En välbevarad hemlighet av Kate Morton är den sista boken i min påskläsning. Det har redan gått ett par veckor sen jag läste boken och som alltid med Kate Mortons böcker så glömmer jag väldigt snabbt väldigt mycket i dem. Märkligt nog för de är ju bra, läsningen flyter, jag engagerar mig. Men En välbevarad hemlighet är nog en av dem som jag tycker bäst om och det för det oväntade slutet. Så härligt att få bli överraskad!
16-åriga Laurel ser ett fruktansvärt brott begås när hon ligger gömd i sin trädkoja. När Laurel sen som nära pensionär, tillsammans med sina syskon tar hand om sin mamma på hennes dödsbädd, vill hon reda ut vad det egentligen var som hände.
Berättelsen flyttar fram och tillbaka mellan 30-tal, 40-tal, 60-tal och nutid, där jag tycker livet i London under kriget är mest givande att läsa om.
16-åriga Laurel ser ett fruktansvärt brott begås när hon ligger gömd i sin trädkoja. När Laurel sen som nära pensionär, tillsammans med sina syskon tar hand om sin mamma på hennes dödsbädd, vill hon reda ut vad det egentligen var som hände.
Berättelsen flyttar fram och tillbaka mellan 30-tal, 40-tal, 60-tal och nutid, där jag tycker livet i London under kriget är mest givande att läsa om.
Jag älskade den, slutet var fenomenalt!
SvaraRaderaSlutet lyfter verkligen hela boken!
RaderaHar den på lut och ser mycket fram emot att läsa! Har tyckt bra om de andra särskilt Den gömda trädgården (hette den så? :-))
SvaraRadera