För detta är helt klart läsvärda deckare. Och jag är ju svag för deckare som utspelar sig i lite annorlunda miljöer. Deckare där miljöerna är lika stor eller som oftast för mig större del av läsupplevelsen än själva deckarhistorien. Efter Stum rädsla vet jag att jag kommer vilja läsa fler böcker med Anna Pigeon och hennes kringflackande liv i amerikanska nationalparker. Vargavinter har kommit ut nu i höst. Pumaspår kommer ut till våren.
Om min glädje över detta nationalparkskoncept skrev jag ett inlägg här för ett par veckor sedan.
Anna Pigeon har i Stum rädsla stationerats i Rocky Mountain National Park. Hon har knappt hunnit börja sitt jobb när två av tre försvunna flickor i yngre tonåren dyker upp på en husbilscamping i parken. Den som hittar eller snarare stöter på flickorna är den rullstollsbundna Heath Jarrod. Heath har tidigare varit en riktigt duktig isklättrare men är sedan en klätterolycka rullstolsbunden. Heath har inte förlikat sig med sitt öde utan bearbetar bittert sina upplevelser. Heath och den yngre flickan fattar tycke för varandra och starka band mellan dem knyts de första timmarna efter att flickorna återkommit till civilisationen. Flickorna är svårt traumatiserade och hör hemma i en religiös sekt vars samfund bor i parkens närhet. Flickorna har varit borta länge och försvann i samband med att de var på campingutflykt i parken med sin karismatiske ungdomsledare. Sökandet har pågått intensivt men gått över i en fas där de flesta gett upp. Flickornas uppdykande är upptakten till den här deckarhistorien.
Till min glädje noterade jag även att DN i lördags valde ut Stum rädsla som en av årets bästa böcker. Kul, för det borde väl ge en skjuts för utgivningen av fler av Nevada Barrs böcker på svenska. Jag väntar på att få besöka fler nationalparker.
Boken är ett recensions ex från Hoodoo förlag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar