Nalas värld av Dean Nicholson

Skotten Dean Nicholson ska cykla jorden runt. Nära gränsen mellan Bosnien-Hercegovina och Montenegro hittar han en övergiven kattunge. Det blir början på resten av Deans och Nalas liv. Dean reser fortfarande runt med Nala och har över en miljon följare på Instagram.

Montenegro och Albanien i Östeuropautmaningen 

Drömmen om Europa av Fabian Göransson

...med resväskorna fulla av damm från en kontinent som sakta vittrar sönder... tack för att jag fick var med...

Drömmen om Europa är ett sådant där grafiskt verk som bekräftar min önskan att vilja läsa mer serier. Och jag känner återigen tacksamhet mot min vän - som en gång var med och startade den här bloggen - att min nyfikenhet på serier och grafiska skildringar väcktes.

Min grekiska läsning

Ett grekiskt hösttema har jag haft och min grekiska läsning kan sammanfattas enligt nedan;

Bäst var Judas underbara kyss av Maira Papathanassopoulou och Det gångna är inte en dröm av Theodor Kallifatides och Med sina läppars svalka av Theodor Kallifatides
Minst givande var Sick-sack mellan pomeransträden av Ersi Sotiropoulos och Pioner av Isabella Varricchio
Sentimentalast var Stjärnklara nätter av Maeve Binchy
Somrigast var Släppa taget av Kate Cann
Mest oväntad och mest lärorik var Längtans ö av Victoria Hislop
Minst grekisk, mest snabbläst och mest lättglömd var Bröllopsnatten av Sophie Kinsella

Dessutom lästes Droppstensgrottans hemlighet av Åsa Öhnell - en bra kombination av Semestergrekland och barndeckare.

Med sina läppars svalka av Theodor Kallifatides

I Theodor Kallifatides senaste roman Med sina läppars svalka får vi berättelsen om Elena, hennes man Giannis och även dottern Maria. Vi följer Elena från barndomens by under kriget och hela vägen genom politiska oroligheter och emigration till både Australien och Sverige. Det är inte bara Elenas historia utan också Greklands. Bra, vackert och intressant.

Tidigare den här månaden läste jag Theodor Kallifatides biografiska roman Det gångna är inte en dröm och visst är finns det likheter. Böckerna sträcker sig över samma tid.

Med sina läppars svalka avslutar min grekiska temaläsning denna höst. Ett lyckat tema som bl.a gett mig upptäckten av en för mig ny författare Theodor Kallifatides.

Det gångna är inte en dröm av Theodor Kallifatides

I samband med min grekiska läsning så ville jag läsa något av Theodor Kallifatides, en författare jag hört så mycket om men aldrig läst något av. Valet föll på den självbiografiska romanen Det gångna är inte en dröm, eftersom den fanns tillgänglig på mitt bibliotek.

I denna biografiska roman följer vi Theo från barndomes grekiska by, genom uppväxtåren i Athen och till flytten till Sverige. Åren i Sverige får bara några sidor resten av boken handlar framförallt om uppväxten i Aten.Och det är jag glad för för jag gillar verkligen skildringen av livet i Aten

Detta var ett riktigt bra första möte med Theodor Kallifatides. Det är intressant och det är ett oerhört vackert och lätt språk. Nyfiken är jag även Kallifatides nyutkomna roman Med sina läppars svalka och det känns inför den läsningen riktigt bra att ha läst hans självbiografiska roman först.

Droppstensgrottans hemlighet av Åsa Öhnell

Droppstensgrottans hemlighet är en mycket lyckad deckare så tillvida att lusten att läsa var stark när 10-åringen väl kommit in i boken. Droppstensgrottan var lite segstartad, tyckte både jag & 10-åringen, men när handlingen väl drar igång så är det en bladvändare. Det är mycket spännande i de sista kapitlen.

Klara och Bella  hamnar i Grekland i en spännande jakt på en smyckestjuv. Smyckena är stulna från en svensk dokusåpakändis som bor på samma hotell som Klara och Bella. Och besöket i en droppstensgrotta blir avgörande för lösningen på mysteriet.

Fler Klarabelladeckare kommer helt klart att läsas nu när första introduktionen till karaktärerna, i och med den här boken, är avklarad. Droppstensgrottans hemlighet är del 2 i serien, vilket kan vara förklaringen till att det var lite svårt att komma in i boken.

Sick-sack mellan pomeransträden av Ersi Sotiropoulos

Nja, det här var inte riktigt min bok. Lite av den där pretentiösa sortens skönlitteratur som jag sällan faller för. Men ändå  intressant att läsa en av få översatta romaner av en samtida grekisk kvinnlig författarinna. Dessutom intressant att läsa en roman som av många ansågs vara 90-talets bästa grekiska roman.

En döende syster, en knepig bror, en manlig sjuksköterska. Alla mer eller mindre dysfunktionella. Dessutom de mindre dysfunktionella genom en tolvårig flicka och den där flickvännen. Allt utspelar sig i ett hett Aten och i en liten by utanför.

Jag grips aldrig av karaktärerna och ej heller av handlingen eller laddningen mellan de olika personerna. Men mycket grekisk är det hela iallafall.

Stjärnklara nätter av Maeve Binchy

Maeve Binchys bok Stjärnklara nätter utspelar sig på en ospeciferad grekisk ö i det lilla samhället Agia Anna.

Fyra främlingar, turister, bevittnar en fartygsolycka uppifrån en taverna. Olyckan som skett är att en turistbåt fattat eld och brunnit upp med flera döda som följd. Tillsammans med tavernaägaren  stannar de hela kvällen och under stjärnorna blir de alla vänner.

Boken följer sen de fyra turisterna och några bofasta de närmsta veckorna på ön. Ingen av de fyra vännerna behöver genast åka hem utan de är alla på resa med okänt hemresedatum. Men de har alla flytt och lämnat något problematiskt hemma. Olyckan för dem nära varandra och de öppnar sig. I Agia Anna bor även en äldre irländsk kvinna som blivit bofast på ön. Även hon bär på en historia.

Överlag är boken lite för sentimental för mig och lite ansträngd men på det hela är det någonstans ändå en fin berättelse som utspelar sig på en somrig grekisk ö.

Judas underbara kyss av Maira Papathanassopoulou

Den här boken gillade jag verkligen. Den är några år gammal (2002) men likväl känns den som en aktuell bok från dagens Aten. Före Greklands ekonomiska kris...

I centrum står hemmafrun Eleni som i bokens början upptäcker att hennes man Alexis är otrogen och tycks ha varit det ett tag. Elenis och Alexis son ska just göra sina slutprov som är avgörande inför kommande universitetsstudier. Eleni vill inte oroa sonen men dramtiken i hennes liv ökar sida för sida. Sonen visar sig dock mer mogen än Eleni befarat.

I en motsvarande svensk roman hade utgången varit given. Men eftersom det i Grekland tycks mer självklart att stanna kvar och förlåta som att skiljas och gå vidare blir det ovisst in i det sista hur Eleni ska hantera sin situation.

Jag gillar den här boken för närvaron av Aten, glimten av Vardagsgrekland (förvisso genom den ekonomiskt oberoende hemmafrun Eleni, men värderingar, klimat, miljöer...) och för Elenis humor. Hon är verkligen bitterljuvt humoristisk rak igenom den besvikelse och tragedi hon går igenom.

Pioner av Isabella Varricchio

Jag kan konstaterar ganska snabbt att Pioner av Isabella Varricchio inte är min bok. Men jag har svårt att sätta fingret på varför. Kanske för att jag aldrig blir tillräckligt intresserad av de båda unga kvinnorna Helena och Diana. Och då bryr jag mig inte om hur det går för dem eller hur maktspelet dem emellan utvecklas. Annars brukar jag fascineras av just dylika relationer. Relationer som övergår i någon form av maktspel.  Men det är även annat som medför att boken inte blir min bok.

På det hela taget är Pioner ett ganska kort, lättläst och tätt relationsdrama med mycket under ytan som jag tror kräver inlevelse av läsaren för att bli riktigt bra.

Grekland som är bokens scen och kulisser är tämligen oviktigt för handlingen. Diana och Helena kunde varit nära var som helst på resa.

Mitt grekiska tema fortsätter några veckor till.

Längtans ö av Victoria Hislop

Längtans ö av Victoria Hislop var inte vad jag väntade mig. Den var bättre.

Längtans ö handlar inte särskilt mycket om Alexis som baksidan antyder. Alexis som åker till Grekland med sin pojkvän och väl där vill Alexix söka sin mors kretenska rötter. Istället handlar boken främst om Alexis mormor och gammelmoster samt mormorsmor. Dvs fyra generationer grekiska kvinnor på Kreta.

I havet utanför byn Plaka på Kreta ligger Spinalonga som var Kretas spetälsekoloni under första halvan av 1900-talet. Alexis mormorsmor levde och dog där och Alexis får under samtal med sin gammelmosters väninna veta vad som  hänt  Alexis släkt, både på Spinalonga och på Kreta.

Mer grekiskt i mitt grekiska hösttema innebar denna bok.

Släppa taget av Kate Cann

Släppa taget Kate Cann av är en ungdomsbok som utspelar sig i ett somrigt Grekland. De tre vännerna Kelly, Jade och Sarah får bo i Jades mosters hus en sommar för att bara njuta av Semestergrekland.

Kelly har det trassligt med pojkvännen Mike. Mike har sedan länge planerat en camping / äventyrssemester i Europa i campingbuss med ett gäng killkompisar. Planen är att killgänget ska dyka upp hos tjejerna i det fantastiska lilla huset. Och det gör de, men det trasslar ändå.

Det är mycket Sommargrekland i den här boken. Njutbart. Härligt. Frihet. Dessutom tycker jag att spelet och förhållandet mellan framförallt de tre tonårstjejerna är väldigt bra beskrivet. Det gör att jag helt klart gillar den här boken.

Släppa taget är ännu en del i mitt grekiska tema denna höst.

Bröllopsnatten av Sophie Kinsella

Bröllopsnatten av Sophie Kinsella blev den första av böckerna jag läst på mitt grekiska tema i höst. Inte särskilt grekiskt, men de befinner sig åtminstone på en grekisk ö under en del av handlingen.
 
I Bröllopsnatten vill Lottie så gärna gifta sig att när hennes pojkvän Richard inte friar när hon tror han tänkt göra det så gör hon desperat slut, träffar sin tonårsförälskelse Ben och gifter sig med honom när han friar. Det hela går alldeles för fort och nyskilda storasyster Fliss gör allt för att rädda sin syster från olycka och hindra Lottie i tid. Hon far efter Lottie till Grekland dit bröllopsresan går.

Bröllopsnatten är en typiskt Kinsella chic lit. Ej den bästa, ej den sämsta. Bäst och roligast är som vanligt de rappa och dråpliga dialogerna. I denna bok fnissar jag åt Fliss och Bens best man/kollega/vän Lorcan.

Grekiskt tema

Denna höst blir det förutom franskt i min tre på tre trio även grekiskt. Som alltid när jag drar igång mig själv på dylika geografiska utmaningar så visar det sig så småningom hur många av dem det blir till slut.

Om grekisk litteratur vet jag inte så mycket mer än att jag inte läst något av Theodor Kallifatides. Och nu känns det som det är dags. Även om Kallifatides snarare kanske ingår i subgenren svensk-grekisk litteratur så år han representera det manliga grekiska författarskapet i min utmaning. Jag blir sugen både på hans självbiografiska roman Det gångna är inte en dröm och hans senaste bok Med sina läppars svalka som kommer ut nu i höst.

Två intressanta romaner av samtida kvinnliga grekiska författare är Sick-sack mellan pomeransträden av Ersi Sotiropoulou och Judas underbara kyss av Maira Papathanasopoulou. 

Mer lättlästa böcker som utspelar sig i Grekland finns det en hel del av, däribland Sophie Kinsellas Bröllopsnatten, ungdomsboken Släppa taget av Kate Cann, Stjärnklara nätter av Maeve Binchy, Pioner av Isabella Varricchio och Längtans ö av Victoria Hislop.

För barn hittar jag förutom läsa-själv-böckerna Sune i Grekland av Sören Olsson och Anders Jacobsson, Vilma på Naxos av Jessica Lindholm och Cecilia Lidbeck, Droppstensgrottans hemlighet av Åsa Öhnell även faktaböckerna, Iva Stepans Grekland i hemma bra  men borta bäst serien, Upptäck antikens Grekland av Lesley Sims, Conrad Mason och Maria Neij samt Grekland av Marjaana Vesterinen.

Wikigrekland

Och med det är jag redo att besöka mitt bibliotek bara min olästa hög därifrån sjunkit till en mer anständig nivå.