Vänligen bygg inga berg av Lina Arvidsson

Inte ofta läser jag diktsamlingar. Men det här är något utöver det vanliga. Boken tilltalar mig verkligen. Allas vår vardag finns där ur kassörskans perspektiv. Jag gillar den här boken skarpt. Reflektionerna inspirirerar.

Lina Arvidsson, livet som författare, livet i kassan på ICA. Självbiografisk poesi.

Tack för tipset.

De vilda detektiverna av Roberto Bolano

De vilda detektiverna av den chilenske författaren Roberto Bolano är en helt makalöst lång läsresa på jakt efter Cecárea Tinajeros poesi eller kanske egentligen de båda inälvsrealistiska poeterna Arturo Belano och Ulises Lima.

Det är en bok med driv och den har en märklig förmåga att upprätthålla mitt intresse sida efter sida. Jag fullkomligt älskar det långa mittenpartiet med olika röster som intervjuas om de båda poeterna. Genialt.

Boken utspelar sig framförallt i Mexico City på 70-talet men även ända fram till 90-talet i Spanien, Frankrike, Israel, USA, Liberia, Angola ...

En poetisk litterär latinamerikansk roadmovie i boklig form. Mina tankar går ofrånkomligt till både On the road och Easy Rider. Samtidigt som det här är något helt annat.

De vilda detektiverna var verkligen en bok jag läste vid rätt tillfälle. Jag hade gott om tid och jag tillät mig i princip bara fokusera på denna bok, vilket jag tror bidrog till att jag lyckades hålla drivet uppe.

Jag rekommenderar De vilda detektiverna starkt. Men pocketboken är 4,5 cm tjock så läsningen är i det närmaste ett åtagande. Men det är det värt.

För att nu förstå vad jag läst och för att verkligen hålla isär alla personerna i boken vet jag att jag egentligen borde läsa boken en gång till... Men jag vet också att jag högst sannolikt kommer stanna vid denna första läsupplevelse. Den räcker långt.

Gabriela Mistral i Spansk öppning av Knut Ahnlund

I min Latinamerikaläsning i höst var mitt mål att bekanta mig med de chilenska poeterna och nobelpristagarna Pablo Neruda och Gabrela Mistral. Häromdagen skrev jag om Pablo Nerudas Havsbävning

 

På mitt bibliotek hittar jag endast Gabriela Mistral i Knut Ahnlunds essäsamling Spansk öppning. Gabriela Mistral fick nobelpriset 1945 och Knut Ahnlund har skrivit en essä om hur hon fick nobelpriset. Det är ritkigt intressant läsning eftersom flera faktorer tycks samverka till att hon fick priset.

Hon lyftes fram av en enig kontinent. Gabriela Mistral var hela Sydamerikas kandidat. Till skillnad från många nobelpristagare blev inte Gabriela Mistral berömd genom nobelpriset. Hon var redan berömd - i den spansktalande världen. Hennes bakgrund var enkel med en början som lärarinna i hemstaden Vicuna i Elquidalen i öknen i norra Chile. Men hon blev något av en ungdomsledare och folkbildare och reste ständigt vidare hela livet, runt kontinenten, till Nordamerika och till det latinska Europa. 

Att blickarna vändes till Latinamerika överhuvudtaget berodde till stor del på kriget. Åren under kriget krävde neutrala pristagare långt från konflikternas centra.

Men det som tycks helt avgörande för att Gabriela Mistral till slut fick nobelpriset, hon var på tal under flera år, var när Hjalmar Gullberg kom ut med en översättning som gjorde hennes poesi rättvisa. De tidigare ordagranna översättningarna gav inget gehör hos komitten. Endast de komittemedlemmar som kunde läsa henne på originalspråk kunde förespråka henne.

När Gabriela Mistral väl får priset 1945 känner sig hela Sydamerika delaktiga.

Havsbävning av Pablo Neruda

I höstens Latinamerikaläsning var min tanke att även bekanta mig med de chilenska poeterna och nobelpristagarna Pablo Neruda och Gabrela Mistral.  

Pablo Nerudas mest kända verk Canto General kändes lite mycket, istället valde jag den mindre kända Havsbävning. Den fanns och såg trevlig ut på mitt bibliotek. Ett skäl gott som något annat. Min tanke var dessutom att endast bekanta mig med, inga djupgående åtaganden alltså. 

Artur Lundqvist skriver i Havsbävnings efterord ”Att Nerudas dikter i Havsbävning skulle vara oumbärliga vore väl för mycket att påstå. Men de bär mästarens märke och kunde lika gärna ingått i något av hans ordinarie diktsamlingar” 

Pablo Neruda skrev dikterna i Havsbävning inspirerad av bildkonstnären Karin Hjertonssons träsnitt. Det svenska diplomatparet Hjertonsson var kring 1970 stationerade i Santiago de Chile och goda vänner med Pablo Neruda.

Det är fina enkla tryck som tillsammans med Pablo Nerudas dikter för en till Stilla havets stränder. En havsbävning är en tsunami. Dikterna presenteras på både svenska och spanska. Havsbävning kom ut på svenska 2003.

När himlens stjärnor tröttnar på himlavalvet
och drar sig tillbaka för att sova om dagen,
då hälsar vattnets stjärnor
den i havet begravda himlen
genom att fylla sina plikter
i den nya undervattenshimlen

Att läsa och lära känna något av Pablo Neruda känns ofrånkomligt om man ska försöka sig på att lära känna den chilenska litteraturen och för den delen Chile. Isabel Allende citerar Neruda med ett flertal diker i sin bok Landet i mitt hjärta som jag skrev om i oktober. Nerudas vänsterengagemang och symboliska begravning några dagar efter kuppen förknippar honom förevigt med det Chile som gick förlorat 1973. Ulf Hjertonsson beskriver sitt eget förhållande till Pablo Neruda och dessa dagar väldigt fint i sitt förord till Havsbävning.

Hela tre av Nerudas hus är museer i Chile. Mest berömt är Isla Negra men även hans hus i Valparaiso och i Santiago är museer idag.

Yarden av Kristian Lundberg

Kristian Lundberg är en av mina favoriter bland nutida svenska poeter. Få kan som han beskriva det där dallrande förväntansfulla tillståndet, det gudagivna om man så vill, som kan komma till en tidigt på morgonen innan världen vaknar, när allt ännu är öppet och man står där i ljuset, med alla sina tillkortakommanden och sin last av mörker nära intill.

Lundberg var som ung med i Malmöligan, en grupp av poeter där också Lukas Moodysson ingick, och som inspirerades av självförbrännande poeter som Rimbaud och den samtida danske poeten Michael Strunge. Poesi skriven med blod på livets ibland rakbladsvassa egg.

När jag läser Yarden förstår jag betydligt bättre hur den poesin har uppstått. Lundberg berättar i den här självbiografiska prosaboken om hur han efter en resa uppåt i klasshierarkin - från arbetarmiljö, missbruk och fattigdom till den litterära parnassen - faller ner igen, blir skuldsatt och tvingas jobba som inhyrd daglönare i Malmö hamn. Grovarbetat har han gjort som ung, men nu är han tjugo år äldre, villkoren är sämre och arbetsmarknaden betydligt tuffare än då. Till denna skildring från arbetslivets botten knyts också återblickar på författarens uppväxt med en ensamstående, schizofren mor och en far som bokstavligen sket i honom. En fattiguppväxt utan framtidsdrömmar, med banan utstakad mot missbruk och kriminalitet. Bara litteraturen och skrivandet kom att hålla honom vid liv.

Yarden är en naken, mörk, poetisk berättelse om vad livet gör med människor, och hur samhället formar oss. Det är också ett viktigt och skakande vittnesbörd om klassamhället Sverige av idag.

Efter Yarden som kom 2009 har Kristian Lundberg skrivit en roman som heter Och allt ska vara kärlek, och som delvis är en uppföljare till Yarden. Han har tidigare även författat några kriminalromaner som utspelar sig i Malmö.

Espresso

Det svarta kaffet på uteserveringen
med stolar och bord granna som insekter

Det är dyrbara uppfångade droppar
fyllda med samma styrka som Ja och Nej.

Det bärs fram ur dunkla kaféer
och ser in i solen utan att blinka.

I dagsljuset en punkt av välgörande svart
som snabbt flyter ut i en blek gäst.

Det liknar dropparna av svart djupsinne
som ibland fångas upp av själen,

som ger en välgörande stöt: Gå!
Inspiration att öppna ögonen.

En av många jag tyckte om i Tomas Tranströmers Samlade dikter 1954-1996.
Bokklubbens mål till denna gång, var inte att läsa denna samling. Målet var att läsa i denna samling. Samlingen får följa med några träffar till.