Magnus Zaar var medföljande under några år, då hans fru arbetade på ambassaden i Uganda. Det är också utifrån desa upplevelser han skapar landet Östkongo, ett litet fattigt korrupt klassiskt svenskt biståndsland, inklämt i den mörka afrikanska Djungeln mellan Kongo och Uganda. Boken ska vad jag förstått filmas och det kan bli riktigt intressant!
Jag tycker skildringen av UD/Sida/Ambassadmiljön är realistisk och det märks att Magnus Zaar upplevt denna värld inifrån. Detta är den riktigt stora behållningen för mig.
Själva handlingen, thrillern, känns däremot krystad och håller inte riktigt. Att det finns mycket oegentligheter att ösa ur, bl.a ur svenskt budgetstöd till korrupta länder betvivlar jag inte. Men skildringen är förenklad och minsta möjliga för att driva handlingen framåt. Ett mer utmanande och mer komplicerat fiffel och kanske mer verklighetstroget, skulle jag uppskattat mer... På de sista sidorna i Den Nakne Ambassadören drar det verkligen iväg och en cliffhanger skapas... Men det är ju en roman det här, ytterst lämplig för film!
Fast jag begriper inte varför Clara Fabre släpar med sin 2-åring på korttidsuppdrag till Östkongo. Det känns inte särskilt realistiskt. Tanken var till en början bara ett par dagar på utlandsuppdrag, men ändå, hon ska ju ditt för att jobba, inte leva eller ha semester. Inte tycks hon bekymra sig för att hitta lämplig barnpassning heller, kollegornas anställda finns dock lägligt tillhands, men jag tror inte riktigt på det.
Men trots att handlingen känns ytlig, så gör det inget! Jag tar boken för vad den är och jag tycker det är riktigt roligt att läsa en thriller i denna miljö. Clara Fabre är en hjältinna som skiljer på rätt och fel och kör sitt eget race. Jag ser fram emot hennes nästa utlandspostering. Och jag ser fram emot att se henne på film i Öskongo. Hoppas bara nu det blir bra vad gäller miljöer och skådisar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar