Carrie Soto is back av Taylor Jenkins Reid

Jag är verkligen förtjust i Taylor Jenkins Reids böcker, särskilt Daisy Jones men även Malibu brinner. Carrie Soto är i samma uppkäftiga anda. Kopplingarna till Malibu brinner och Daisy Jones är bonus som glider förbi marginelllt. 

Det är svårt att låta bli att heja på Carrie i henne comeback i den boken, trots att hon faktiskt är en bitch, utåt. Men det krävs förstås ett stort ego för att bli världens bästa tennisspelare. Nåväl, verkligen kul med en feelgood i elitidrottens värld. Det är sällsynt konstigt nog. 

Jag konstaterar att det var bra jag kollade lite på tennis på TV som barn, på den tiden när Sverige hade världsstjärnor, jag hänger iallafall med någorlunda i Carries matcher.