Den som gräver en grav är nog inte Yrsa Sigurdadottirs bästa. Tora hamnar på ett hotell, där hon som advokat representerar ägaren i fastighetsaffärer. Ett mord sker och var och varannan hotellgäst tycks vara mer eller mindre misstänkt. Tora agerar nyfiken privatdeckare och det hela löser sig efter några dagar.
Nu läser jag inte isländska deckare som den här för själva deckarhistorien, utan endast för miljöbeskrivningarna, så jag bryr mig inte så mycket i att det hela brister i trovärdighet här och där. Men det vore trevligt om de kommande böckerna höll lite högre klass... För jag har inget emot att läsa vidare om Tora- just för att få mer lättläst om nutida vardag på Island.
Nu läser jag inte isländska deckare som den här för själva deckarhistorien, utan endast för miljöbeskrivningarna, så jag bryr mig inte så mycket i att det hela brister i trovärdighet här och där. Men det vore trevligt om de kommande böckerna höll lite högre klass... För jag har inget emot att läsa vidare om Tora- just för att få mer lättläst om nutida vardag på Island.
Mina tankar om boken och författaren är väldigt lika dina.
SvaraRaderahttp://mimmimarie.blogspot.se/2013/11/tummen-ner.html
Kanske ligger det något i vad vi tycker ...:-)
SvaraRadera