Påminnelse: Utlottning av De utvalda bok 3

När jag fick mitt rec ex av Kristin Cashores Hemligheternas rike för några veckor sedan utlyste jag en tävling. Fantasytips till mig mot chansen att vara med i utlottningen av boken. Kolla in tävlingen och anmäl dig här. 

 

Nu är det några dagar kvar till vinnaren dras på rec ex dagen den 2 april. Och ett påminnesleinlägg får det bli iallfall och det nu.

Här är några av de fantasytips som ramlat in Fred så gyllene av Stefan Hagel, Sagan om Belgarion av David Eddings, The Host av Stephanie Meyer, Kingkiller chronicles av Patrick Rothfuss och Vindens namn av Patrick Rothfuss, Artemis Fowls av Eoin Colfer, The Demon King av Cinda Williams Chima, Magin och Giftet av Maria V. Snyder. Men nog finns det mer bra fantasy? Prickar du in något jag inte läst och som jag dessutom tycker verkar lovande belönas du med en dubblering av din lott.

Passar samtidigt på att tipsa om Annas utlottning av Konungen av Kader Abdolah. Den vill jag gärna vinna. Kolla in och dagarna går här.

Begravda i himlen av Peter Zuckerman och Amanda Padoan

Begravda i himlen - en extra ordinär berättelse om K2:s dödligaste dag skildrar bland annat de hemska dagarna på K2 i augusti 2008 då 11 människor dog till följd av en rad olyckliga omständigheter.

Men boken skildrar händelserna ur ett helt annat perspektiv än det vi vanligtvis möter i den här typen av skildringar. Det som skiljer Begravda i himlen mot alla andra Himalaya Epic böcker jag läst är att de är höghöjdsbärarna och deras liv och bakgrund som är i fokus. Till skillnad från i alla andra böcker där det är västerlänningarna som bestiger Himalayas toppar, som är de som skriver historien. Rapporteringen i media efter K2 katastrofen 2008 handlade nästan bara om de överlevande och omkomna västerlänningarna. I några bisatser nämns de lokala klättrarna; höghöjdsbärarnas upplevelser och roller. De som trots allt, nästan alltid, är en förutsättning för att klätterturisterna ska kunna nå sina mål.

I Begravda i Himlen har Peter Zuckerman och Amanda Padoan i månader intervjuat och levt tillsammans med några av de nepalesiska och pakistanska klättrarna, som spelade avgörande roller under de ödestigra dagarna. De har även intervjuat en rad andra klättare som var inblandade i K2 tragedin.

Fyra höghöjdsbärare, två från Pakistan, två från Nepal omkom i augusti 2008. Men i en räddningsinsats i skymundan räddar Chhiring sin kollega Pasang nerför Bottleneckpassagen på K2. Pasang saknar sin yxa. Han har lämnat den längre upp för att andra efterkommande klättrare ska kunna ta sig ner. Väl nere vid Bottleneckpassagen har det fasta repet rivits ned av nedfallande isblock. Utan yxa är Pasang chanslös. Han har börjat förbereda sig på att dö. Chhirings räddningsinsats är något helt utöver det vanliga.

Boken skildrar framförallt  Pasangs och Chhirings liv och bakgrund. De är båda nepaleser, Chhiring är sherpa, Pasang är bhote. Men vi får även veta om livet som höghöjdsbärare i Karakorum i Pakistan.

Att vara höghöjdsbärare är ett välavlönat - men livsfarligt - arbete både i Pakistan och i Nepal. Välavlönat om man jämför med att vara bonde. Men Chhiring är inte höghöjdsbärare på K2 sommaren 2008. Han har under många år framgångsrikt drivit ett företag i branchen och försörjer både sin familj och sina släktingar genom det. K2 får han, tillsammans med en amerikansk vän, möjlighet att klättra, som fullvärdig medlem i en internationell expedition. Pasang är däremot avlönad höghöjdsbärare och en av de mest erfarna klättrarna i en koreansk expedition.

Utöver skildringen av sommaren på K2 2008 så skildrar även Peter Zuckerman och Amanda Padoan historisk hur bergsklätterindustrin ur lokalbeflokningens perspektiv växt fram i Nepal och Pakistan. Boken ger en inblick i kulturen och vardagen för sherpas, bhotes och folket i Shimshal. Och det är detta som gör boken så intressant och läsvärd. Det är det som ger de dramatiska händelserna ett helt annat och nytt perspektiv.

Boken är ett recensions ex från ICA Bokförlag.

Läs även Greg Mortensens upplevelser och insatser i Karakorum i Tre koppar te. Om Tre koppar te har jag skrivit här.

Verklighetens kvadratrötter av Marcus Näslund

Verklighetens kvadratrötter - Vad den där matematiken faktiskt används till är en inspirationsbok som främst vänder sig till gymnasieungdomar och lärare. Förkunskaper är inget krav skriver Marcus Näslund på baksidan. Och det stämmer. Boken är väldigt givande ändå. Läsvärd. Kanske särskilt för den som undrar vad matematik egentligen ska vara bra för, att lära sig i skolan eller som ämne att lära ut.

Verklighetens kvadratrötter börjar med de enklare matematiska tillämpningarna i vardagen och går vidare mot allt mer avancerad matematik i det senare kapitlen. Kapitlen spänner över olika matematiska exempel inom Arkitektur, konstruktion och snickeri, Medicin och vård,  Statistik och vidare till Rymdutforskning och Kryptologi...

Jag gillar verkligen att i ett av de kapitlen där jag känner att nu börjar mitt matematikminne bli väl rostigt och min matematikkunskap synnerligen begränsad så skriver Marcus Näslund ”Kapitlet blir måhända något mer räknemässigt tungt än tidigare men det rekommenderas att du som läsareåtminstone skummar igenom dessa delar ändå” Jag skummar.

Huvudsyftet med Verklighetens kvadratrötter är inte att lära ut matematik, utan att berätta om hur matematiken tillämpas. Och matematiken tillämpas - överallt runt omkring oss - och det kommer den att fortsätta att göra - överallt runt omkring oss. Bland annat i vardagens moderna liv där vi tex idag sitter och bokbloggar med våra smarta telefoner - överallt runt omkring oss...

Boken är ett Rec ex från författaren. Läs mer om boken här och läs mitt tidigare inlägg om boken här.

Spanien: hemma bra men borta bäst av Iva Stepán och Camilla Eltell

Spanien: hemma bra men borta bäst ingår i en serie av böcker som riktar sig till föräldrar och barn på semester. Reseguider för barn helt enkelt. I övriga böcker i serien som hittills kommit ut  går resan till Thailand, Grekland, Turkiet och Kanarieöarna. Jag antar det kommer att ges ut fler...?

Detär en riktigt bra idé. Böckerna är utgivna på nystartade förlaget Tulpan förlag vars idé är att ge ut just den här serien.

Spanien: hemma bra men borta bäst innehåller dels en saga om en svensk tvåbarnsfamilj som reser till Spanien på semester, dels lite fakta, en karta och en parlör och så lite pyssel. Helt rätt nivå för de 6-9 åringar som böckerna vänder sig till. Även om det där med tjurfäktning och tjurrusning i Pamplona verkade lite läskigt. En bra förberedelse inför resan iallafall.

Ifjol läste vi Vendela i Venedig. En helt underbar bok om Vendela som reser en vecka till Venedig med sin pappa. Jag och barnen älskade den och i Venedig fotade vi lejon och kollade in bokbajsaren precis som Vendela. Kort om Vendela i Vendig skrev jag här och här. Jag tänkte då att en Vendelabok borde det finnas om alla resmål i världen som jag tänkt åka till med familjen...

Hemma bra men borta bäst böckerna är ju faktiskt något ditåt, även om de inte når samma nivå för oss som Vendela i Venedig...

Jag kommer absolut att vilja läsa fler i serien, utifall det blir aktuellt med en resa till något av resmålen för familjen.

Indiankrigen än en gång av Annie Proulx

Vad? Tre generationer av advokater / ranchägare och vi får Amerikas moderna historia.
Vem? Frun, nye mannen med indianskt bakgrund och hans vuxna dotter
När? Från förr fram till nu
Var? Wyoming
Och? Krasst konstaterande av läget, i eller utanför reservaten
Detalj? Buffalo Bills film som pulveriseras när burken öppnas
Vilken? Vilda vägar av Annie Proulx

Deltar i och dagarna gårs novellvåg med följande ambition för egen del; Noveller 2013.

 en novellvåg i bokbloggarhavet

Helveteshålet av Annie Proulx

Vad? Att ta lagen i egna händer och möjligheterna med ett helveteshål. Yellowstone ligger ju ganska nära så varför inte?
Vem? En viltvårdare och hans tjuvjägare
När? Nu någon gång
Var? Wyoming
Och? Oväntad humor!
Detalj? De vardagliga samtalen om händelserna
Vilken? Vilda vägar av Annie Proulx

Deltar i och dagarna gårs novellvåg med följande ambition för egen del; Noveller 2013.

 en novellvåg i bokbloggarhavet

Lilla Lollo mfl av Margareta Nordqvist

Just nu gillar vi Margareta Nordqvists djurkompisböcker här hemma. 6-åringen har just läst ut sin längsta bok hittills. Lilla Lollo får betyget "Bra".

I Lilla Lollo ska Maja passa moster Mias minigris Lollo. Men Lollo är rätt busig och tar mycket plats i sängen på natten.

Lilla Lollo är skriven med versaler, mycket bilder och lite text. Men  mycket text, tycker 6-åringen, i jämförelse med våra andra favoriter,  Helena Bross böcker om Axel och Omar.
 
Och det finns glädjande nog en hel hög med böcker till i Djurkompisarserien av Margareta Nordqvist att ta sig an. Bravo Bella, Hitta Bosse, Hoppa Hasse, Hej Tulla, Kattas ungar, Poppes pinnar.

Operation Sandalwood av Zac O'Yeah

Det är bara att konstatera att Mr Hari Majestic är en av de där otroligt enerverande och jobbiga ”Hello Madam” killarna som attackerar dig när du turistar i Indien. Och jag tycker det är helt underbart med Hari som huvudperson i Zac O'Yeahs nya bok. Vilken genialisk karaktär. Det kan hända precis vad som helst i nästa bok. Jag har fått för mig att  Zac O'Yeah kommer skriva fler böcker än Operation Sandalwood om Mr Majestic. 

Det är väldigt mycket som händer i den här Operation Sandalwood och jag nöjer mig med att återge en ansats till handlingen. Hela berättelsen är kryddad med ett fantastiskt myller av förvecklingar och turer i Bangalores olika hörn och vrår. Vår man Hari som pysslat med internetbedrägerier de senaste åren varvar dessa uppdrag med att ta hand om turister som han tycker ser ut behöva hans hjälp. På detta vis kommer han i kontakt med de svenska turisterna Jane, Tord och den försvunna -från Indien adopterade - Madeleine.  Jane behöver hjälp med att hitta sin försvunna syster. Systern har åkt till Indien för att bli stjärna i Bollywood, men spåren slutar i Bangalore och Bangalores motsvarighet till Bollywood : Sandalwood. Och det är början till en oväntad jakt genom Bangalores hotell, barer, gator, fängelser, bordeller och internetcafeer, ofta i autorickshaw.

Jag gillar den här boken, framförallt för karaktären Haris skull. Han är självgod och streetsmart, en överlevare som har hjärtat på det rätta stället. Han ger det jobbiga i Indiens gatuliv ett ansikte. Men jag tycker även om boken för att staden Bangalore skildras så innerligt och uttömmande. Och det är hela tiden genom Haris ögon vi upplever staden. Och han kan precis som Zac O'Yeah sin stad. Det myllrar indiskt liv ur varenda sida i boken.

Och det är roligt. Det är svårt för mig att säga om det är roligt även om man inte varit i eller upplevt Indien. Men jag har igenkännande roligt mest hela tiden. Haris och Zac O'Yeahs insiktsfulla  inställning till och överdrivna beskrivning av sin egen stad och sitt eget land är förstås anledningen till detta.

Storyn är naturligtvis otroligt tillspetsad  Och kanske är det något biljakt i autorickshaw och någon förveckling för mycket. Men så är det också en högst osannolik humoristisk berättelse. Samtidigt, om man dissikerar boken i sina beståndsdelar så känns varje enskild händelse, varje enskild beskrivning av något, varje enkild karikatyr, tja, det är ju liksom lite åt det hållet i Indien... Och det är också det som gör läsningen.

Jag har tidigare läst Zac O'Yeahs Guru! (bland annat är det en riktigt bra reseskildring) och skulle vilja läsa den 2008 augustnominerade Mahatma!. Tandooriälgen och Summan avKardemumman har inte lockat. Det är något med de tokroliga ansatserna som gör mig tveksam. Dock gillar jag ju faktiskt det tokroliga i Operation Sandalwood så kanske ska jag ge de två ovanstående en chans. 

Zac O'Ýeah lever i Bangalore och är gift med den indiska författarinnan Anjum Hassan.  Boken ges även ut i dagarna på engelska "Mr Majestic the tout of Bengaluru" och har fått fina recensioner i indisk och internationell media.

Boken är ett recensions ex från Ordfront.

Matematik, teknik och naturvetenskap!

I dagarna fick jag ett ovanligt intressant recensions ex skickat till mig. Verklighetens Kvadratrötter: Vad den där matematiken faktiskt används till som skrivits av Marcus Näslund.

Verklighetens Kvadratrötter är sponsrad av den ideella föreningen mattecentrum som bl.a bedriver räknestugor och läxhjälp i matematik runt om i landet. Marcus Näslund läser matematik på Uppsala Universitet och jobbar som projektledare på mattecentrum.

 

Kika in på Marcus och bokens hemsida här. Kika in på mattecentrums hemsida här.
 

Om Verklighetens Kvadratrötter:

Matematik är ett ämne som alla till viss grad får lära sig om i skolan. Men vad det egentligen är bra för, på vilket sätt de olika teknikerna används i verkligheten och varför det fascinerat mänskligheten i tusentals år är något som inte alls berörs på samma sätt. Det kan tyckas väldigt tråkigt och reducerar därmed matten till något tråkigt.

Det är med andra ord denna vanföreställning som boken hoppas kunna göra något åt. Den fokuserar på så vitt skiljda ämnen som GPS, datorspelsgrafik, internethandel och hur man förutspår vädret. Det dras direkta kopplingar mellan matematiska ämnen och verkligheten, utan att för den del bli för teknisk eller invecklad för gemene person. 

Marcus Näslund i Teknikföretagens nyhetsbrev februari 2013:

Skolans matte fokuserar på beräkningar och inte på användningsområden. För många blir ämnet då bara ett stort lidande. Ser man ingen nytta med matten tar man helt enkelt inte in den. 

En annan relaterad bok som jag hoppas vi får se i tryck är Boktjuven Ingeruns Vad finns i datorn? Klicka på etikett barn-o-teknik på Boktjuvens bokblogg. Läs där mer om hennes förhoppningsvis kommande barnbok och om varför Boktjuven tycker det är så viktigt med matematik för barn och unga. 

Intressanta debattartiklar i ämnet går att läsa i media, tex här, artiklar som oftast drar slutsatsen att någon annan ska göra det tekniska och naturvetenskapliga jobbet så att vi svenskar i framtiden bara ska kunna leva det moderna livet. Spela Minecraft inte skapa Minecraft. (Om Minecraft; Block, pixlar och att göra sig en hacka har jag förresten skrivit här) Och som om det skulle råda ett antingen eller mellan vikten av att kunna läsa och kunna räkna. Naturligtvis finns det även debattartiklar med andra perspektiv på den rådande verkligheten, tex här. 

Själv tänker jag så här: 

Att alla dessa barn och unga ska missa de möjligheter som matematiken ger till fantastiskt roliga, kreativa och utvecklande jobb när de blir stora, bara för att de tillåts tycka "matte är tråkigt" i skolan.

Wallflowerutmaningen!

Mrs E på What You readin? har dragit igång en Wallflowerutmaning. Wallflower har ju varit en frekvent bokbloggsbok denna vinter. Så många bokbloggare har nog läst och noterat listan av klassiker som Charlie fick sig tilldelad av sin engelsklärare.  Så även jag och även jag tänkte på min lilla kant att de där böckerna vore en utmaning att läsa. Men till skillnad från Mrs E som satsar på att få dessa klassiker lästa i år, tänkte jag snarare i termer av någon gång... i livet...

Men när nu Mrs E verkligen drar igång, hakar jag på med att iår iallafall få till att läsa en av mina olästa på Charlies lista. Och genast står jag inför det delikata valet, vilken? (På drift och Räddaren i nöden är de jag redan läst)

Mitt inlägg om Wallflower här. Mrs E's inlägg om Wallflower här och Mrs E's inlägg om Wallflowerutmaningen här.

Och böckerna det handlar om är följande:

To kill a mockinbird - Harper Lee
This side of paradise - F. Scott Fitzgerald
Peter Pan - J.M. Barrie
The great Gatsby - F. Scott Fitzgerald
A seperate peace - John Knowles
The catcher in the rye - J.D. Salinger
Walden - Henry David Thoureau
  On the road - Jack Kerouac
Naked lunch - William S. Burroughs
Hamlet - William Shakespeare
The stranger - Albert Camus
The fountainhead - Ayn Rand

Tävling här och där: Kristin Cashore och Maggie Stiefvater

Jag lottar ut Kristin Cashores Hemligheternas rike här. Pågår fram till 2 april. Länk till tävlingen här.

Underbara böcker lottar ut Maggie Stiefwaters Kretsen där. Pågår fram till 17 mars. Länk till tävlingen där.

Vilda vägar av Annie Proulx (noveller)

Jag påbörjar nu min nästa novellsamling Vilda vägar av Annie Proulx. Jag deltar ju i och dagarna gårs novellvåg med följande ambition för egen del; Noveller 2013. 

Annie Proulx är en av mina absoluta favoritförfattare så jag har sparat lite på hennes böcker. Jag föll pladask för henne när jag läste hennes novellsamling Heart Songs. Jag skrev kort om den i ett tidigt inlägg på bloggen kallat kallat White Trash och Country Noir. Den novellsamlingen har jag  märklig nog inte hittat översatt till svenska. Annie Proulx mest kända novell är förmodligen Brokeback Mountain. Jag har inte sett filmen men läste novellen före filmen, då novellsamlingen den ingick i fortfarande hette Berättelser från vidderna.

Det blir förmodligen små korta notiser för varje novell med Annie Proulx precis som med Alice Munro.

 en novellvåg i bokbloggarhavet

Den ljusa mön av Halldór Kiljan Laxness

Förra sommaren påbörjade jag i samband med en Islandsresa min läsning av Laxness trilogi Islands klocka. Om Islands klocka skrev jag här. Både i somras och denna vårvinter har jag prickat in att Lyran samtidigt kört klassikerutmaning på sin blogg. Och en utmaning är det att läsa Laxness. Det tar längre tid än annat jag vanligtvis läser, om än böckerna haft bättre flyt än vad jag förväntade mig innan jag började.

Den ljusa mön tar vid efter Islands klocka. Men det har gått några år. Jon Hreggvidsson som nu är grå och konungens sändebud Arnaeus som glider runt i sitt sökande efter islands litterära skatter är tillbaka på Island och åter korsar deras vägar - den ljusa mön - Snöfrids. Jon Hreggvidsson stod i centrum i Islands klocka. I Den ljusa mön är det Snöfrid, i sitt olyckliga äktenskap med den alkoholiserade kvinnotjusande junkern, som är den centrala gestalten. Som jag förstått det är det Arnaeus tur i Köpenhamn brinner.

Att göra någon djupare analys av Den ljösa mön överstiger min förmåga. Jag nöjer med de subjektiva funderingarna, däribland att Laxness verkligen är läsvärd och att jag verkligen är glad att jag tagit mig an denna klassiska trilogi. Laxness är Islands nobelpristagare i litteratur och som sådan står han ut bland de islänningar jag velat läsa.

Boken är utgiven med berättelsen på isländska på den vänstra sidan och översättningen på svenska på den högra sidan. Intressant.

Vinn Kristin Cashores Hemligheternas rike

Igår damp den ner i brevlådan, mitt recensions ex från Semic av Kristin Cashores; De utvalda; Bok 3; Hemligheternas rike. 

Eftersom det där att bara äga del 3 i en serie inte är min grej, så jag tänkte lotta ut boken. Men jag vill ha något tillbaka. Jag vill ha dina tips på bra fantasy, gärna ungdomsfantasy. Och jag vill att du tipsar om utlottningen på din bokblogg. Lämna spår i kommentaren till detta inlägg så att jag hittar dig.

Tips på e-mail går också bra till: bockeremellan@gmail.com eller tips endast i kommentaren utan eget inlägg på egen bokblogg. Men då blir det bara en halv lott...! De som bidrar med de bästa tipsen (helt subjektivt utsett av mig själv) dubblar sin lott. Tips om Twilight får ingen lott.

Bland mina redan lästa favoriter finns utöver Tolkien; Lian Hearns Sagan om klanen Otori, Ursula K LeGuins Övärlden och Stuart Hills Krönikan om Ismark

Vinnaren dras i samband med recensionsdagen den 2 april.

Själv kommer jag inom kort försvinna in i De sju kungadömens värld igen i denna tredje fristående del av de Utvalda. Om Tankeläsaren skrev jag här och om Monstrets dotter skrev jag här.

Wallflower av Stephen Chbosky

Wallflower utspelar sig under Charlies första år på high school.  Charlie är naiv, lillgammal, känslosam och brådmogen på samma gång. Charlie iakttar det mesta, fester, relationer, vänner, utifrån. Han är ganska ensam men lyckas få vänner som är några år äldre.

Wallflower utvecklas och avlutas oväntat. Den är en fin skildring av amerikanskt familjeliv och livet på en amerikansk highschool.

Boken utspelar sig i början av 90-talet och det är härligt nostalgiskt att det är blandband som gäller.

Charlie står sin familj och sina syskon nära. Han står också sin engelsklärare nära. Den litteraturlista som Charlie får, om jag förstod det rätt bredvid den ordinarie undervisningen, får avsluta detta korta inlägg. En av de filmer Charlie får rekommenderat att se är Mitt liv som hund...

Jag har läst Räddaren i nöden och På drift men det det lockar faktiskt att ta sig an åtminstone delar av listan med klassiker som en utmaning... Någon gång...

Dödsynden
Den store Gatsby
A seperate peace
Räddaren i nöden
På drift
En glimt av paradiset
Peter Pan
Skogsliv vid Walden
Hamlet
Främlingen
Urkällan

Månadens val - januari

Mitt första månadens val gjorde jag för februari i början av veckan. Jag kan inte låta bli att även göra ett val för januari 2013. Detta val är väldigt svårt. Det är ytterst jämnt mellan Sång till den storm som ska komma av Peter Fröberg Idling och Emmas krig av Deborah Scroggins. Men månadens val januari 2013 blir:

Emmas krig - en en sann historia om kärlek, krig och död i Sudan av Deborah Scroggins.

Jag vet helt enkelt så mycket mer om Sudan och Afrikas horn efter att ha läst den här boken. Därtill är det en mycket bra biografi om ett otroligt fascinerande livsöde. 

New Delhi - Borås av Per J Andersson

New Delhi - Borås är den osannolika berättelsen om Indiern som cyklade till kärleken i Sverige.

Det här är verkligen en osannolik feelgoodbiografi som det är svårt att inte fängslas av och glädjas med. Dessutom är det en innifrån skildring av hur det är att växa upp som oberörbar på den indiska landsbygden. Pikejs resa, inklusive hans klassresa slår det mesta.

Pikej växer upp på Orissas landsbygd. Fadern är oberörbar, kastlös. Moderns släkt är stamfolk, ursprungsbefolkning. När Pikej föds ställer den lokala astrologen en smått fantastisk proefetia om Pikejs öde. En profetia som är avgörande för att Pikej senare i livet gör de val han gör och att dessa val för honom ända till Borås.

"Han ska gifta sig med en flicka som inte kommer från stammen, inte från byn, inte från distriktet, inte från provinsen, inte från delstaten och heller inte från vårt land."

Pikej har en talang att teckna. Han tar sig vidare på delstatstipendier till en konstskola i New Delhi. Det är Indira Gandhis Indien, där de kastlösa plötsligt fått vissa möjligheter, vissa kvoter att fylla. Livet i New Delhi är tidvis mycket tungt. Pikej lever periodvis på gatan. Först när han inser att han kan livnära sig på att teckna porträtt för bl.a turister ljusnar det. Han får också möjlighet att träffa Indira Gandhi, vars PR rådgivare ser möjligheten  i att beblanda sig med oberörbara som Pikej. Pikej etablerar sig på Connaught Place i centrala New Delhi och blir lite av en lokal kändis.

Det är här han möter Lotta. Det är början av 70-talet och Lotta har med vänner rest landvägen längs "the hippie trail" genom Afghanistan till Indien.

När Lotta återvänt till Sverige inser Pikej att han måste ta sig till Sverige. På egen hand. Allt annat än att cykla är för dyrt. På Connaught Place har han i flera års tid umgåtts med de västerländska turisterna som rest landvägen till Indien och han har relativt bra koll på vägen, åtminstone till Europa. Han inlemmas i hippiegemenskapen, lite som en udda maskot, målar sina porträtt och tar sig hela vägen till Borås. Pikejs förmåga att bli vän främlingar är hans nyckel till framgång.

Det är en lika fantastisk historia som det låter och man kan inte bli annat än rörd och glad.

Pikejs funderingar relaterade till sina upplevelser från barn- och ungdomsåren som oberörbar är väldigt intressanta. Genom den numer även svenske Pikejs berättelse får vi alla del av denna tid. Pikejs mor och far imponerar verkligen på mig. Hans allra första år är skyddade. Hans skolår fruktansvärda. Men han tar sig vidare.

Boken är skriven av Per J Andersson, Indienkännare och journalist som skrivit flera böcker och guideböcker om Indien. Hans insiktsfulla blogg Indien Online är en av mina favoriter. Här hittar man alltid lika läsvärda reflektioner kring politska och kulturella skeenden i Indien.

En liten reflektion kring omslaget måste jag ändå göra. Varför måste det vara så klyschigt? Varför måste det klämmas in en helig ko? Och en elefant? Zac O'Yeahs indiska deckare ligger i läshögen och det omslaget ser ju nästan likadant ut... Det är som om man inte riktigt litar på att läsaren ska förstå att de här böckerna utspelar sig i Indien. Och i Indien är det minsann färglatt och tokigt mest hela tiden. Själv föredrar jag baksidebilden på Pikej & Lotta, cyklande på en svensk sommargrönskande grusväg. Den bilden utstrålar verkligen värme, glädje och lycka. Feelgood.

Jag avslutar dock med en annan landsbygdsbild, lånad från Indien Online. Läs mer på Indien Online om Pikej och Lotta, om New Delhi-Borås, om lanseringen av boken, om det moderna och det tradionella Indien.

 

Boken är ett recensions ex från Forum.

Kärlek vänskap hat av Alice Munro (noveller)

2013 deltar jag i Annas novellvåg i bokbloggarhavet. Min egen utmaning återfinns här.

Jag kan konstatera att jag redan har läst fler noveller än förra året. Det är lätt att förbättra sig om man börjar på noll. Roligt var att min bokklubb på mitt förslag denna gång valde valfri novellsamling av Alice Munro. Vi var helt enkelt fler med ett behov av att läsa just Alice Munro.

Läsningen av denna min första novellsamling 2013 gick relativt trögt, vilket främst berodde på min av mig redan kända motsträvighet mot noveller. Och det är det där att för varje ny novell behöva starta om känslomässigt. 

Jag tillät mig själv som uppmuntran att skriva ett kort inlägg efter varje novell... Alla mina korta inlägg om novellerna i Kärlek vänskap hat återfinns enklast genom ett klick på ämne Noveller. Eller genom ett klick på plats Kanada.

Vad gäller novellsamlingen Kärlek vänskap hat  så är den finstämd, vacker och vemodig. Novellerna pendlar mellan uppgiven sorgsenhet och realistisk hoppfullhet. Tyckte mycket om den. Berättelserna stannar kvar efteråt. Alla novellerna är liknande på något vis, trots att de utspelar sig under olika tider och helt olika saker händer. Kandensisk landsbygd och småstad, ofta kvinnliga huvudpersoner, ofta tillbakablickar till skeden tidigare i livet, ofta sjukdom och död närvarande. Stämningen och språket knyter ihop dem alla. De är alla riktigt riktigt bra. Jag har svårt att lyfta fram någon enskild novell.

Bilden är lånad från Atlas som givit ut tre av Alice Munros novellsamlingar på svenska;  För mycket lycka, Kärlek vänskap hat och Nära hem.

Björnen sover av Alice Munro

Vad? Oväntade roller i slutet av livet när hustruns minne sviker 
Vem? Åldrande gift par 
När? Fram till nu 
Var? Kanadensisk universitetstad och landsbygd 
Och? Typiskt och otypiskt 
Detalj? Snö som skottas, snö som smälter 
Vilken? Kärlek vänskap hat av Alice Munro

Deltar i och dagarna gårs novellvåg med följande ambition för egen del; Noveller 2013.

 en novellvåg i bokbloggarhavet

Queenie av Alice Munro

Vad? Syskonkärlek, beroende, frihet 
Vem? Styvsystrar, äldre make 
När? Länge sedan? Nutid? 
Var? Toronto 
Och? Obehagligt, men det gick ju bra ändå
Detalj? Uppklädd till max inför sin gubbsjuka make 
Vilken? Kärlek vänskap hat av Alice Munro

Deltar i och dagarna gårs novellvåg med följande ambition för egen del; Noveller 2013.

 en novellvåg i bokbloggarhavet

Främlingen i huset av Sarah Waters

Främlingen i huset av Sarah Waters är en märklig spökhistoria som utspelar sig på ett gammalt gods "Hundreds Hall" i efterkrigstidens England.

Trots att boken mest lockar mig för miljöerna, inte för spökerierna, så fascineras jag ändå av denna roman. Spökerierna kryper på en lite lagom sådär.

Dr Faraday är en landsortsläkare vars mor en gång arbetat som tjänsteflicka på godset. Dr Faraday blir familjens läkare och vän. Och familjen består av modern Mrs Ayres, sonen Roderick och dottern Caroline.

Greppet att följa en betraktare, Dr Faraday, istället för familjen Ayres, tilltalar mig samtidigt som det distanserar mig känslomässigt från berättelsen. Lite kluvet. Dr Faradays roll är dock större än en betraktare, likväl är han en främling i huset.

Jag har läst flera böcker av Sarah Waters tidigare och hon är inte en av mina favoriter. Men av de jag läst så tycker jag Främlingen i huset den bästa.

Månadens val - februari

Jag tänker börja med något nytt här på bloggen. Varje månad tänker jag tillåta mig att reflektera över de böcker jag läst den gångna månaden och göra ett val av en bok. Det behöver inte vara den mest kvalitativa eller den mest litterära, inte ens den bästa. Jag vill helt enkelt göra ett val av en bok som av någon anledning stått ut. För mig och min läsupplevelse. Kanske blir det inte ett val varje månad men i februari 2013 tillåter jag mig reflektera och månadens val blir:

Kära Sacha av Gabriella Ekström. 

Boken överraskade mig positivt och dessutom är det så mycket en februaribok. Snö, Sportlov, VM i längdskidor och Vasaloppsvecka.

Nattens mörka toner av Domingo Villar

I min spanska litterära resa har jag nu nått till Domingo Villars deckare Nattens mörka toner - ett fall för Leo Caldas. Nattens mörka toner är Domingo Villars första deckare i en längre serie. Tvåan har just kommit ut på svenska. (Enligt en spansk bokblogg  tycks det som om trean ges ut i Spanien under 2013).

Ganska snabbt får jag när jag läser denna första deckare om Leo Caldas vibbar från Andrea Camilleros Montalbanodeckare. Jag kan inte riktigt precisera varför. Men det är något med Leo Caldas och Montalbano. De är liksom av samma sort. Inte purunga, säkra, trygga, skarpa och lagom distanserade. Det som sker är dramatiskt men ändå sker det i ett lugnt tempo. Sen är det det där med maten, som tycks ha en lika viktig roll i dessa Galiciska deckare som i de Sicilianska. Domingo Villar är förövrigt matskribent utöver deckarförfattare. I vilket fall får jag mina vibbar bekräftade. På mordoffrets nattduksbord ligger ett exemplar av Andrea Camilleris Terrakottahunden... En hyllning från ett spanskt löfte till en italiensk mästare...

Nattens mörka toner utspelar sig i en liten stad vid kusten i Galicien. Och den allra största behållningen är de Galiciska miljöerna. Deckarhistorien känns ganska ordinär. En ung saxofonist hittas makbert mördad i sin exklusiva lägenhet. Leo Caldas åker runt med sin yngre mer hetlevrade kollega och klurar med hjälp av sin intuition ut vad som hänt.

Jag noterar att DN i sin Boklördag just idag tipsar om Domingo Villars andra deckare De drunknades strand. Uppföljaren får bättre betyg än Nattens mörka toner. Det gör mig hoppfull. Det här är min sort av deckare. Jag läser gärna mer om Leo Caldas i Galicien och gärna då att det är bättre än i Natttens mörka toner. Men dagens tips i DN medför förstås att kötiden på biblioteket förlängts....