillbaka saknad finsk fritidsfiskare i Torneträsk som det ska letas på. En del två i serien finns.

Folk som sår i snö av Tina Harnesk

En bra roman med en envis gumma och en sökande läkare och en massa andra som alla har  viktiga roller i detta Sapmidrama.

Det går snett en gång för länge sedan men vi får iallafall ett befriande feelgoodslut nu.

När vi var samer av Mats Jonsson

Mats Jonsson levererar igen. Projektet att han avser teckna hela sitt liv  glädjer.

För mig skingras dimmorna något kring det här med fjällsamer, skogssamer och Sverige. Framförallt kring skogssamerna. Enkelt är det inte. Mats Jonssons tillåter sig fundera, vända och vrida på mycket.

Stöld av Ann-Helen Laestadius

En stark bok om konflikten i norr. 

Nattavaara av Engström Richert

En modern dystopi i norra Sverige. Andra jag läst, tex Mats Wahls ungdomsböcker Blodregn och Lars Wilderängs dystopiskapost krigs- och katastrofskildringar fängslade mig mer. Nattavaara är intressant att läsa men berättelsen flackar för mycket. Som om man vill mycket men det blir obehagligare än nödvändigt för att berättelsen ska bli bra på riktigt. Så mest nja. Läser nog inte den planerade fortsättningen.

Sen for jag hem av Karin Smirnoff

Jag är nog lite trött på janakippo och hennes leverne på den norrländska landsbygden och annorstädes. Så det blir bra att ta avsked nu. Men trots att vi är klara med varandra så har även denna tredje del det där suget, bara ett kort kapitel till tänker jag genom hela läsningen.

Nöjd med att ha avslutat serien. En serie kvar har jag i mitt miniprojekt att avsluta några bra serier.

Den första frosten av Anna Kuru

Psykologiska thrillers är inte riktigt min grej. Men jag läser så gärna om Kiruna och dess fjällvärld. Jag grips aldrig riktigt av karaktärerna i den här boken. Jag läser allt lite utfrån vilket gör att jag inte sveps med i spänningen i de ensliga stugorna i fjällskogen. Det passar förmodligen mig. Jag läser gärna fortsättningen i den här trilogin.

Dödligt vatten av Karen Harper

Det här var inte en bra bok. Jag undrar varför jag läste ut den? Att jag lånade den var för att jag var nyfiken på platsen. Alaskas vildmark. Helt makalöst ologiska och krystade händelseförlopp.  Nåväl.

Vi for upp med mor av Karin Smirnoff

Jag fortsätter läsa Karin Smirnoffs serie om janakippo. Och det tuffar på, på samma mörka, frustrerande och mycket givande vis. I denna bok mest uppe i Tornedalen.

Inlandet av Elin Willows

Kanske sommarens bästa läsning. Jag gillade verkligen Elin Willows Inlandet. Imponerande skildring av livet i någon av tätorterna längs E45:an norr om Östersund. Oklart vilken men den ligger nära polcirkeln så det är en av de nordligaste. Eller en fiktiv blandning av dem alla. Lika imponerande är skildringen av jaget, den unga stockholmskan som hamnat där och blivit kvar. Jag vet inte vad jag är mest fascinerad av här. Jag gillar boken rakt igenom.

Jag for ner till bror av Karin Smirnoff

En bok jag finner både fascinerande och irriterande. Fascinerande då jag dras in i de makalöst tillspetsade eländesförvecklingarna. Irriterande pga frossandet i de makalöst tillspetsade eländesförvecklingarna.  Alltså hallå. Och hopskrivningen av egennamnen gillar jag inte. Samtidigt. Jag håller det inte osannolikt att jag läser fortsättningen. För det var ju just fascinerande.

Koka björn av Mikael Niemi

Om prosten Laestadius och hans lärljunge samepojken Jussi. En mångbottnad historisk berättelse som fått formen av en deckare. Prosten som detektiv och Jussi den man med oro följer. Bokklubbens val.

Mörkertid av Lars Pettersson

Tredje deckaren i Sapmi av Lars Pettersson. Jag gillade Kautokeino, en blodig kniv skarpt. Lite svagare tyckte jag Slaktmånad var men med Mörkertid lyfter det igen. Världen utanför är närvarande även under mörkertiden i Kautokeino och Kiruna.

Tjugo år till dig av Anna Lönnqvist

Härligt att läsa en romantiskt feelgood som utspelar sig i september i Abisko och Låkktatjåkka. Det är nu två år sen jag vandrade runt där senast.

Joel och Linn med en massa jobbigheter och hemligheter i bagaget träffas åter efter 20 år. Joel minns Linn mycket väl från den där studentfesten på Lappis. Linn minns knappt Joel.

Allvarsamt tema och så fjällen som ramar in en sammantaget fin berättelse.

En enda risk med Simona Ahrnstedt

Med En enda risk utläst konstaterar jag att Simona Ahrnstedt levererar. Det är stabilt och förutsägbart och riktigt bra svensk romance. Lite mindre glammigt i denna bok och mer vanliga människor, även om de ruskigt rika karaktärerna från de andra böckern finns där i perefirin. Huvudpersoner är Tom Lexington som krashat efter uppdraget i Tchad och kvällstidningsjournalisten Amber Vinter med ett förflutet som fosterbarn. Och romansen utspelar sig främst i Kiruna. Där vi självklart får mörker, multipla minusgrader, skoterfärder och norrsken. Jag noterar nöjt att Kiruna och Norrbotten är inne nu.