Kanada av Richard Ford

Min bokklubbs val. Ett bra val. För annars hade jag nog inte fått till att läsa den här boken. Läsvärd är den, tillika hyllad av både läsare och kritiker. Dessutom härligt tjock, ganska krävande men ändå med ett flyt och ett lätt språk. Just den typ av språk och stil jag gillar.

Ändå blir jag lite besviken på Kanada. Inte för att jag förväntade mig mer eller något annat. Utan för att den faktiskt är ganska seg. Det fantastiska lätta språket hjälper inte upp segheten.

Sen är det den berättade historien som också gör mig lite besviken, men det har delvis inte bara med den här boken att göra. Men just under denna boks läsning funderade jag mycket över litteraturens och romankonstens otroliga fascination över brott. Jag finner dessutom faktiskt inte den berättade historien särskilt intressant. Berättandet i sig är jag också tveksam till. Ingen 66-åring minns så detaljerat timme efter timme, minut efter minut, det han eller hon som 15-årig kände, tyckte, iakttog...

Jag är helt enkelt lite kluven till Kanada. Som bokklubbsbok var den nästan perfekt för vi tyckte alla mycket och olika om boken. Helt klart intressant. Och som alltid berikade bokklubbens diskussioner boken för mig.

Handlingen då? Den får sammanfattas med bokens hyllade inledande två meningar.

Först tänker jag berätta om rånet som våra föräldrar begick. Sedan om morden, som inträffade senare.