Dagar i Burma av George Orwell

Dagar i Burma utspelar sig i mitten av 20-talet. Burma tillhör då British India. Vid samma tid tjänade Orwell själv som militärpolis i landet och han upplevde det koloniala Indien genom ett av dess mest avskyvärda yrken.

Det är på något sätt befriande hur Orwell beskriver några av kolonialismens alla vedervärdiga sidor. Boksidorna fulkomligt dryper av rasism när det på klubben diskuteras om de inföddas eventuella framtida möjligheter att bli medlemmar. Det befriande är hur naket och rättframt Orwell uttrycker åsikterna, utan skrupler. För att i andra samtal, på andra platser i Kyuaktada i övre Burma, beskriva andra sidor av kolonialismen. Det är sparkar åt många håll i denna Orwells uppgörelse med sin tid i Burma och med imperialismen.

När Orwell skrev de andra två böckerna i Burmatrilogin var han profet. Djurfarmen och 1984 skrevs innan Burma ens fått sin självständighet från engelsmännen.

Vad händer i boken då? Det är ju trots allt förutom en uppgörelse med det brittiska imperiet också en roman. Huvudpersonen Flory är en gammal ungkarl, tjänsteman inom virkesindustrin i Burma, sedan 15 år tillbaka. Till skillnad från sina andra europeiska kollegor i Kyuaktada ser han skönheten i Burma och intresserar sig för landets kultur. Han är ensam och han längtar efter samtal, riktiga samtal om böcker och litteratur bland annat. Den enda vän han har som han kan föra riktiga samtal med är den indiske läkaren Veraswami. Men det är en vänskap som inte är självklar och som sticker i ögonen på de andra europeerna. När den unga fröken Elisabeth dyker upp, söker sig Flory till henne full av förhoppningar. Men Elisabeth är och förblir ett ämne till att bli en riktig burra memsahib. När Flory uttrycker sin ståndpunkt ”Men ni förstår, jag försöker - bara ibland, när jag törs det - att inte vara en pukka sahib” vidgar han, utan att han förstår det, gapet mellan dem.

Dagar i Burma är en mycket läsvärd och fortfarande aktuell bok. En naturlig fortsättning för mig i mitt utforskande av British Raj. Om biografin Kipling Sahib - India and the Making of Rudyard Kipling och ögonvittnesskildringen Plain Tales of the Raj har jag skrivit här.

Slutligen ett tips på en bok som bl.a utspelar sig i Burma under denna tid, eller snarare i tre generationer från mitten av 1800-talet till mitten av 1900-talet. The Glass Palace, skriven av en av mina absoluta favoritförfattare Amitav Gosh.