Boken skildrar den unga oskyldiga vänskapen och kärleken mellan Henry och Keiko i Seattle under 2:a världskriget. Henrys tradionella kinesiska familj, särskilt fadern, ogillar relationen mycket starkt, framförallt av orsaken att Japan är fienden. Keikos japanska familj är däremot öppna och vänliga. Men efter Pearl Harbour interneras alla amerikaner med japanskt etniskt ursprung. Keiko och Henry försöker hålla kontakten men skiljs åt.40 år senare har Henry just blivit änkling. Fyndet av lagrade personliga ägodelar till internerade japanska familjer, i källaren på det sedan länge igenbommade Hotell Panama, blir början på något nytt för Henry.
Berättelsen varvas mellan början av 40-talet och 1986. Det är en finstämd och lågmäld berättelse om ett mörkt kapitel i USAs historia. Jag förstår att boken blivit en succe, kanske välbehövlig, med tanke på den historia som berättas bredvid kärlekshistorien.
Men själv blir jag inte hänförd. Det går lite för långsamt och det är lite för sentimentalt. När jag läst en tredjedel väntade jag fortfarande på att boken skulle börja.
Åter är det en bok jag tror gör sig på film. (Även om det redan gjorts en utmärkt Hollywoodfilm som skildrar interneringen av japanska amerikaner, Come See the Paradise)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar