Det är under den grymmaste slavperioden och vi får följa den kvinnliga slaven, Zarité Sedella, som av de flesta kallas Tété. Hon köps som ung av den franska plantageägaren Toulouse Valmorian som ärver sin faders plantage i den franska kolonin Saint-Domingue. Aristokraten Valmorian har kommit dit som 20-åring med Rosseaus ideal, men i den tuffa kolonialmiljön på plantagen råder andra ideal och Valmorian får anpassa sig.
Tété drömmer redan som barn om ett liv i frihet och har redan innan Valmorian köper henne försökt fly slavlivet, men misslyckats och fångats in. Tété är köpt för att serva Valmorians hustru som snart efter bröllopet blir psykiskt sjuk i ensamheten på plantagen. På plantagen lever Tété priviligierat som husslav och på sätt och vis som en del i familjen Valmorian. Men hon utnyttjas naturligtvis sexuellt av Valmorian och föder en son som tas ifrån henne för att inte väcka hustruns misstankar. När Tétés andra barn föds har hustrun sjunkit så djupt in i sig själv att hon inte vet om vad som händer runt henne och Tété får behålla sin dotter Rosette. Hustrun har lyckats föda en manlig arvinge, klen och bräcklig, men som med hjälp av Tétés omsorger överlever. Denne arvinge, Maurice, och hans yngre halvsyster Rosette är oskiljaktiga och hyser den djupaste kärlek till varandra, något som kommer att stå dem dyrt senare i livet…
Tillvaron på Saint-Domingue präglas av plantageägarnas grymma utnyttjande av slavarna, med slavuppror och de svartas kamp för frihet som följd. Samtidigt sker den franska revolutionen och det koloniala imperiet börjar falla sönder, vilket också påverkar den koloniala tillvaron. Snaran dras åt runt plantageägarna och familj efter familj utplånas av den svarta gerillamilisen som har som mål att bilda en egen republik och utrota alla vita. Valmorian lyckas fly terrorn med hjälp av Tété som gör allt för att skydda dottern Rosette och hennes halvbror Maurice. Priset som Valmorian får betala är ett dokument som ska ge frihet för Tété och Rosette, men det dröjer många år innan de kan kvittera ut sin frihet i Louisiana där Valmorian bygger upp en ny plantage och finner en ny hustru.
Tété finner en del av sin styrka att ta sig igenom sin slavtillvaro genom deltagande i kalendas, trumceremonier med dans i trance. Hon har stark tilltro till voodoo och har kontakt med andra världar. I Louisianas New Orleans finner hon även vägen till kyrkan och tillber så väl den kristna guden och de afrikanska gudarna. I den verkliga världen finner hon nära vänner och kärlek som ger henne styrka att fortsätta kämpa för att till slut få sin och dotterns frihet. Hon inser att hon är född under en lycklig stjärna. Lever i frihet, kan försörja sig själv omges av goda människor.
Det är en välskriven bok, där större delen av boken är skriven i berättarperspektiv, men kortare avsnitt är skrivet i självbiografiskt perspektiv av Tété. Dessa avsnitt är de mest berörande, när man får komma nära hennes känslor, tankar och drömmar. Det skulle vara intressant att få ta del av Valmorians tankar på samma sätt eftersom hans syn på tillvaron på plantagen är en helt annan. Det är en omvälvande tid som speglas där de storpolitiska besluten ibland påverkar de enskilda individerna mycket, men ibland inte alls i de avlägsna kolonierna där egna regler styr tillvaron. Synen på de svarta börjar svänga och slaveriet börjar ifrågasättas i början av 1800-talet. En integrering mellan svarta och vita börjar på individnivå, men det är en lång resa kvar när boken slutar. Jag önskar att jag får läsa en fortsättning där man får fortsätta följa Tété och de andra samt Amerikas historia, men Allende brukar bara skriva fristående böcker, så där får jag nog inte min önskan uppfylld.
Jag har läst boken på engelska, men i våras kom boken ut på svenska under titeln Zarités frihet. För den som behärskar spanska så kan man läsa den på orginalspråket under titeln La isla bajo de mar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar