Pojken som läste Jules Verne av Almudena Grandes

Pojken som läste Jules Verne av Almudena Grandes är en bok jag tyckte väldigt mycket om. Jag är verkligen glad att Norstedts frågade mig om jag ville läsa denna bok.

Mitt rec exande har jag avsiktligt minskat på den senaste tiden.  Pojken som läste Jules Verne tror jag att jag förr eller senare skulle läst ändå. Redan när jag läste om boken i DN i våras hade jag på känn att det här var något för mig. Och det var det.

De senaste åren har jag läst mycket spanskt och latinamerikanskt i svensk översättning. Tyvärr översätts alltför lite från det spanska språket. Desto roligare när förlagen vågar och när deras val sammanfaller med det jag vill läsa. Närmast är jag väldigt nyfiken på Maria Duenas I minnets arkiv som kommer ut i sommar. Om min spanska läsning finns ett inlägg här och om min Latinamerikanska läsning finns ett inlägg här.

Efter denna  långa inledning vill jag om Pojken som läste Jules Verne  säga att jag tyckte mycket om boken för i princip allt. Språket, handlingen, persongalleriet, vinklingen på tiden efter spanska inbördeskriget. Det spanska livet skildras, dessa sköra år, från pojken Ninos håll. Nino är son till en civilgardist. Fadern är alltså en av dem som upprätthåller Francos fascistregim. Familjen bor i en liten by i Andalusien, en by som är sargad och splittrad av ett gerillakrig bland de omgivande bergen. Gerillakrigare vars familjer bor i byn. Motståndsledaren Cencerro har funnits i verkligheten. Fadern är likväl en bra människa. Han gör vad han kan för sin familj. De är alla offer för en lång mörk tid i Spaniens historia. Och naturligtvis fortsatte kriget, på olika plan, efter att Franco vann. De röda försvinner inte över en natt. Halva landet sympatiserade med något helt annat. Det försvinner inte. Och sedan ska de leva sida vid sida.

Men boken handlar också om den inre resa Nino gör och den människa han väljer att bli, de där åren från en liten 9-årig pojke till en alltför klok 11-årig pojke. En resa han gör under guidning av sin vän Pepe Portugisen. Pepe är den som lånar honom den första boken av Jules Verne.

En riktigt bra bok som jag känner att jag har svårt att göra rättvisa i mitt inlägg. Handlingen är svårfångad eftersom den är så komplex och så tätt sammanlänkad med den svåra situation Spaniens folk befann sig i efter inbördeskriget. Men ur denna situation utkristalliserar Almudena Grandes denna stora lilla berättelse om Ninos, Pepes och hela byns öde.