Pappan och havet och Sent i november av Tove Jansson

Om Pappan och havet tyckte jag mycket. Likaså om Sent i november. Inte märkligt alls. Jag älskar ju alla muminböckerna. 

Nu är iallafall hela serien omläst ännu en gång. Det tog flera år, då det denna gång började som ett ganska utdraget högläsningsprojekt. 

Nu kan jag börja om igen.

Sent i november. Det är väldigt mycket mumin i den underbara titen.

Fiskarens födelsedag. Funnen på pryl hos Åhlens.

Godnattsagor för rebelltjejer 2

En del är välkända. 

En del är okända. 

Lika intressant att lära sig om rebelltjejer i denna som i förra.

Skräckisar till Allhelgona

Skräck: stora boken om mörkrets monster från vampyrer till zombier av Peter Bergting. En av mina favorittecknares antologi om olika läskiga skapelser och dess kopplingar till litteratur och film.

Och så Väsenologi: En faktabok om väsen i nordisk folktro av Ingela Korsell och Reine Rosenberg. Massor av härlig fakta om allehanda oknytt i vår folktro.

En till, Mera Väsenologi, finns också...Det får bli en annan gång.

Trollkarlens hatt, Muminpappans memoarer, Farlig midsommar, Trollvinter och Det osynliga barnet och andra berättelser av Tove Jansson

Jag insåg att jag inte noterat i denna min läsdagbok att omläsningen av muminböckerna, som jag påbörjade för flera år sedan, sakta men säkert pågår. Det förekommer långa uppehåll i läsningen mellan och inom böckerna. Men den pågår.

Det osynliga barnet och andra berättelser är just avslutad. 

I denna novellsamling gillade jag lite extra  hemulen och hans tysta park. Hemulerna får annars inte vara den sympatiska huvudpersonen i Tove Janssons berättelser.

Jag älskar verkligen alla muminböckerna och är glad för min brokiga samling.

Två böcker kvar. Sen kan jag börja om igen.

Vei. Bok 2 av Sara Bergmark Elfgren och Karl Johnsson

Bok 2 i denna resa mot Ragnarök. Storslagen och mäktig. 

Läs dem i en följd. Jag kom inte riktigt ihåg allt från första delen, som jag läste innan bok 2 kom ut.

Mördarens apa av Jacob Wegelius

Jag fortsätter läsa de fantastiska böckerna om Sally Jones.

Berättelser från Innerstaden av Shaun Tan

www.shauntan.net

Berättelser från Innerstaden är helt fantastisk. Liksom Shaun Tans alla andra verk. Världen blir lite större, lite rikare med Shaun Tans bilder.

Legenden om Sally Jones av Jakob Wegelius

Mycket gott hörde jag om Mördarens apa och nu var det av olika anledningar dags att läsa den. Då upptäckte jag att det fanns en tidigare bok om Sally Jones. Jag säger bara härligt. Jag har upptäckt en ny favorit. Mördarens apa och Den falska rosen har jag närmast att se fram emot.  Och förhoppningsvis mer av Jakob Wegelius.

Godnattsagor för rebelltjejer

En underbar samling "sagor" om berömda och oberömda kvinnor och tjejer som alla gjort något utöver det vanliga. Vi har läst några i taget under en längre tid.

Vei Bok 1 av Sara Bergmark och Karl Johnsson

Min seriekampanj fortsätter och jag hittade Vei av en slump. En spännande  lek med rollerna i den fornnordiska mytologin. Ser fram emot den avslutande delen.

Kometen kommer av Tove Jansson

Omläst och högläst, 2:an. Och det där härligt apokalyptiska var som jag mindes det. 

Det lilla djuret har blivit Sniff och Snusmumriken presenterar sig.

Men inte mindes jag att det var här Snorkfröken dök upp. Minns henne mest från serierna.

Viktigast är att jag konstaterar att Mumintrollen äger! Vi tar en liten paus nu, men inte bara jag vill vidare i muminvärlden.

Mer om Tove Jansson 100 år här.

Småtrollen och den stora översvämningen av Tove Jansson

Omläsningen av muminböckerna är påbörjad. Vi började från början och har nu läst ut Småtrollen och den stora översvämningen. Spännande och helt underbart. Mer om Tove Jansson 100 år här.

Tove Jansson 100 år

Att det är 100 år sedan Tove Jansson föddes i år vet nog de flesta med Tove Jansson intresse. På mitt bibliotek firades Tove i helgen med en kort barnbarnteaterföreställning av Vem kan trösta knyttet? Vi gick naturligtvis dit.

Tove Jansson är och förblir en av mina absoluta favoriter. Hon var inte min favorit som barn, utan det är i vuxen ålder jag på riktigt tagit till mig hennes sagovärld. Snusmumriken var förstås en tidig favorit men det är mångfalden av små och stora, egensinninga och oerhört spännande karaktärer, jag älskar. Och hela deras makalösa muminvärld. Den trygga mumindalen är en sak men kanske framförallt det stora okända oförutsägbara utanför. Tryggheten och farligheten. I den nordiska storskogen och skärgården.

Hela serien  av 8+1 muminromaner är det centrala för mig, men lika viktiga är de tre av bilderböckerna Hur gick det sen? Vem ska trösta knyttet? och Den farliga resan.

I år är jag redo och det känns verkligen lägligt att påbörja omläsningen av muminromanerna. Förhoppningsvis kan det delvis bli ett högläsningsprojekt. Jag, som annars alltid föredrar bibliotek, har dem alla i min ägo.

Småtrollen och den stora översvämningen, 1945

Kometen kommer 1946 (1968)

Trollkarlens hatt 1948

Muminpappans memoarer 1950

Farlig midsommar 1954

Trollvinter 1957

Det osynliga barnet och andra berättelser 1962

Pappan och havet 1965

Sent i november 1970

Sommarboken från 1972 har också en särskild plats hos mig. Mycket på grund av omständigheterna kring att jag läste den just där och då - på andra sidan jorden...

Christina Björks biografi Tove Jansson - mycket mer än mumin (2003) har jag läst och rekommenderar. Finns gör även Boel Westins Tove Jansson - ord bild liv (2007) och Tuula Karjalainen - Älska och arbeta (2014). Det gav mig viktig helhet av Tove Janssons författarskap och konstnärsskap att läsa en biografi. Tove Jansson var och är så mycket mer än mumintrollet.

Tummelisa eller den andra vildmarken av Matilda Ruta

Konstfacksutbildade Matilda Ruta gjorde den här serien som en del av sitt examensarbete. Ett spännande försök att omskapa H C Andersens saga om Tummelisa. Här är Tummelisa inte längre ett objekt som blir föremål för andras önskningar, utan ett subjekt som tar makten över sitt liv, en äventyrare i stil med de klassiska manliga hjältarna hos Hemingway, Kerouac, Hamsun, Burroughs etc. Den nya Tummelisa dödar sina fiender - paddan och mullvaden, till och med svalan - och värjer sig framför allt mot den verkliga fienden, nämligen själva Sagan, den arketypiska berättelse som hela tiden försöker snärja henne och förminska henne. Idén är genialisk! Och det är mycket snyggt gjort, rent estetiskt.

Men tyvärr blir det lite ytligt i den här versionen. Det är verkligen synd. Serieformen är väl inte fel i sig; den känns tvärtom som ett naturligt val, med tanke på att det är där som mycket av den feministiska, nyskapande konsten görs just nu. Jag önskar bara att författaren hade dykt djupare i H C Andersens saga som har många lager av betydelser, och inte stannat vid att renodla tanken om Tummelisa som objekt respektive subjekt. Det saknas också en problematisering av det manliga hjältemönstret, även om slutet antyder att det inte finns någon enkel väg framåt.