Astrid Lindgrens krigsdagböcker 1939-1945

Det här var en överraskning. Jag kände inte till att Astrid Lindgren skrivit dagbok under kriget och att de givits ut. 

Dagböckerna är verkligen intressanta och mycket bra skrivna. Detta är innan Astrid Lindgren blivit författare. 

Astrid jobbar som kontorist, är 32 år gammal och bor med sin familj i Stockholm när kriget bryter ut. Astrid jobbar även med censur, en beredskapsinsats att läsa genom privata brev för att staten den vägen vill fånga upp förrädare. Genom breven fångar hon även upp sådant som händer i andra länder som inte tidningarna skriver om. Kommentarer om världsläget blandas med beskrivningar av vardagen i Sverige. Hon fångar oron, rädslan och förhoppningarna. Och då och då med humor.

Finlands och Baltikums öde, Oron för hotet från både kommunismen och nazismen, Rädslan för Ryssland som är starkare än rädslan för Tyskland, Norges ilska och besvikelse över transiteringstågen, hur dåliga italienarna var som soldater, bristen på mat i hela Europa, kännedomen om Tysklands agerande mot judar redan 1940, tacksamheten för mat på bordet och att Sverige stod utanför kriget.

Allt detta vi läser om som historia, här i dagbok under pågående krig, av allas vår Astrid Lindgren.

Frankie av Jochen Gutsch och Maxim Leo

Talande katter är som jag tidigare konstaterat inget jag faller för. Katterna kan få tala med varandra i böckerna men inte med människor. Och så är boken dessutom full av långa dialoger och en humor som inte är min. Nja.

Nåja. Boken tycks vara omtyckt av andra och temat är allvarligt och trösterikt. 

Det är bokklubbens val så jag tar mig igenom boken som är tillfredsställande kort.

Heaven av Mieko Kawakami

Hade det inte varit Mieko Kawakami som skrivit den här boken så tror jag inte jag gett mig på den. Att läsa om barn och unga som mobbas och far illa har jag oerhört svårt för. Men Mieko Kawakami är en av mina japanska favoritförfattare. Och den här boken är förstås raktigenom läsvärd. Mobbingen är grym på högstadiet där de två mobbade ungdomarna går, en pojke och en flicka i samma klass. De blir vänner. En strimma ljus i mörkret. Det är en mörk bok.

Hon och hennes katt av Makoto Shinkai och Naruki Nagakawa

Hon och hennes katt är ännu en japansk roman jag läser där katterna är centrala. Och liksom i flera av de japanska romaner jag nosat fram denna vår så består boken av flera kortare sammanlänkade berättelser. Jag gillar det konceptet även om jag har lite svårt för när det blir till för mycket av upprepningar i denna sorts berättande. 

Hon och hennes katt tillhör inte böckerna med de repetativa temat. Varje berättelse är sin egen och de flyter behagligt i varandra. Det är väldigt fina och rörande berättelser. Vackert illustrerade. Om ensamhet, tröst och de små och stora sakerna i vardagen.

Jag kunde inte lösa hennes problem. Jag kunde bara leva mina dagar vi hennes sida.

Mina drömmars mack av Tommy Sundvall

 

Tommy flyttar till Kramfors, lessnar på att långpendla till kontorsjobbet i Stockholm och börjar jobba på macken i Lunde. Där inser han att upplevelserna på jobbet utgör hans nästa seriealbum. Stammisarna, situationerna, arbetet, att lära känna en bygd och få ett sammanhang.

Jag inser två saker när jag läser den här boken. Att jag är svag för den här typen av modern arbetarlitteratur och att jag läser för få grafiska romaner. En av de senaste jag läst är faktiskt seriealbumet Mjölk och människor som är en liknande berättelse som Tommy inspirerats av.

Katten som räddade böcker Sosuke Natsukawa

I den här boken får gymnasieeleven Rintaro sällskap av en talande katt i sin morfars gamla antikvariat. Rintaro är ensam med antikvariatet efter att morfadern gått bort. Talande katter är inte min grej hur japanska de än är. Jag har lite svårt för magiska och övernaturliga inslag överlag. Men när jag föreställer mig den här boken som en animerad film blir jag mer förlåtande. Men det är ingen favoritbok i min japanska läsning.