Jag läser väldigt gärna deckare när de ger mig ett mervärde utöver en spännande intrig. Jag undviker helst storstadsdeckare, läs uttjatade miljöer med poliser i svenska eller amerikanska storstäder. En bra deckare/thriller för mig ska, förutom det grundläggande med en riktigt bra och välskriven intrig, helst utspela sig i intressanta och/eller för mig nya miljöer. Dessa miljöer ska dessutom skildras så bra att man vill åka dit alternativt ha fått sin nyfikenhet tillräckligt tillfredställd bara genom att läsa boken. När boken dessutom ger mig en insikt om eller ett fördjupat perspektiv på det land den utspelar sig i, då börjar det bli riktigt intressant. Då är deckar/thriller genren som bäst. Deon Meyers böcker uppfyller alla dessa kriterier och hans sydafrikanska deckare håller helt enkelt världsklass.
Deon Meyers deckare, så även
Den sista safarin utspelar sig i dagens Sydafrika. Ett Sydafrika präglat av sin historia, orättvisor, våld, olika folkgruppers motsättningar. Och av en vild vacker hotad natur. I
Den sista safarin behöver den unga vackra framgångsrika
Emma Le Roux skydd av en livvakt
Lemmer när hon i Krugerparken och andra viltreservat i norra Sydafrika söker efter den man hon tror är sin sedan 20 år försvunne bror. Lemmer är bokens jag. Han har hamnat snett pa grund av sitt häftiga humör och han innehar alla de egenskaper en klassisk enstörig hårdkokt deckarhjälte ofta har.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar