Svarthuset innebär en ny bekantskap med en deckarförfattare jag vet att jag kommer läsa mer av. Peter May sällar sig till det där sällskapet av deckarförfattare som skriver lättsmälta, drivna och spännande deckare i miljöer jag är nyfiken på och vill läsa mer om. Svarthuset utspelar sig ute på de Yttre Hebriderna, de karga öarna långt från Skottska fastlandet.
Fin McLeod lyckades lämna öarna som ung. Han kom iväg efter skolan och började på Glasgow University. Men efter ett tag lämnar han universitetet och blir polis, hamnar såsmåningom i Edinburgh. När ett mord många år senare sker på Fin McLeods hemö Lewis skickas han dit. Han skickas främst då det tycks finnas en koppling till ett tidigare mord som skett i Edinburgh men även då han känner öarna och folket, tillskillnad från de andra från fastlandet tillkallade polserna. Fin McLeods roll är dock oklar i utredningen men han stannar så länge han behövs. Och behövs gör han. För det tycks som mordet är nära knutet till hans eget förflutna.
Jag kan tycka att mördarens motiv i Svarthuset är lite väl långsökt och utstuderat, men det spelar mindre roll. Det brukar ju ofta vara det i deckare av den här sorten. Jag läser ju deckare av den här sorten för miljöerna och karaktärernas skull och jag får precis vad jag vill ha i den här boken.
Svarthuset är den tredje boken jag av en slump läser på ganska kort tid som utspelar sig i Skottland. Tidigare i sommar har jag läst Storm över Högländerna och Här är jag nu. Alla tre böckerna är verkligen helt olika till sin karaktär, det är helt olika sorters böcker, men det hindrar inte att de får mig att känna att det börjar bli dags att återupptäcka Skottland.
Den andra boken i Isle of Lewis trilogin: Lewismannen, är på ingång till Sverige, kommer ut i svensk översättning i höst.
Och för den blir sugen på en resa ända ut de yttersta öarna finns den här boken att ta till sig. Kanske en resa i soffan till Hebriderna tillsammans med Peter May och Fin McLeod skulle kunna vara något.
Boken läste jag under bloggsommarlovet.
Fin McLeod lyckades lämna öarna som ung. Han kom iväg efter skolan och började på Glasgow University. Men efter ett tag lämnar han universitetet och blir polis, hamnar såsmåningom i Edinburgh. När ett mord många år senare sker på Fin McLeods hemö Lewis skickas han dit. Han skickas främst då det tycks finnas en koppling till ett tidigare mord som skett i Edinburgh men även då han känner öarna och folket, tillskillnad från de andra från fastlandet tillkallade polserna. Fin McLeods roll är dock oklar i utredningen men han stannar så länge han behövs. Och behövs gör han. För det tycks som mordet är nära knutet till hans eget förflutna.
Jag kan tycka att mördarens motiv i Svarthuset är lite väl långsökt och utstuderat, men det spelar mindre roll. Det brukar ju ofta vara det i deckare av den här sorten. Jag läser ju deckare av den här sorten för miljöerna och karaktärernas skull och jag får precis vad jag vill ha i den här boken.
Svarthuset är den tredje boken jag av en slump läser på ganska kort tid som utspelar sig i Skottland. Tidigare i sommar har jag läst Storm över Högländerna och Här är jag nu. Alla tre böckerna är verkligen helt olika till sin karaktär, det är helt olika sorters böcker, men det hindrar inte att de får mig att känna att det börjar bli dags att återupptäcka Skottland.
Den andra boken i Isle of Lewis trilogin: Lewismannen, är på ingång till Sverige, kommer ut i svensk översättning i höst.
Och för den blir sugen på en resa ända ut de yttersta öarna finns den här boken att ta till sig. Kanske en resa i soffan till Hebriderna tillsammans med Peter May och Fin McLeod skulle kunna vara något.
Boken läste jag under bloggsommarlovet.
Tycker att svarthuset är vansinnigt bra. Miljöbeskrivningarna är fenomenala. Ser otroligt mycket fram emot nästa bok.
SvaraRaderaInstämmer!
SvaraRadera