Det blir lite norskt i sommar genom en handfull romaner varav någon deckare och provläsning fenomenet norska bygderomaner.
![]() |
| Norskt väder |
Det blir lite norskt i sommar genom en handfull romaner varav någon deckare och provläsning fenomenet norska bygderomaner.
![]() |
| Norskt väder |
Två nya deckarserier som utspelar sig på Kullaberg har kommit ut. Inte bara turisterna utan även romanerna har hittat till den bokskogsklädda klippan som vakar över sundet. Deckare läser jag oftast för miljöernas skull.
Kullaberg och Höganäs har något förvånansvärt lockande över sig och sin motsägelsefulla miljö. Bördigt och kargt. Bruksort och snobbigt. Avkrok och trendigt. Skandinaviskt och kontinentalt. Vilsamt och dramatiskt.
Och för all drama som utspelar sig på Kullen är alltid den klassiska TV-serien Kullamannen en ofrånkomlig referens.
Kullabergsmorden - Linnea Schumacher. Hjältinnan håller till i Arild där även författarinnan är uppvuxen.
Morden på Kullaberg - Carin Hjulström. Mest kända författarinnan av de två så jag gissar den får störst genomslag. Ultraloppet Kullamannen är på något sätt med i handlingen.
Jag läser en hel del japanskt just nu. Det har varit en lågintensiv röd tråd i min läsning under flera år som började som en slags utmaning och som nu tagit fart igen.
Det finns glädjande nog en hel del nytt översatt till svenska och/eller engelska. Jag är särskilt förtjust i moderna skildringar från livet i Tokyo. Det är också de jag finner vanligast eller om det är så att jag söker dem och därför finner dem.
Jag noterar att de lyckobrigande japanska katterna är överrepresenterade i nyare japansk litteratur eller så är böckerna de är med i populära att översätta.
På Netflix kollar jag givetvis sakta och varsamt mig igenom underbara Midnight Diner: Tokyo stories.
Sammanställning av japanska nutida romaner som utspelar sig i Japan finns på egen lista här. Listan får uppdateras och leva vidare tillsvidare.
På bloggen återfinns alla lästa böckerna från listan samt all annan japansk läsning, taggade med Japan förstås.
Blackout från krigen i f.d Jugoslavien avslutar min över tre år långa Östeuropautmaning.
Jag har läst något relaterat till varje land som ingick i min utmaning. Men bara för att utmaningen är avklarad kommer jag inte upphöra läsa böcker från eller om östra Europa. Så är det ofta med mina läsutmaningar. Mitt intresse har väckts i takt med att jag lärt mig alltmer och jag har upptäckt flera nya författare.
Östeuropautmaningen har en egen sida här.
Just nu har jag ingen annan läsutmaning igång. Men känner jag mig själv rätt kommer det fler kampanjer eller utmaningar som jag låter mig inspireras av.
Dags för ännu en ny utmaning. Att läsa några (tunna) klassiker under 2025. Jag inspirerades när jag noterade två korta klassiker som gymnasieungdomar läser idag och som jag själv inte läst:
Apropå den här utmaningen så är det spännande med Skolverkets läslista där några av de klassiker jag utmanar mig själv att läsa finns med.
Jag noterar att jag läst nedanstående romaner från gymnasie- och högstadielistorna (utöver dem en handfull noveller):
Onekligen spännande att en ny novell av Bram Stoker upptäckts i ett arkiv i Dublin. Eftersom jag kämpat mig igenom och slutförde Dracula i somras känns det märkligt nog som att det angår mig.
4 x mjölk. Är det bara jag som tycker det är mycket titlar med mjölk nuförtiden?
Däribland ovanstående som alla väcker mitt intresse. Kanske kan det bli en läsutmaning?
![]() |
| www.arla.se |
Det visade sig vara dags för ett uppsamlingsheat med böcker som lästs i bokklubben men som inte dokumenterats som sådan bok på bokbloggen.
Två hade jag läst tidigare, två hoppade jag över, minns ej varför, men gissar att tiden ej tillät det då det begav sig.
Heather Morris: Tatueraren i Auchwitz
Isabelle Allende: Den japanske älskaren
Michael Ondaatje: Kattens bord
Julia Quinn: En annorlunda allians
Östeuropautmaningen puttrar på. Jag har hyfsat tagit mig igenom Polen, Tjeckien, Slovakien, Montenegro och Nordmakedonien. Fortsättning följer för Östeuropautmaningen på obestämd tid.
Hur gick det med den här utmaningen då?
Utan att ha haft som mål att klara utmaningen checkar jag av hur det gått:
Årets bok: Nej, men När vargarna kom nominerades ifjol.
En fransk klassiker: -
En bok om ett samhällsproblem: När vargarna kom av Charlotte McConaghy. Ty nog är även denna målkonflikt ett samhällsproblem. Vem har rätt till landet. De vilda djuren och naturen eller människorna, som aldrig slutar bli fler och fler, som har tagit över och fortsätter ta över.
En uppväxtskildring: Flera
En historisk roman: Ett otänkbart öde av Simona Ahrnstedt är väl en typsisk sådan. Det har dessutom blivit flera böcker som utspelar sig under 1900-talet.
En bok som trendar på Booktok: From Lukov with Love av Mariana Zapata. Inte för att jag upplevt det själv. Men jag har läst att den har gjort det.
En bok på minst 450 sidor: Flera
En musikbiografi: Surrender. Bonos självbiografi.
En bok som en närstående får välja: -
En poesisamling: -
En bok du älskade som 20-åring: -
En bok i en ny serie: Drönarhjärta av Lars Wilderäng. Fler hjärtan på g.
En bok av en nobelprisvinnare: Styr din plog över de dödas ben av Olga Tokarczuk
En normbrytande feelgood- eller romancebok: Evelyn Hugos sju äkta män av Taylor Jenkins Reid. Jag är oklar över begreppet men kanske ingår Evelyn Hugo i subgenren.
Summa: 9/14 utan att försöka.
Lyckades dessutom med min ambition att läsa några skottska feelgood och deckare under senhösten.
En liten läsutmaning hösten/vintern 2023 tar mig till Skottland. Några nyare feelgood och deckare blir det, Det verkar vara sådana som främst når Sverige från Skottland. Från gröna högländska kullar till Glasgows slitna betong. Feelgood i skottsk inramning. Deckare av den sort som numer fått den coola benämningen Tartan Noir.
En hel del som utspelar sig i Skottland har jag läst sedan bloggens start. Utanför feelgood och deckargenrerna minns jag särskilt Shuggie Bain och Här är jag nu.
Eftersom det är trevligt med läsutmaningar så ger jag mig även på dessa två utmaningar, från Instagram.
Nyårssprinten är jag redan på god väg med. Men jag kommer misslyckas. Jag har ingen poesi med mig där jag nu är. Övriga skulle jag ändå sprintat mig igenom årets sista dagar. Läsning pågår.
Med den här har jag ambitionen att se hur många av dem det blir. Inte att klara utmaningen.
Min nästa stora läsutmaning blir Östeuropa, med start i januari 2023. Österut och söderut ska jag försöka läsa mig genom Östeuropas länder.
Min bild av Östeuropa är präglad av Kalla kriget samt Sovjetunionens respektive Jugoslaviens sönderfall. Länderna är många fler nu än då när jag först lärde mig Europas geografi. Definitionen av Östeuropa varierar. Läs här om det.
I Östeuropa i min utmaning ingår:
Grekland, Finland och Cypern får inte vara med även om de ligger långt österut i Europa. Ej heller Turkiet, Armenien, Azerbajdzjan och Georgien får vara med. Jag håller mig väster och norr om Svarta havet.
Det kan bli svårt att nå alla. Jag föredrar nutida romaner. Men. Romaner, noveller, essäer, faktaböcker, nutid eller dåtid, författare från landet eller inte, det blir vad det blir och tolkningen kommer vara generös. Det viktigaste blir att få uppleva något eller lära något nytt från så många av de östeuropeiska länderna som möjligt.
Jag upplevde världen i en utmaning inspirerad av instagramkontot kaffe & kultur under 2022. Det är på instagram som den utmaningen främst levt och surrat runt.
Umaningen har gått sådär men jag är ändå rätt nöjd. En bok per land var mitt mål.
Jag hoppade på det hela en bit in på året och dessutom misslyckades jag med att resa till Indien i juli. Det blev dock Indienupplevelser i maj och oktober så jag väljer i efterhand att ge mig godkänt för Indien ändå. Oktober fick även ta hand om Island som skulle lästs i september men jag fick inte tag på min valda bok förrän då.
Mest nöjd är jag med böckerna jag inte skulle tagit mig an utan utmaningen och det är böckerna som tog mig till Egypten, Island och Nigeria. De krävde att jag fick botanisera i mitt biblioteks kataloger och sen välja något jag sannolikt inte skulle läst annars. Mycket bra.
Bästa boken och läsningen i årets geografi var Patrick Radden Keefes Säg inget om Nordirlands blodiga 1900-talshistoria.
Den här typen av utmaningar är bra för min läsning. Jag har därför bestämt mig för att i januari 2023 ska jag börja läsa mig genom östra Europa. Så gott det går.
Som så ofta gillar jag att notera inbillade trender som relaterar till mitt eget läsande.
Två nya böcker, en deckare och en feelgood, som utspelar sig i södra delen av vår fjällkedja har nyligen kommit ut.
I Sälenfjällen har ett mord skett för länge sedan uppe på Högis? I Tänndalen ska det gräddas våfflor uppe i Malmbäcksstugan?
Jag är inte ensam som blir sugen på att läsa böcker från den här miljön. Jag ställer mig sist i de långa köerna på biblioteket.
Jag är dessutom väldigt nyfiken på den där fjälldeckaren som utspelar sig i Anarisfjällen. En kombinerad feelgood och thriller som kretsar kring STFs stugvärdinna och en fiskeguide. Jag har dock inte fått klarhet i när den ska ges ut.
En allmän reflektion är att historisk romance (och då om engelsk överklass) i översättning nu verkar vara på bred ingång. Svenska bokförlag har väldigt många att välja bland. Genren är så stor internationellt. De svenska förlagen gör förstås goda val och kan plocka hit de som håller lite högre klass.
Jag hjälper mitt bibliotek och gör inköpsförslag. Ofta blir det kö direkt.
Noterar följande serier:
Mängden svenska romanceböckerna har också exploderat. Det finns numer hur många böcker som helst där en ung kvinna på omslaget bortvänd promenerar bort från läsaren. Till sitt nya liv. Sin nya stuga. Sin nya man. Tre substantiv i plural i titeln. Dessa böcker är jag mindre road av men läser en del av dem ändå.
Mängden "Den lilla xxx" från den engelska/skottska landsbygden ökar också. 30 + i London och New York puttrar på som tidigare. Men numer jobbar många i bokhandel istället för med PR.
Kanske kommer Virgin River på Netflix öppna upp för mer amerikansk småstadsromantik? Harper Collins/Harlequin håller förstås ställningarna i den genren.
Mitt specialintresse i romancegenren - nybyggare i den amerikanska västern får nog vänta ett bra tag till.
Som en följd av mitt nya boktipsletande på instagram dök den här utmaningen upp. Den passar förstås också för bokbloggar och pågår delvis även där. Jag konstaterar att detta är just den typ av utmaningar jag gillar.
Jag är lite sent ute och tänker delvis fuska mig genom den här utmaningen. För de första månaderna tänker jag definitivt blicka tillbaka bland tidigare lästa böcker.
Chile. Lästa böcker sen bloggens början som relaterar till Chile återfinns här. När jag läser det jag skrivit är det Joan Jaras - Victor en sång utan slut och Isabel Allendes Andarnas hus som givit starkast intryck. Två böcker som är så mycket mer men som ändå kretsar kring statskuppen 1973.