En hyllvärmande novellsamling av Anna Gavalda
som jag tog mig för att läsa i sommar, då jag ville läsa något från
Frankrike. Passade väl extra bra då försöker läsa fler
noveller än vanligt i år och bidra till novellvågen i bokbloggarhavet.
Jag tyckte mycket om Tillsammans är man mindre ensam, både boken och filmen. Men en annan bok av Gavalda har jag faktiskt gett upp. Den angick mig inte helt enkelt och jag är inte frälst på Gavaldas dialoger. I Tillsammans är man mindre ensam fungerar det ändå för jag tycker helt enkelt om berättelsen så mycket.
I novellsamlingen Jag skulle vilja att någon väntade på mig fungerar det också. Novellerna spänner från djupaste allvar som i Händelsen för dagen som jag kommer ha svårt att undvika tänka på under en lång tid framöver. Kanske hela livet. Till Klick klack där jag trevligt nog förflyttas till stämningen i Tillsammans är man mindre ensam.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar