Historien om Nordpolen av Erling Kagge

Erling Kagge har nått Nordpolen tillsammans med äventyrskollegan Børge Ousland på skidor. I den här boken ger han återblickar från den egna expeditionen men det är främst en historisk tillbakablick på de många expeditioner och äventyrare som försökt nå dit, däribland de omtvistade första besöken. Vem var egentligen först? 

Det är en kringelikrokigt berättande där Nordpolen i konst och litteratur också behandlas. För egen del ger de lite mer faktainriktade berättelserna om de olika expeditioner mest. 

Flykten - Kunglig kärlek av Frida Andersson Johansson

Flykten är en roman om äktenskapet mellan det norska kronprinsparet Olav och Märta. När tyskarna invaderar Norge i april 1940 tvingas den norska kungafamiljen att fly. Kronprinsessan och barnen flyr till Sverige och därefter vidare till USA. Kungen och kronprinsen flyr till Storbritannien. 

Jag inser snabbt att jag är mer intresserad av de verkliga historien än den i en roman beskrivna äktenskapliga historien.

Knutar av Gunnhild Øyehagen

En norsk novellsamling blev en av mina bokklubbars val. Kanske fel läsläge just nu för mig då jag läst ett flertal baltiska noveller senaste halvåret i kombination med att jag inte är någon stor novelläsare. Men med det sagt så är det många bra noveller, oväntade, absurda. Jag tycker bra om de riktigt korta. Att lyckas fånga något stort kortfattat imponerar.

Dit du går, följer jag av Lina Nordquist

Om Unni och Armod som flyr Norge i början av seklet för Sverige och landar i ett ödetorp i Hälsingland. Om barnen, åren däremellan fram till Kåras och Brickens kvävande kök i samma stuga på 70-talet.

Jag har läst alltför många eländesskildringar om Fattigsverige. Med klassperspektiv på  historiska svenska romanerna så följer eländesskildringar som denna. Orättvisor, förtyck, utsatthet. Den här är varken bättre eller sämre. 

Unnis och Armods kärlek är fin och lyser starkt. Det är nytt för mig i denna sorts skildring. Men kärleken är tyvärr ganska snabbt överstökad i berättelsen. 

Jag blev aldrig överraskad, ej heller av slutklämmen. Årets bok. Jag tänker att alla andra inte läst alla de där böckerna om orättvisor, förtryck och utsatthet som jag gjort och därmed blir boken folkbildande.

Flicka, 1983 av Linn Ullman

Linn Ullmann skriver lätt och tungt på samma gång. Glidande, svävande, mellan nutid och sina minnen från 1983. Men det är sannolikt endast ett jag kommer minnas från den här boken. Hur hon, 16 år gammal, på egen hand kunde få lov att åka till Paris. 

Julbrevet av Kjersti Herald Johnsen

Bokklubben ville ha något snabbläst denna gång så det blev en jullit. Denna utspelar sig i Oslo och är  väldigt lättsam läsning.

En ensamstående tonårsmamma i Oslo. Sonen växer upp. Tiderna förändras.

Nödrop av Grethe Bøe

 

En säkerhetspolitisk thriller. Bodö. Murmansk. Sapmi. En norsk kvinnlig stridspilot. NATO. Tundra. Renar. Vargar. Örnar. Vinter. Mörkt. Kallt. Och så Montjegorsk och Apatity - det märks att författarinnan har koll på Kolahlvön. På det hela taget lättläst och läsvärd.

Det växer ett träd i Mostamägg av Britt Karin Larsen

Sagan om Finnskogen. Del 1 av 4. Kanske läser jag dem alla. Jag vill ju veta hur det går för dem, de arma människorna som kämpar för sin överlevnad. Mostamägg känns som ett litet smakprov från den fattiga finnmarken i gränslandet i norra Värmland. 

Och jag inser att jag inget vet om våra finnmarker. Varför, när och hur vet jag inte. Däremot vet jag var för Finnmarken och dess ortsnamn lever kvar. 

Kvinnan i hytt 10 av Ruth Ware

Finurlig pusseldeckare i en intressant miljö; lyxkryssare på jakt efter norrsken på Nordsjön.

Men det är för mycket för mig när hjältinnan är ständigt full/bakfull, sjösjuk, äter antidepressiva, lider av sömnbrist och dessutom nyligen genomlevt ett traumatiskt inbrott i sitt hem. Även om alla dessa förutsättningar är av en anledning så blir det bara så ansträngt jobbigt att läsa. 

Fjällvandring åt helvete av Are Kalvö

En riktigt rolig bok som jag verkligen rekommenderar, iallfall till natur- och friluftsmänniskor. Jag skrattar högt. Ofta. Are Kalvö - tydligen en känd norsk komiker- driver med norrmän, fjällvandrare, fjällskidåkare och sig själv. Hög igenkänningsfaktor för så olika är inte vi svenskar. Men kanske är norrmännen lite mer extrema i sitt gå-på-turande? Eller som Are Kalvö själv skriver i förordet till den svenska utgåvan, så kanske dyrkandet av fjällen är lite extra vanligt i Norge.

Vuxna människor av Marie Aubert

En kort intensiv roman om familjerelationer. En långhelg i en stuga vid havet. Minnesvärd.

Ett fall mot döden av Randi Fuglehaug

Snabblån på den här och det förstår jag för den var bra. Man kommer den lilla norska staden Voss nära och det är på riktigt. Om än konstlat som alla deckarmord. En extremsportecka, ett fallskärmsmord, gamla foton från gymnasietiden. Det enda jag stör mig på är att huvudpersonen, journalisten Agnes,  har en trasslig relation. Det eller alkoholism verkar fortfarande vara ett måste inom deckargenren. Kanske trasslar hon vidare i en uppföljare.

En norsk kvartett

Insåg att jag plockat på mig hela fyra norska böcker på biblioteket idag. Kan det skett undermedvetet när det nu är så svårt att själv få åka till Norge? Snarare slump. Någon slags röd tråd är berg och/eller hytter.

En ny tid av Katrine Wessel

Nyfiken på den här serien blev jag men jag konstaterar att jag sannolikt nöjer mig med ettan. Förvisso trevligt att läsa om överklass på 1800-talet i just Trondheim, men de trasslar till det för mycket i onödan för att jag ska orka engagera mig.

En grav för två av Anne Holt

En deckare av Anne Holt som är väldigt inspirerad av de norska dopingskandalerna inom längdskidåkningen de senaste åren. Intressant. Det var ett tag sen jag läste en norsk deckare.

Täcknamn Hilde av Kjell Ola Dahl

En deckare som utspelar sig i Oslo under andra världskriget och 1967. Kanske hoppade det lite för mycket i tid fram och tillbaka för min smak. Och det tog ett tag innan boken tog fart. Men på det hela taget en bra deckare med många hemligheter.

The wild heir av Karina Halle

Den andra boken i trilogin om de nordiska kungliga snyggingarna - där jag i fel ordning läst om den svenska kronprinsen och den danska kungen tidigare. En skandal för mycket för den norske ADHD kronprinsen. Ett arrangerat äktenskap med en prinsessa från Lichtenstein och - surprise! - det ordnar sig med kärlek även här. 

Gården i dalen av Anne Karin Elstad

Så lägligt att jag lockades av att läsa denna bok. Den passade verkligen i utbudet på det lilla filialbiblioteket nära gränsen till Norge där jag skaffade mig ett lånekort i somras.  Jag har läst någon bok av Bernard Nordh förut och det är väl det som är mest likt. Livet och kärleken i det gamla bondesamhället på en gård i en dal mellan Oppdal och Röros i Norge. Enkelt och charmigt. Serien består av fyra delar. Oklart om jag kommer att läsa fler.

Mörkertid av Lars Pettersson

Tredje deckaren i Sapmi av Lars Pettersson. Jag gillade Kautokeino, en blodig kniv skarpt. Lite svagare tyckte jag Slaktmånad var men med Mörkertid lyfter det igen. Världen utanför är närvarande även under mörkertiden i Kautokeino och Kiruna.

Kraften av Siri Pettersen

Röta var bra och jag ville verkligen läsa mer. Men sen går det som i alltför många fantasytrilogier. Det började i Odinsbarn och fortsatte än mer i Kraften. Det är för långt, för mycket, det tuggas om och om igen, det händer inte så mycket nytt (egentligen) och sen kommer upplösningen på någon vis och allt ska falla på plats. Och jag läser förstrött vidare utan att lyckas engagera mig. Jag har läst fantasytrilogier som håller genom alla böckerna. Kanske särskilt de där berättelserna som lever sitt eget liv i de olika delarna och där de inte är direkta fortsättningar. Men Korpringarna är inte en av dem. Tyvärr.