Visar inlägg med etikett Indien. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Indien. Visa alla inlägg
måndag 1 april 2024
Ljuset från Jodhpur av Mikael Bergstrand
Jag är inte inte alls road av själva "Jakten på den försvunna diamanten" storyn i den här lite för långa boken. Men precis som i de andra delarna i Mikael Bergstrands serie om småtråkige Göran och den överdrivna kompisen Yogi så är det de skruvade sidospåren i dialoger och träffsäkra iakttagelser som är behållningen.
onsdag 20 september 2023
Moder Teresa - ett helgon i Calcutta av Oscar Trimbel
Moder Teresa föddes i Skopje i Nordmakedonien. En bilderbok om hennes liv och gärning blir min bok därifrån i Östeuropautmaningen.
Nordmakedonien i Östeuropautmaningen
Etiketter:
Barnböcker,
Biografier,
Indien,
Nordmakedonien,
Östeuropautmaning
söndag 6 november 2022
Hennakonstnären av Alka Joshi
tisdag 16 augusti 2022
Indiskt kaffe och kultur
Jag släpar efter på min resa runt jorden. Jag rundar Indien i juli. Inte helt lämpligt att besöka Indien när det är som varmast.
Jag upplever världen med kaffe och kultur. Lästa böcker sen bloggens början som relaterar till Indien återfinns här.
onsdag 1 juni 2022
Arktisk sommar - En roman om E.M Forster av Damon Galgut
En oväntad läsning som följd av min resa jorden runt med Kaffe och Kultur. I maj månad är det Egypten som gäller. Jag hamnade i denna bok efter en slumpmässig sökning.
Jag gillade att läsa den här boken. Morgan Forsters resor i Indien och Egypten under tiden före, under och efter första världskriget. Mest Indien. Mindre Egypten. Sökandet efter sig själv. Skrivandet av klassiker som A passage to India. Det brittiska imperiet på upphällning.
Jag upplever världen med kaffe & kultur. Lästa böcker sen bloggens början som relaterar till Egypten återfinns här.
Etiketter:
Afrika,
Biografier,
Bloggande,
Egypten,
England,
Första världskriget,
Historia,
Indien,
Kaffe&kultur,
Romaner
söndag 15 maj 2022
En enkel till Indien av Cassandra Brunstedt
En krasch i Stockholms medievärld. Utbränd ung kvinna hamnar på Ashram i Rishikesh vid foten av Himalaya.
fredag 29 april 2022
David Batras inte så tråkiga indiska mat
Så mycket gott i den här boken. Och så snygg inuti. Jag vill genast åka till Indiens mest intensiva gator och fråga mig fram till en riktigt god thali. Synd att omslaget är så misslyckat. Ska väl verka säljande men för mig blir det att jag lånar boken trots omslaget.
torsdag 14 april 2022
Någon som du av Marc Levy
En feelgood som kretsar kring en uråldrig hiss ett par kvarter från Central Park på Manhattan. Trevlig. Lite lång kanske?
tisdag 6 april 2021
The wedding wallah av Farahad Zama
Skön läsning. Tredje delen i serien. Jag minns de första delarna som mysiga och lättsamma. Jag finner den här delen betydligt mer komplex. Frågeställningar lyfts som är ganska svåra i det indiska samhället. Kanske minns jag fel om de första delarna. Kanske hade de mer tyngd. Oavsett. Det är bra och jag njuter av Indien.
måndag 11 januari 2021
tisdag 28 maj 2019
tisdag 10 april 2018
Expedition Kanchenjunga av Michelle Paver
Expedition Kanchenjunga imponerar på
mig. Jag har läst många skildringar av lyckade och misslyckade
klätterbestigningar i Himalaya. Jag har även läst flertalet
romaner som skildrar klätterexpeditioner i Himalaya. De senare har
oftast inte riktigt nått fram, något har brustit i trovärdighet. Men Expedition Kanchenjunga känns trovärdig,
naturligtvis exklusive övernaturligheter som gengångare från tidigare expeditioner, men
det är det i övrigt verklighetstrogna som gör romanen bra för mig. I efterordet finns
Michelle Pavers långa lista av skildringar hon läst om tidiga
Himalayaexpeditioner och naturligtvis har hon varit där, på plats,
vid baslägret. Spännande ungdomsbok om en expedition 1935 till
världens tredje högsta berg. En skräckis med övernaturliga
inslag. Jag rekommenderar.
lördag 4 november 2017
söndag 6 augusti 2017
A Bollywood Affair av Sonali Dev
A Bollowood Affair är en riktigt trevlig feelgood/romance bok som utspelar sig i Michigan, Mumbai och Rajasthan. Balansen mellan det moderna och det traditionella Indien. Indien i USA. Ett arrangerat äktenskap mellan en fyraåring och en tioåring. En stjärnregissör från Bollywood. En fattig student i Michigan från Rajasthans landsbygd.
onsdag 2 augusti 2017
måndag 6 mars 2017
Det nionde brevet av Catrin Ormestad
Jag gillar Catrin Ormestads debutroman Det nionde brevet. Framförallt för den fina beskrivningen av livet på Gräsö, så som det en gång var och så som det blivit idag.
Vad gäller huvudpersonerna så blir det inte så som det initalt antyds, avsiktligt eller ej, vet ej, men det blir bra ändå.
Bokklubbens val. Tack för det. Vi hittade en hel del att fundera kring.
Vad gäller huvudpersonerna så blir det inte så som det initalt antyds, avsiktligt eller ej, vet ej, men det blir bra ändå.
Bokklubbens val. Tack för det. Vi hittade en hel del att fundera kring.
Etiketter:
Boels bokklubb,
Historia,
Indien,
Romaner,
Sverige
söndag 12 februari 2017
Gurun i Pomonadalen av Mikael Bergstrand
Inspirerad av filmatiseringen av Delhis vackraste händer och Björn Kjellmans gestaltning av den tråkiga Göran beslöt jag mig för att ge denna tredje del en chans. Bokens största behållning är vännen Yogi, vilket skojigt nog även Göran är medveten om i sin egen fiktiva värld. Att jag inte läst denna del förrän nu berodde nog främst på att den i huvudsak utspelar sig i Sverige. Men i början får vi lite Indien och Indien kommer ju till Sverige i form av Yogi. Så mer läsvärd än väntat kan jag efteråt konstatera.
tisdag 6 januari 2015
måndag 22 september 2014
Bombay Rains Bombay Girls av Anirbar Bose
Bombay Rains Bombay Girls var en oväntat trevlig bekantskap. Inköpet, från en framträdande plats på en indisk internationell flygplats, indikerade någon slags storsäljande egenskap hos boken. Men jag visste absolut ingenting om den utan tyckte bara det verkade bra att få läsa något nutida lättläst om unga som utspelar sig i Indien, av en indisk författare.
Nutida är egentligen inte Bombay Rains Bombay Girls. Boken utspelar sig under 80- eller 90-talet. Tydligt för mig då det är före mobiltelefonernas tid. Tydligt för en indier av säkerligen en hel massa andra skäl.
Boken har blivit liggande hemma ett bra tag, men nu behövde jag på en kortare resa, något lättläst men ändå inte snabbläst. Då är en engelskspråkig pocket perfekt.
Adi från Bihar kommer oväntat in på läkarlinjen i Bombay. Han känner sig som en riktig lantis, precis som alla de andra killarna i hans gäng. Förrutom att dela studentkorridor delar de alla andra vedermödor med att vara ung och ny i Bombay och ny på läkarlinjen. Adi växer under tiden från sin osäkerhet och blir alltmer en ledare i gänget. Kärleken i form av Bombay Girls finns där också genom de kvinnliga läkarstudenterna, som Adi och hans kompis trasslar till det med i all sin Bollywoodska oskyldighet.
Det är en hel del Bollywood över storyn, särskilt när handlingen speedar upp den sista tredjedelen. Men det gör inget för min del. Det är väldigt trevlig läsning och språket är ritkigt elegant. Mötet med Bombay, miljöbeskrivningarna, karaktärerna och skildringen av Indiens mångfald som ofrånkompligt t.o.m i kompisgänget blir politisk, är fängslande och jag skulle mycket gärna läsa fler av den här sortens romaner. Men frågan är om det krävs ett besök på en indisk internationell flygplats eller för den delen indisk bokhandel, där någon redan gjort ett urval åt mig, för att jag ska hitta något liknande Bombay Rains Bombay Girls.
Nutida är egentligen inte Bombay Rains Bombay Girls. Boken utspelar sig under 80- eller 90-talet. Tydligt för mig då det är före mobiltelefonernas tid. Tydligt för en indier av säkerligen en hel massa andra skäl.
Boken har blivit liggande hemma ett bra tag, men nu behövde jag på en kortare resa, något lättläst men ändå inte snabbläst. Då är en engelskspråkig pocket perfekt.
Adi från Bihar kommer oväntat in på läkarlinjen i Bombay. Han känner sig som en riktig lantis, precis som alla de andra killarna i hans gäng. Förrutom att dela studentkorridor delar de alla andra vedermödor med att vara ung och ny i Bombay och ny på läkarlinjen. Adi växer under tiden från sin osäkerhet och blir alltmer en ledare i gänget. Kärleken i form av Bombay Girls finns där också genom de kvinnliga läkarstudenterna, som Adi och hans kompis trasslar till det med i all sin Bollywoodska oskyldighet.
Det är en hel del Bollywood över storyn, särskilt när handlingen speedar upp den sista tredjedelen. Men det gör inget för min del. Det är väldigt trevlig läsning och språket är ritkigt elegant. Mötet med Bombay, miljöbeskrivningarna, karaktärerna och skildringen av Indiens mångfald som ofrånkompligt t.o.m i kompisgänget blir politisk, är fängslande och jag skulle mycket gärna läsa fler av den här sortens romaner. Men frågan är om det krävs ett besök på en indisk internationell flygplats eller för den delen indisk bokhandel, där någon redan gjort ett urval åt mig, för att jag ska hitta något liknande Bombay Rains Bombay Girls.
tisdag 19 november 2013
Att vilja sitt öde - trots allt av Sigrid Kahle
Att vilja sitt öde - trots allt är andra delen i Sigrid Kahles memoarer. Att vilja sitt öde -trots allt är en tegelsten, precis som första boken Jag valde mitt liv. Min läsning av boken har pågått hela hösten. Det är en utmärkt bok att läsa lite då och då i.
Sigrid Kahles öde är att vara västtysk diplomathustru. I denna andra del är Sigrids man John Kahle stationerad i New Delhi, Washington, Munchen och Khartoum.
Sigrid slits ständigt mellan sina egna ambitioner och de obetalda plikterna som diplomathustru. Hennes liv ter sig omodernt idag och Sigrid var en föregångare att inse det redan på 50-talet. Hon väljer sitt liv. Hon väljer bort sina egna ambitioner. Hon får ett spännande liv i världen med stationeringsorter allt från Sudan till USA. Men är det värt priset? Sigrid vacklar och utvärderar detta kontinuerligt. Ibland förlikar sig hon med sitt öde, ibland försöker hon revoltera. Hon skulle så gärna velat bli någon form av erkänd politisk kulturskribent men når aldrig riktigt dit, även om hon då och då blir publicerad, framförallt i Svenska Dagbladet. Sigrid får aldrig tillräckligt tid över i rollen som s.k "lyxhustru". Hon har också insikten om att hon saknar förmågan att fullfölja sina goda idéer, vilket också gör det svårare att uppnå sina ambitioner i det splittrade pliktfyllda livet som diplomathustru.
Ovanstående är det genomgripande temat i dessa två första delar av memoarerna och det accentueras mer i del två när barnen blir äldre och Sigrid går in i medelåldern. Parallellt med dessa våndor skildras livet på de olika stationeringsorterna och resorna i länderna som hon gör. Dessa skildringarna finner jag väldigt intressanta. Det som egentligen inte intresserar mig är det ständiga namedroppandet. Men jag samtidigt förstår jag att det är viktigt. Alla dessa fantastiska möten och samtal med intresssanta människor är ju det som håller Sigrids intellektuella liv igång och som hon får på köpet med plikterna.
Boken är skriven i många kortare stycken, som dagboksanteckningar, eller...blogginlägg. Sigrid Kahle hade haft en blogg om hon varit diplomathustru idag. Det vill jag tro iallafall! Och hon hade då fått hålla i sig för att inte skriva alltför kontroversiellt, så att det inte skulle verka störande i de västtyska diplomatkretsarna....
Sigrid Kahles memoarer är inget man läser bara sådär i förbigående. Jag tror man måste vara genuint intresserad och leva sig in i Sigrids utmaningar. Detta då det är otroligt tjocka böcker med väldigt mycket text, detaljerade och ingående. Jag är helt och hållet med. Jag skulle varit en följare på Sigrid Kahles blogg. Nu får jag istället genom memoarerna del av Sigrids alla dagböcker. Och jag väntar nu på den avslutande del tre.
Läs en fin intervju med Sigrid Kahle i SvD här.
Sigrid Kahles öde är att vara västtysk diplomathustru. I denna andra del är Sigrids man John Kahle stationerad i New Delhi, Washington, Munchen och Khartoum.
Sigrid slits ständigt mellan sina egna ambitioner och de obetalda plikterna som diplomathustru. Hennes liv ter sig omodernt idag och Sigrid var en föregångare att inse det redan på 50-talet. Hon väljer sitt liv. Hon väljer bort sina egna ambitioner. Hon får ett spännande liv i världen med stationeringsorter allt från Sudan till USA. Men är det värt priset? Sigrid vacklar och utvärderar detta kontinuerligt. Ibland förlikar sig hon med sitt öde, ibland försöker hon revoltera. Hon skulle så gärna velat bli någon form av erkänd politisk kulturskribent men når aldrig riktigt dit, även om hon då och då blir publicerad, framförallt i Svenska Dagbladet. Sigrid får aldrig tillräckligt tid över i rollen som s.k "lyxhustru". Hon har också insikten om att hon saknar förmågan att fullfölja sina goda idéer, vilket också gör det svårare att uppnå sina ambitioner i det splittrade pliktfyllda livet som diplomathustru.
Ovanstående är det genomgripande temat i dessa två första delar av memoarerna och det accentueras mer i del två när barnen blir äldre och Sigrid går in i medelåldern. Parallellt med dessa våndor skildras livet på de olika stationeringsorterna och resorna i länderna som hon gör. Dessa skildringarna finner jag väldigt intressanta. Det som egentligen inte intresserar mig är det ständiga namedroppandet. Men jag samtidigt förstår jag att det är viktigt. Alla dessa fantastiska möten och samtal med intresssanta människor är ju det som håller Sigrids intellektuella liv igång och som hon får på köpet med plikterna.
Boken är skriven i många kortare stycken, som dagboksanteckningar, eller...blogginlägg. Sigrid Kahle hade haft en blogg om hon varit diplomathustru idag. Det vill jag tro iallafall! Och hon hade då fått hålla i sig för att inte skriva alltför kontroversiellt, så att det inte skulle verka störande i de västtyska diplomatkretsarna....
Sigrid Kahles memoarer är inget man läser bara sådär i förbigående. Jag tror man måste vara genuint intresserad och leva sig in i Sigrids utmaningar. Detta då det är otroligt tjocka böcker med väldigt mycket text, detaljerade och ingående. Jag är helt och hållet med. Jag skulle varit en följare på Sigrid Kahles blogg. Nu får jag istället genom memoarerna del av Sigrids alla dagböcker. Och jag väntar nu på den avslutande del tre.
Läs en fin intervju med Sigrid Kahle i SvD här.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)












