Skumtimmen av Johan Theorin har jag läst av ett alldeles särskilt skäl. Mitt bibliotek har författarbesök nästa vecka av just Johan Theorin. Om jag får möjlighet att gå och lyssna, så vill jag ha läst åtminstone någon av hans böcker innan.
Jag kände mig lite avvaktande inför den här boken. Jag är nämligen avvaktande inför svenska polisdeckare. Men det här visade sig vara en annan sorts deckare. Poliser närvarande, men inte som huvudpersoner. Det är inte alls en svensk polisdeckare. Bra! Det gillar jag.
För 20 år sedan försvann en liten pojke spårlöst på Alvaret på Öland. 20 år senare dyker ett spår i form av en liten vit sandal upp. Pojkens mor, morfar och morfaderns vänner nystar. Historien går tillbaks till andra världskriget och över Atlanten, till Centralamerika.
Skumtimmen utspelar sig på hösten på ett folktomt Öland. Johan Theorins deckare bildar en kvartett; Ölandsvartetten. Skumtimmen, Nattfåk, Blodläge och den kommande avslutande sommarboken med arbetsnamnet Rörgast.
Johan Theorins kärlek till de öländska miljöerna genomsyrar boken. Miljöbeskrivningen - jag är svag för off-season skildringar - är nog den största behållningen för mig. Alvaret, stränderna, dimman.
Läs mer på www.johantheorin.com.
Jag kände mig lite avvaktande inför den här boken. Jag är nämligen avvaktande inför svenska polisdeckare. Men det här visade sig vara en annan sorts deckare. Poliser närvarande, men inte som huvudpersoner. Det är inte alls en svensk polisdeckare. Bra! Det gillar jag.
För 20 år sedan försvann en liten pojke spårlöst på Alvaret på Öland. 20 år senare dyker ett spår i form av en liten vit sandal upp. Pojkens mor, morfar och morfaderns vänner nystar. Historien går tillbaks till andra världskriget och över Atlanten, till Centralamerika.
Skumtimmen utspelar sig på hösten på ett folktomt Öland. Johan Theorins deckare bildar en kvartett; Ölandsvartetten. Skumtimmen, Nattfåk, Blodläge och den kommande avslutande sommarboken med arbetsnamnet Rörgast.
Johan Theorins kärlek till de öländska miljöerna genomsyrar boken. Miljöbeskrivningen - jag är svag för off-season skildringar - är nog den största behållningen för mig. Alvaret, stränderna, dimman.
Läs mer på www.johantheorin.com.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar