Dagböckerna är verkligen intressanta och mycket bra skrivna. Detta är innan Astrid Lindgren blivit författare.
Astrid jobbar som kontorist, är 32 år gammal och bor med sin familj i Stockholm när kriget bryter ut. Astrid jobbar även med censur, en beredskapsinsats att läsa genom privata brev för att staten den vägen vill fånga upp förrädare. Genom breven fångar hon även upp sådant som händer i andra länder som inte tidningarna skriver om. Kommentarer om världsläget blandas med beskrivningar av vardagen i Sverige. Hon fångar oron, rädslan och förhoppningarna. Och då och då med humor.
Finlands och Baltikums öde, Oron för hotet från både kommunismen och nazismen, Rädslan för Ryssland som är starkare än rädslan för Tyskland, Norges ilska och besvikelse över transiteringstågen, hur dåliga italienarna var som soldater, bristen på mat i hela Europa, kännedomen om Tysklands agerande mot judar redan 1940, tacksamheten för mat på bordet och att Sverige stod utanför kriget.
Allt detta vi läser om som historia, här i dagbok under pågående krig, av allas vår Astrid Lindgren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar