"Komprimerad. Perfekt balanserad. Och inte så lite skrämmande."
Till säljcitatet av John Ajvide Lindqvist på omslaget till Revolvern kan jag tillägga: Iskall.
Och det inte bara för att det här är en thriller med vilda västern-känsla, skjutvapen och hårda män. I större delen av den här boken är det minst tjugo grader kallt. Vi befinner oss i Kirunatrakten i början av 1900-talet. I en avsides stuga lever den unge Sigge med sin far, storasyster och styvmor. Vi kastas direkt in i handlingen:
"Också de döda berättar.
Sigge såg på sin far, som låg i andra änden av stugan, och väntade på att han skulle säga något. Men hans far sa ingenting, för han var död. Einar Andersson låg på bordet med armarna höjda en bit över huvudet och lätt böjda knän - stelfrusen i samma ställning som de hade hittat honom ute på sjön."
Själva miljöbeskrivningen från Kiruna ger jag inte så mycket för, det kunde lika gärna vara någon annanstans på nordliga breddgrader och det känns att författaren (som är engelsman) framför allt har velat placera handlingen i en "häftig", extrem miljö. Jag antar att samma sak gäller för de återblickar man får från familjens tid i guldrushens Alaska elva år tidigare. Men spelar roll! Boken är otroligt spännande och pepprad med cliffhangers i slutet av de ganska korta avsnitten. Den går faktiskt inte att släppa.
Att man blir engagerad som läsare beror inte bara på författarens hantverksskicklighet. "Det finns högst femtio olika berättelser i världen", hörde jag nyligen en litteraturforskare säga på ett seminarium. Med det menade hon att det är samma grundmönster som går igen i de stora berättelserna. Och i Revolvern hittar vi just ett sådant klassiskt mönster. Det handlar ju om pojken som växer upp och måste axla sin fars mantel. Han ställs inför en strid eller svår situation och måste finna det rätta sättet att handla: att lyda överlevnadsinstinkten och försvara sig och de sina, och samtidigt agera moraliskt riktigt. Det är ett mönster som gestaltar vad det innebär att bli vuxen.
Som bibliotekarie letar man med ljus och lykta efter "böcker som killar gillar" (det finns till och med en populär handbok från Bibliotekstjänst som heter så!), och Revolvern är en bok som jag misstänker kvalar in i den kategorin.
Till säljcitatet av John Ajvide Lindqvist på omslaget till Revolvern kan jag tillägga: Iskall.
Och det inte bara för att det här är en thriller med vilda västern-känsla, skjutvapen och hårda män. I större delen av den här boken är det minst tjugo grader kallt. Vi befinner oss i Kirunatrakten i början av 1900-talet. I en avsides stuga lever den unge Sigge med sin far, storasyster och styvmor. Vi kastas direkt in i handlingen:
"Också de döda berättar.
Sigge såg på sin far, som låg i andra änden av stugan, och väntade på att han skulle säga något. Men hans far sa ingenting, för han var död. Einar Andersson låg på bordet med armarna höjda en bit över huvudet och lätt böjda knän - stelfrusen i samma ställning som de hade hittat honom ute på sjön."
Själva miljöbeskrivningen från Kiruna ger jag inte så mycket för, det kunde lika gärna vara någon annanstans på nordliga breddgrader och det känns att författaren (som är engelsman) framför allt har velat placera handlingen i en "häftig", extrem miljö. Jag antar att samma sak gäller för de återblickar man får från familjens tid i guldrushens Alaska elva år tidigare. Men spelar roll! Boken är otroligt spännande och pepprad med cliffhangers i slutet av de ganska korta avsnitten. Den går faktiskt inte att släppa.
Att man blir engagerad som läsare beror inte bara på författarens hantverksskicklighet. "Det finns högst femtio olika berättelser i världen", hörde jag nyligen en litteraturforskare säga på ett seminarium. Med det menade hon att det är samma grundmönster som går igen i de stora berättelserna. Och i Revolvern hittar vi just ett sådant klassiskt mönster. Det handlar ju om pojken som växer upp och måste axla sin fars mantel. Han ställs inför en strid eller svår situation och måste finna det rätta sättet att handla: att lyda överlevnadsinstinkten och försvara sig och de sina, och samtidigt agera moraliskt riktigt. Det är ett mönster som gestaltar vad det innebär att bli vuxen.
Som bibliotekarie letar man med ljus och lykta efter "böcker som killar gillar" (det finns till och med en populär handbok från Bibliotekstjänst som heter så!), och Revolvern är en bok som jag misstänker kvalar in i den kategorin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar