Utflykten till Tindari av Andrea Camilleri

En ung man avrättas utanför sin dörr och ett äldre par försvinner på en utflykt till Tindari. Finns något samband? De bor i samma hus i det lilla sicilianska samhället Vigata. Montalbano och hans gäng på polisstationen börjar nysta och utreda. Däremellan äts det god mat, på restauranger men framförallt hemma hos Montalbano. Hans hushållerska har varje dag lyckats åstadkomma lika lockande och aptitliga rätter som står och väntar i kylskåpet. Färdig att inmundigas, efter en lång dags polisarbete, på verandan som vetter mot havet .

Montalbano börjar närma sig 50 i  Utflykten till Tindari. Det är befriande att han åldras på något vis. Till skillnad från Brunetti i Venedig är Montalbanos tillvaro inte statisk. Montalbano är fortfarande på hugget men han sörjer att hans omvärld förändras, t ex att hans kollegor utvecklas och vill gå vidare...

Andrea Camilleris deckare är mina absoluta italienska favvodeckare. Redan i den första boken jag läste föll jag för det Sicilianska landskapet, den goda maten, humorn och enkelheten. Deckarna är filmnade  och är förmodligen mer kända genom TV.

På ALKB's bokblogg lärde jag mig att det finns en hel rad Montalbanodeckare på italienska som ännu ej är översatta till svenska. Det är glädjande. Samtidigt så undrar jag varför inget översatts på länge. Det är snart 10 år sedan jag läste min förra Montalbano. Det tycks dock som om deckarna kommit ut i nyutgåva på Modernista. Kanske kommer även fler att översättas nu?

Det här är min sista italienska deckare i Pocketlovers utmaning TRE PÅ TRE. Jag hade tänkt läsa Guittari - En florentinsk fälla. Men för det krävdes det att mitt inköpsförslag till biblioteket skulle gå igenom. Det tycks det inte gjort, hittills iallafall. Guittari får vänta. Istället får Montalbano får bli min sista, ack så värdiga representant för de italienska deckarna istället.