Vad jag pratar om när jag pratar om löpning

Jag fick Murakamis senaste bok på svenska i födelsedagspresent och glufsade i mig den. Det var högst otippat att jag skulle idas läsa en bok om löpning! Ännu märkligare att jag efter läsningen på allvar känner mig inspirerad att börja springa. Jag har nämligen ända sedan skoltiden betraktat mig som en person som hatar allt vad löpning heter. Det kanske säger en del om den här författarens formuleringsförmåga. Okej, bitvis blev det lite väl mycket detaljer kring inför-loppet-träning och annat som jag saknar erfarenhet av. Men som helhet är det en personlig bok med vida horisonter, och det är intressant att tillsammans med M reflektera över mänsklig kapacitet, åldrande, förhållningssätt till uppgifter man gett sig själv, etc. Lättläst var den också och det är ju aldrig fel. Nu återstår att se om impulsen att gräva fram de gamla gympaskorna ur klädkammaren står sig tills vi kommer hem från semestern.