Augustenbad en sommar av Anneli Jordahl

Den unge Andreas tvingas av hustrun och familjen att tillbringa en sommar på den sörmländska kurorten Augustenbad. Andreas är alkoholist, misslyckad och patetisk i största allmänhet. Men han ser bra ut och törstar efter dekadent leverne, kvinnor och alkohol. Trots att han för att rädda sitt äktenskap måste avstå från just dessa. Till saken hör att Andreas gift sig till pengar och de pengar han får tillgång till super han upp. På Augustenbad möter han den av fransosen svårt sjuka men vackra rika Amanda och den unga fattiga glansstrykerskan Maria.

Jag tycker om att läsa en historia i svensk kurortsmiljö och jag tycker om att språket liksom stramats upp för att förmedla en 1890-tals känsla. Extra poäng från mig får boken för det ålderdomliga typsnittet!

Men jag känner mig besviken på själva berättelsen. Måttligt road är jag av att följa den unge poetens kval, där han i sommargrönskan, vältrar sig i självömkan. Så uttjatat med en man som inte kan hålla sig från kvinnor och alkohol och att det sen i slutändan ändå är de fattiga kvinnorna som far illa. Andreas går vidare i livet tämligen opåverkad, tillfälligt nyktrare.

För den som undrar tyckte jag Annelie Jordahls roman om Ellen Key: Jag skulle vara din hund(om jag bara finge vara i din närhet) var ok. Men Ingela Bendts biografi om Ellen Keys Strand: Ett hem för själen var SÅ mycket bättre.