Inget att avundas är onekligen otroligt läsvärd och
intressant. Jag hade sneglat på Inget att avundas ett
tag och att läsa den blev av när jag före sommaren
skapade mig ett läsprojekt Korea. I juni läste jag Ta hand om min mor av Kyung-Suuk Shin. Precis som jag misstänkt
vet jag mycket mer om både Nord- och Sydkorea efter detta lilla
projekt.
Inget att avundas är skrämmande läsning. Genom åren har jag hört en hel del om detta slutna land, men det har varit
brottstycken, svåra att verkligen ta in, svåra att vilja
ta in. Men aldrig tidigare har jag fått en så bra genomarbetad
skildring, som ger mig verklig förståelse för hur det
är att leva i Nordkorea, som i Barbara Demicks bok. De grå
skuggorna, de svältande massorna och de färglada koreanerna
på propagandabilderna blir synliga, tydliga och verkliga.
Barbara Demick har framförallt intervjuat
avhoppade nordkoreaner. Nordkoreaner som via Kina lyckats ta sig till Sydkorea. De innanför går inte att nå. Genom sex människoöden ger hon oss bilden av
Nordkorea ända sedan folkrepublikens bildande. Skildringarna av vardagslivet varvas med Nordkoreas overkliga historia.
Efter 90-talets svältkatastrofer (som blev följden efter murens fall och det sinande stödet från andra kommunistiska länder som då genomgick reformer) och de då oundvikliga spirande svarta marknadskrafterna, anades vissa svaga tecken på förbättringar men det var kortvarigt. Nordkorea består. Nordkorea tycks leva vidare. Hur kan det fortsätta.
Boken är lättläst och mycket gripande. Läs!
Bok läst under bloggsommarlovet.
Har du läst Flykten från läger 14? Den är skakande den också.
SvaraRaderaNej. Tack för tips!
SvaraRadera