Klara avbryter polisutbildningen och flyttar hem till Dalarna och sin farmors stuga. Men Klara har en hel del i bagaget, däribland en försvunnen lillasyster och nu försvinner en grannpojke med Downs syndrom.
På det hela taget är det en ok deckarhistoria och jag gillar miljöerna där de kör i runt i skogarna i södra Dalarna
Men jag konstaterar återigen att jag tycker det är drygt med deckare där huvudkaraktärererna som ska lösa brotten har det trassligt med sig själv, sin familj och sitt förgågna. Men det är väl så här de flesta moderna deckare är och har varit sedan länge.
