Gobi - Den sanna historien om en liten hunds långa resa av Dion Leonard

Den lilla hunden Gobi slår under ett extremlopp genom Gobiöknen följe med ultralöparen Dion Leonard. Efter loppet bestämmer sig Dion för att ta med sig den herrelösa hunden hem. En fantastisk liten berättelse om Kina, om ultralöpning och om hunden Gobi.

På fall av Tony Hillerman

Tony Hillermans deckare om stampoliserna i Navajo Nation  utspelar sig i Four Corners area (Arizona, Utah, Colorado, New Mexico) i sydvästra USA. I denna bok hittas ett skelett i klätterutsustning högt upp på sandstenstornet Ship Rock. Den fallne mannen försvann för många år sedan. En bra deckare som väver samman navajoindianernas kultur och levnadssätt med dagens Amerika. Tony Hillerman har skrivit många deckare som alla utsplerar sig i Navajao nation tillika ovanstående fantastiska miljö.

The sheltering desert - A classic tale of survival in the Namib desert av Henno Martin

Fascinerande överlevnadsberättelse och lärorikt om Namiböknen. Öknen och djuren däri kommer till liv genom Hennos och hans vän Hermanns strapatser.

Två tyska geloger på uppdrag i Namibia väljer att stå utanför andra världskriget. De tar sin tillflykt till Kuiseb Canyon i Namiböknen. I två och ett halvt år lever de tillsammans med sin hund Otto i öknen på det de själv kan jaga. På kvällarna lyssnar de på tyska och brittiska radiosändningar om krigets vansinne.

Vinterns mest minnesvärda läsning.

Boken skrevs 1957. Då var Henno bekymrad över utvecklingen i Namiböknen. 1980 då den här nyutgåvan är ifrån var han mer optimistisk eftersom den gigantiska Namib-Nauklaft nationalparken har bildats och djurpopulationerna ökat igen.

 http://www.the-sheltering-desert.com

En shopaholic i Las Vegas av Sophie Kinsella

Jag har inte läst någon shopaholic bok sen del två i den här serien. Ettan var lite rolig men sen blev det för mycket för mig. Sophie Kinsellas fristående böcker roar mig mer. Men när Becky ska ut i den röda öknen och till Las Vegas så kunde jag inte låta bli. Inget oväntat i den här boken.

Det mörka tornet: Revolvermannen av Stephen King

Stephen King har aldrig riktigt varit min läsning. Men jag tänkte jag ändå skulle ge Det mörka tornet en chans. För tänk om...då hade jag ju haft en lång serie att njuta av.

Men nej, trots Sergio Leone och Clintan och de miljöerna som jag ju är svag för så var Revolvermannen inte min grej.

Men jag är glad jag gav den en chans.

Born to run av Christopher McDougall

Så fascinerande. På så många sätt. Jag har svårt att låta bli att prata med familj, vänner och arbetskamrater om innehållet i den här boken. Inte bara "barfotalöpningen" utan alla annan fakta, alla andra aspekter som boken innehåller och tar upp. Läs! Om du är det minsta intresserad av löpning eller idrott eller kulturantropologi.

Sonen av Philip Meyer

Nästan lika grym men inte lika poetisk som Cormac McCarthys Blodets Meridian. Sonen är en tegelsten som spänner över nära 150 år av amerikansk vild västern historia. Nybyggare & Comancher. Texas & Mexico. Boskap & Olja. Bäst är delen om Eli islutet av 1800-talet när han som pojke blir bortrövad och adopterad av comancherna. Klart läsvärd och värd sina många sidor.

Pumaspår av Nevada Barr

Nevada Barrs deckare om den brottsbekämpande rangern Anna Pigeon är favoriter. Turen har nu kommit till Pumaspår som utspelar sig i Guadalupe National Park i Texas. En kollega omkommer i en avlägsen canyon och det tyder på att en puma kan vara förövaren men Anna blir misstänksam... Läs mer om Anna Pigeon deckarna i allmänhet här och läs mer om Stum rädsla i synnerhet här.

Blodets Meridian av Cormac McCarthy

Vilken fruktansvärd bok. Och ändå så bra. Det som är bra är språket. Och hur Cormac McCarthy skildrar dessa människospillror i en karg, röd och overklig ökenmiljö i gränslandet mellan Mexico och USA. Vad är det som gör denna domedagspoesi så vacker, trots de fruktansvärda blodiga brott mot mänskligheten som skildras?

Handlingen kan sammanfattas som så. Ett kompani amerikanska "soldater" drar i mitten av 1800-talet runt i blodiga paltor och slaktar indianer, mexicaner, män, kvinnor, barn och gamla i en allt mer eskalerande takt. I början tycktes de ha något slags uppdrag i form av beskyddare och skalpjägare i kriget mot indianer, men ganska snart mördar de allt och alla som kommer i deras väg.

En sammanfattning inleder varje kapitel, vad sägs om den här :

De korsar gränsen-Stormar-Is och åska-De dräpta guldgrävarna-Asimut-Möte-Krigsråd-Slakten på gilenos-Juan Miguels död-De döda i sjön-Hövdingen-Ett apachebarn-I öknen-Nattliga eldar-El virote-En operation-Domaren tar en skalp-Un hacendado-Gallego-Ciudad de Chihuahua

Det hela är vidrigt och väldigt otäckt. Därför är det mycket märkligt att jag trots det njuter av så läsningen, för att språket är så korthugget och vackert. Och för att de ogästvänliga ökenmiljöerna och vildmarken skildras så lysande bra. Jag stänger av. Och jag kan stänga av, för allt blod och våld skildras liksom utifrån, på långt avstånd och med de vackra språket som barriär. Det värsta är att boken bygger på verkliga händelser.

Boken har flera djup och flera viktiga karaktärer som driver handligen framåt, men för mig överskuggar miljöskildringarna handlingen och de idéer boken presenterar.

Denna bok hoppas jag aldrig blir film. Tyvärr är det väl inte helt osannolikt. Av Cormac McCarthys No country for old men och Vägen har det ju blivit två riktigt bra filmer. Blir Blodets Meridian film så kommer jag aldrig att se den.